Publicerat 2009-04-23 19:00
ALLA INLÄGG
NEDAN ÄR
INSÄNDARE:
(utom Blåljus ev kommentarer och intervjuer, förstås)
Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta undantagsfall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.
”Ovärdigt
svensk
polis”
Nyligen såg och hörde jag något som fick mig att reagera starkt. Det var när två stycken poliser från City samtalade med en familj, man, kvinna och ett barn. Polisassistenternas attityd och bristande kunskaper i såväl hur man talar med människor och på vilket sätt man gör det, till hur dåligt bevandrade de var gällande Sveriges lagar.
Att springa runt med benhölster (detta var inte piketen utan en vanlig IG patrull) och ha en fruktansvärt dålig attityd är ovärdigt svensk polis. Att även inte ha tillräckliga kunskaper för att utföra det jobb man är utsatt att göra, gör mig oerhört konfunderad hur dessa har kunnat rekryteras. Jag hade aldrig godkänt dessa vid en anställningsintervju.
Jag hoppas innerligt att dessa polisassistenter med sin ringa yrkeserfarenhet är undantag. Dessa polisassistenter är ett administrativt misstag som får mig som polis med 20 års tjänst att skämmas å svensk polis vägnar.
Phantom
”Reagerar
mot total
nonchalans”
Jag blir så trött när jag läser din insändare men det är klart, vill man missuppfatta något eller tolka det negativt för att skapa splittring så går det naturligtvis alltid. Det är ju inte heller något nytt, jag känner igen temat sedan tiotals år.
Om du hade orkat försöka förstå min insändare borde du ha uppfattat att jag inte har något emot att vår lpme deltar i det yttre arbetet eller att hon i olika sammanhang framhåller det oftast mycket bra arbete som utförs i yttre tjänst. Vad jag däremot reagerat mot är att hon i det närmaste totalt tycks nonchalera den andra, faktiskt ganska stora delen av polisverksamheten som kanske inte syns så mycket utåt men inte desto mindre trälar på med oändliga utredningshögar.
Det handlar inte om, som CC skriver i sitt svar, om någon form av millimeterrättvisa eller att ställa en verksamhet mot den andra utan om att se både och. Vi är beroende av varandra för att tillsammans nå ett bra resultat.
Gammalkommissarie
”Medierna
sätter agendan –
inte folkvalda”
Justitieministern tar sig tid att göra ett uttalande (enl. förra blåljus) där hon säger att hon är glad att en dömd kriminell förts till Sverige för att fortsätta att avtjäna här.
Hur långt kan svenska politiker tänkas gå för att säga det som medierna vill höra?
Man skulle tycka det var i sin ordning om justitieministern uttalade glädje över att någon diplomat som suttit som gisslan, att en fängslad journalist eller att en svårt skadad resenär äntligen kommit hem. Men en våldsverkare för avtjäning…
Annika Östberg har dessutom inte suttit på Bangkok Hilton och blivit vedervärdigt behandlad utan på anstalt i Kalifornien i en betryggande demokrati. Livet i ett amerikanskt fängelse skiljer sig säkert från livet i ett svenskt. Men det är varken omänskligt eller vedervärdigt.
Vi kan tycka saker om straffmätningen och verkställigheten i USA. Men många tycks rätt av glömma att dessa följer de lagar som stiftats av landets demokratiskt valda församlingar. Har vi på fötter för att påstå att politikerna och folket som valt dem i USA har fel? USA är ett fritt och öppet samhälle och både advokater och journalister och andra har goda chanser att väcka opinion och tar dem också. Ingen döms ohörd i det landet.
Den mänskliga behandlingen av fångar i svenska fängelser är helt OK. Vi ska inte hämnas på folk genom att behandla dem illa utöver att låsa in dem länge. På så vis är det också OK att en svensk kvinna dömd i utlandet får möjlighet att avtjäna i Sverige där våra värderingar gäller.
Men att en medlem av vår regering ger sig till att i medierna uttrycka glädje över att en överföring ordnas från en annan demokrati för en enskild våldsverkare dömd för grova brott – det är riktigt beklämmande. Det brukar påstås att det inte längre är de folkvalda utan medierna som sätter agendan i det här landet. Här har ni beviset!
E. Anderson
”Stor ångest
i centrala
styrelsen”
Jag läser särskilt två texter i förra Blåljus som kom efter påsk. Den ena av en som tydligen är kollega och som jobbat på PO4 som visst var någon enhet i det gamla Stockholmsdistriktet efter vad jag hört. Den andra av huvudskyddsombudet Emma Cronberg om skadeverkningarna av arbetstidsavtalet, ATA.
”PO4” vill att vi ska stanna i Polisförbundet ungefär med motiveringen att den nationella enigheten är värd mer än att rätta till enskilda orättvisor.
Emma skriver att ” Utöver den starka oron för förändringen signalerade medlemmarna redan att ni hade blivit utmattade, inte hann träffa familjen, tvingades byta tjänst för att få ihop livspusslet. Stress- och utmattningsreaktioner såsom halsbränna, magkatarr och sömnstörningar var återkommande.” Det är följder av ATA Emma skriver om.
Är det förbund som skriver på ett avtal med de följder som Emma återger ett förbund som är värt vårt förtroende? Är det ett offer om vi ska tvingas uthärda för den nationella enigheten?
Frågorna är vad man kallar retoriska. Svaret är givet. NEJ, NEJ, NEJ!!!
ATA är en varböld. Åtminstone på mitt distrikt räcker den för att de flesta skulle lämna Polisförbundet om de slapp göra det ensamma. Det räcker med att en ledare träder fram. Polisförbundet skulle genast hjälpa till och göra honom/henne till martyr med en uteslutning som de funderade på när det gällde den skånska kollegan.
Sedan skulle det ta hus i h-e. Vi skulle få listor och när förbundet kunde räkna till över tusen avsägningar av medlemskap då skulle vi snacka stora pengar och stor ångest i den centrala styrelsen. Det gäller bara att någon tar steget och går i spetsen.
Skift i uniform
BLÅLJUS KOMMENTAR: Tack, för din insändare. Det som alltid måste påpekas i fall som det här är att styrelsen i Polisfacket i Stockholms län och dess hemsida Blåljus inte kan förespråka eller stödja tankar om utträde ur Polisförbundet. Vi måste alltid uppmana kritiker som du att verka inom förbundet och följa de demokratiska spelreglerna. Din rätt att framföra dina åsikter har du dock alltid här.CC