Publicerat 2004-10-14 22:48- Polisen ska finnas överallt. Men det behöver inte betyda att vi har polisstationer överallt. Polisen kan ha en tydlig närvaro på platsen ändå, menade justitieminister Thomas Bodström intervjuad av Malcolm Dixelius. På onsdagsmorgonen hade han satt sig i ”Heta stolen” hos Polisförbundet som höll framtidsseminarium i Nalens lokaler vid Regeringsgatan i Stockholm. Förbundsordförande Jan Karlsen hade strax innan hälsat välkommen. Han påpekade att just i det rum som seminariet ordnades hade Polisförbundet bildats för drygt 101 år sedan – den gamla boxningslokalen.
- När behövs verkligen polisen, är den fråga man måste ställa sig, sa Thomas Bodström.
Han förklarade att med det menade han att polisen måste organiseras så att den utan tvekan finns till hands på de platser och vid de tider då ingen annan än polisen klarar av att ge medborgarna trygghet och säkerhet. Det kan vara intill krogköer, helgkvällar på allmänna färdmedel eller platser där många ungdomar samlas. Man anade att det justitieministern föreställde sig var turlistor förlagda till största delen på mörk och obekväm tid. Fast det sa han inte.
- I framtiden måste polisen också finslipa alla arbetsmetoder, underströk han och nämnde som exempel insatser på idrottsarenor. I slutet av 1980-talet hade han upplevt totalt kaos på sådana trots att det sattes in dubbelt så många poliser då som nu när ordningen oftast är god.
Kan polisen samlokalisera sig med andra myndigheter får att spara?
- Nej, ansåg Thomas Bodström, det går inte att ha andra än polisanställda på en polisstation. Men han pekade på hur lokalisering intill kan ge goda vinster. I Örebro som han är riksdagsman för ligger polisen vägg i vägg med socialen. Det har resulterat i ett informellt och nära samarbete som varit en viktig faktor bakom att man lyckats få ner ungdomsbrottsligheten i Örebro med 50 procent. Sådant ville han se mera av.
När det gäller samverkan med andra myndigheter som tull och kustbevakning tryckte Thomas Bodström särskilt på informationsutbytet. I framtiden vill han undanröja de flersta hinder mot det. Däremot tror han inte på något samgående.
- Svensk polis har utvecklats bra, hävdade han. När det gäller kampen mot grov brottslighet är den enastående. Den stora utmaningen nu är att nå samma framgångar med vardagsbrottsligheten, den som drabbar massor av vanliga människor.
Thomas Bodström berättade att han givit den nye rikspolischefen i uppdrag att bland annat skapa förutsättningar för att polisernas åsikter hörs och att deras arbete syns. Han vill att poliser som jobbar bra ska synas men att även de som inte jobbar så bra upplever att de blir sedda och får stöd att utvecklas.
- Polisens uppgifter är att förebygga och utreda brott, fortsatte han. Ju fler poliser som gör just det och inget annat desto bättre blir det i framtiden. Vi måste renodla polisarbetet.
Han tog täckning av gruvhål som exempel liksom pyssel med bortsprungna hundar. Våldsamma berusade kommer polisen alltid att behöva ta hand om. Men många av dem borde landstinget kunna transportera.
Eftersom just detta är en högaktuell fråga i Stockholms län bad jag Lars Ericson, ordförande i polisfacket i Stockholms län kommentera:
- Vi måste hålla isär begreppen, menar han. En berusad som frihetsberövas av ordningsvakter har därmed så att säga kommit in under rättsvårdens vingar. Denne har rätt att förvänta sig att beslut som fattas kring det fortsatta frihetsberövandet fattas av personer med kompetens att ta hänsyn till rättssäkerhet och hälsosociala faktorer – det vill säga poliser och inga andra. Däremot skulle det gå utmärkt att från i morgon avlasta polisen alla transporter där kompetenta beslut redan är fattade – av läkare om psyksjuka, av åklagare om anhållna (från en arrest till en annan) och så vidare. Inga beslut krävs av transportörerna – det är bara att köra från A till B. Det är en gåta varför poliser håller på med sådant än idag.
På eftermiddagen debatterade politiker ur justitieutskottet. Kan man tänka sig en gemensam polispolitik som går över blockgränserna, undrade Jan Karlsen. Ska man försöka sig på att sammanfatta den mycket välmenande men inte alltför konkreta debatten tycks det finnas en rätt samstämmig syn på polisens roll i det svenska samhället. Justitieministerns paroll om en modern, öppen och effektiv polis ställer flertalet förstås upp på (VEM vill INTE ha en sådan polis, hand upp!). Skiljelinjen går i stort sett vid ekonomin men där är motsättningarna rejäla. Dagens fadäs presterade företrädaren för miljöpartiet när han talade om ”polisens dödsskjutningar” vid toppmötet i Göteborg. När personer med den kunskapsnivån hittar ända upp i justitieutskottet bör man inte häpna över att politikerföraktet breder ut sig.
Polisernas egen syn på framtidens polis presenterades också på seminariet. Polisförbundet har 1513 medlemmar om det. En majoritet vill se en professionell, öppen och tillgänglig polis. Blåljus ska återkomma till den intressanta undersökningen inom kort. Återkomma ska vi också till kollegan och forskaren Stefan Holgersson som gjorde ett starkt framträdande på seminariet. En forskare med stabil förankring i polisiär vardag till skillnad från den kriminolog vars populistiska och burleska inhopp i medierna vi får stå ut med nästan varje dag, som Jan Karlsen uttryckte saken. Stefan satte också fart på dagen hetaste debatt – den om polisforskningen. Ett litet smakprov ur den kommande artikeln om Stefan: Vet ni hur en ensam polis sätter stopp för ett streetracing-gäng? Svaret kommer i Blåljus!
--------------------------------------------------
HUR VILL VI HA UTREDNINGSVERKSAMHETEN?
FRAMFÖR DIN ÅSIKT!
De två grupperna som arbetar med att genomlysa utredningsverksamheten i Stockholms län har ställt ett antal frågor. Du hittar dem under ”Notiser” till vänster. Följ också inläggen på Blåljus insändaravdelning där debatten fortsätter.
En av de nya insändarna just nu:
"Det som kännetecknar förändringsarbetet inom polisen är att man upprepar samma misstag gång på gång. Man glömmer totalt medborgarperspektivet när man utformar verksamheten. Ingen tror väl på allvar att den senaste översynen strävar efter något annat än att spara pengar! En tillgänglig och öppen polisstation fyller en stor funktion i samhället. Polisstationen är ju så mycket mer än en reception. All vardaglig polisverksamhet blir mycket effektivare då den finns nära medborgarna. Stora enheter med ansvar för stora geografiska områden gör att poliserna känner mindre personligt ansvar och blir mer anonyma. Effektiviteten kommer därigenom att minska ytterligare.Byråkrati och otillgänglighet kommer som ett brev på posten. Länskommunikationscentralen i Stockholms län är bara ett exempel på detta. Skall man hitta några vinster med att centralisera enheter bör man istället titta på några få specialområden där det krävs spetskompetens. Exempel på sådana områden kan vara bedrägerier, databrottslighet, övrig ekonomisk brottslighet samt vissa specialstraffsbrott.
Under en lång tid har allmänhetens förtroende för rättsväsendet sjunkit radikalt. Till synes medvetet har man förändrat polisarbetet mot att endast angripa grövre brottslighet. Vardagsbrotten som drabbar medborgarna hårt har helt bortprioriterats. Rättsväsendet sparar pengar åt statskassan och kostnaderna för vardagsbrotten läggs på medborgarna i form av höjda försäkringspremier. Låt oss istället vända utvecklingen. Låt polisen återigen bekämpa all kriminalitet och tillhandahålla den service skattebetalarna förtjänar och faktiskt betalar för!"
Det var signaturen "LA". En annan insändarskribent vill slänga bensin på brasan.
--------------------------------------------------
Den 30 september gick avtalen ut bl a på polisområdet. Hur går det med förhandlingarna? Blåljus ställer frågan till Jan Wallin, förhandlingschef på Polisförbundet.
- Tidigt på torsdagsmorgonen den 30 september förlängdes avtalen tills vidare med sju dagars ömsesidig uppsägningstid, förklarar Jan.
- Jag vill understryka, fortsätter Jan, att Polisförbundet har alla sina yrkanden uppe till förhandling. Inga är avförda så vi väntar oss ett utförligt bud.
Ett sådant bud beräknas nu komma tidigast den 15 oktober.
Frågan vad som händer om det inte blir något avtal då bollar Jan vidare till Christer Spjut som är veteran inom förhandlingsarbetet på Polisförbundet.
- Det beror på läget då, förklarar Christer. Om parterna tycker att dom står ganska nära en uppgörelse fortsätter man nog. Är läget kärvare kanske man enas direkt att ta in medlare eller opartisk ordförande som det egentligen heter. Medlingen pågår ett par dagar – ibland runt en vecka om frågorna är mycket invecklade. Sedan kan det komma ett bud som parterna får överväga. Antas det inte kan det i vissa fall bli ännu en omgång som oftast brukar resultera i ett slutbud. Om det inte antas är medlingen vanligen avslutad och förhandlingarna strandar. Det är alltså en bit kvar till strandning just nu.
--------------------------------------------------
Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!
---------------------------------------------------
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 14 okt 2004 kl 2145.
Hastings i södra England har blivit ihågkommen som platsen för ett avgörande slag 14 oktober 1066. En normandisk här under Vilhelm Erövraren, hertig av Normandie, hade stigit i land den 28 september 1066. En engelsk här under den anglosaxiske kungen Harald Godwinsson mötte den. Det var 6 000-7 000 man på vardera sidan. Normanderna vann. Vilhelm Erövrarens seger innebar en vändpunkt. Det skandinaviska inslaget i Englands samhällsliv sköts åt sidan, landet blev feodalt och utvecklingen knöts för århundraden framåt nära till Frankrike. Amerikanen George Eastman patenterade den 14 oktober år 1884 en pappersbaserad fotografisk rullfilm. Denna och en enkel lådkamera (Kodak no 1) gjorde fototekniken tillgänglig för allmänheten. De nya produkterna lanserades med det klassiska mottot: »Ni trycker på knappen, vi gör resten». Eastman Kodak Company som startades 1880 är världsledande i fotobranschen. Ljudvallen sprängdes den 14 oktober 1947. För första gången lyckades stridspiloten Charles »Chuck» Yeager komma upp i en hastighet överstigande ljudets (ca 340 m/s). Han flög ett raketdrivet flygplan av modell Bell XS-1. Raketplanet fick »snålskjuts» av en B 29-bombare upp till 7 000 meters höjd där det lösgjordes och steg till 13 000 meter. Red kan avslöja att vi var och en kan spränga ljudvallen med det rätta verktyget – en rejäl piska. När man klatschar med piskan uppstår en smäll som i själva verket är en ljudbang när knuten i änden på piskan passerar ljudvallen. Märkvärdigt.
Den romerske poeten Vergilius föddes den 15 oktober 70 f Kr. Han är främst känd för det ofullbordade italienska nationaleposet Aeneiden, en mytologisk berättelse om hur prinsen av Troja grundlägger Romarriket. Den första människa som flög var naturforskaren François Pilâtre de Rozier som den 15 oktober 1783 steg till 25 m höjd i en fjättrad ballong. Lyftkraften för dessa ballonger åstadkoms med varmluft från en halmeld på marken. Uppfinningen hade gjorts av de franska bröderna Joseph och Étienne Montgolfier. Montgolfière blev sedan den vedertagna benämningen på varmluftsfyllda ballonger.