Förra veckan flaggade rikspolischef Dan Eliasson för ett ökat resursbehov hos polisen med anledning av flyktingsituationen. Nu finns siffrorna svart på vitt i form av en prognos för behoven under de kommande åren som presenteras av TT.
Polisens kostnader påverkas av bland annat mer ordningshållning, tillsyn och bevakning, inre utlänningskontroller, övertid och inköp av exempelvis bevakningstjänster.
"Men i förlängningen måste ökad belastning i verksamheten lösas genom betydligt fler anställda", skriver myndigheten i sin anslagsprognos.
Anslagskrediten som varje myndighet har, plus sparade pengar från i år kan möjligen klara ekonomin för nästa år, det handlar om ca 900 miljoner kr. Men i det ingår inte RLC-ombildningarna eller IT-satsningar. I Januari 2016 ska Polismyndigheten återkomma till regeringen med mer exakta besked. Dock vill man redna nu "avisera att det sannolikt under prognosperioden kan krävas resursförstärkningar uppgående till flera miljarder".
Blåljus är ungefär lika lite överraskade över pengabehovet som vi är över migrationstrycket. Det har inte varit svårt att förutse, men ju längre man väntar utan att agera, desto hårdare blir effekterna. Vi vet att vi riskerar att bli tjatiga, men det finns inte tusentals färdiga poliser som väntar på att ta anställning. Det tar närmare fyra år från rekrytering till färdig polis, som vi har beskrivit tidigare. Det innebär att de personalförstärkningar som förespeglas, sannolikt kommer att handla om andra personalkategorier som kan avlasta poliserna som då kan ägna sig åt kärnverksamheten. Ett annat bekymmer är, att de poliser som kommer från polishögskolorna nu är öronmärkta för Region Syd. Och samtidigt talar många poliser i dagarna om att söka sig till andra yrken. Trots de begärda miljarderna, finns en risk att vi väntar några år med många arbetsuppgifter och få poliser.