Publicerat 2011-04-28 20:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Dödligt våld mellan

kriminella har ökat

Antalet mord i Sverige har minskat med omkring 25 procent på 20 år. Minskningen gäller framförallt de alkoholrelaterade fallen, visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) som beskriver de senaste 20 årens dödliga våld. Däremot har antalet mord och dråp med koppling till kriminella konflikter ökat.

Hur man än

vänder sig…

”Det kommunala skatteutjämningssystemet har regelbundet vållat traumatiska gräl mellan landets olika ändar”, skriver DN i ett ledarstick (28/4).

Grälen har, fast med omvända förtecken, stor släktskap med meningsutbytena om polislöner. När Stockholmskommuner (bland andra) känner sig missgynnade av skatteutjämningen är det poliser utanför storstadslänen som är upprörda över för höga storstadslöner.

Ett nytt förslag till skatteutjämning som lades fram den 27 april kan medföra ett system som enligt DN  ”blir mer rättvist och mindre av en straffskatt på Stockholmsområdet”.  ”2008 lades storstadskommunernas högre lönekostnader in i systemet”, förklarar DN och kommittén som lagt förslaget ”vill nu ändra så att det slår igenom ”fullt ut”.

"Det är dyrare att leva i storstäderna", fortsätter DN, "vilket kräver att även kommuner betalar högre löner”. Och inte bara kommunerna, är man frestad att tillägga.

Mer avkriminalisering på gång?

Straffrättsanvändning utreds

Rätt använd är straffrätten ett viktigt politiskt verktyg för att förverkliga människors förväntningar på ett tryggt och rättvist samhälle. Men många gånger kan andra åtgärder förväntas vara minst lika effektiva. Som exempel kan nämnas användning av administrativa sanktionsavgifter eller effektivare tillsynsverktyg för myndigheterna. En ansvarsfull kriminalpolitik bjuder att sådana alternativ prövas i första hand.

Vad ska kriminaliseras?

Regeringen har nyligen gett hovrättslagmannen Mari Heidenborg i uppdrag att som särskild utredare ta ställning till några principiella frågor på straffrättens område.

Utredaren ska bland annat efter en kartläggning  av straffrätten analysera och ta ställning till vilka kriterier som bör gälla för kriminalisering av ett beteende. Med kriterierna som grund ska utredaren undersöka om det går att vara mer återhållsam med användningen av straffrätt på olika områden.

Straffrätt ska användas i sista hand

Utredaren ska enligt direktiven

- kartlägga det straffsanktionerade områdets utveckling sedan brottsbalkens ikraftträdande samt områdets nuvarande omfattning och struktur,

- analysera och ta ställning till vilka kriterier som bör gälla för att kriminalisering ska anses vara befogad,

- analysera om det går att vara mer återhållsam med användningen av straffrätt på olika områden, främst inom specialstraffrätten (t ex trafik, narkotika, skatt, smuggling, red:s anm), och hur detta i så fall bör uppnås samt peka ut sådana områden och metoder, och

- kartlägga på vilka områden det finns så kallade blankettstraffbud (se bl a miljöbalken, red:s anm) som kan antas stå i strid med regeringsformen och lämna förslag på en lösning.

En central utgångspunkt för uppdraget är att en ansvarsfull kriminalpolitik i ett modernt rättssamhälle kräver att människors rätt till integritet i privatlivet får tydligt genomslag. Behovet av att skydda medborgarna med straffrätt måste alltid vägas mot människors intresse av skydd för integriteten i privatlivet. Straffrätt ska användas i sista hand och bara när det framstår som den mest effektiva åtgärden för att motverka ett oönskat beteende.

Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 2 april 2013.