Publicerat 2018-04-17 09:30

Luckorna i rättsväsendet

Att polisen behöver mer pengar och snarast fler poliser, är ingen hemlighet. Situationen är nu så allvarlig, att förutom diskussioner kring att anställa kommunala ordningsvakter, finns det kommuner som överväger att inte teckna nya medborgarlöften - eftersom polisen inte förmår uppfylla sin del.

Allvaret i det kan inses, när idén med medborgarlöften var tänkt att ersätta det lokala inflytandet som tidigare fanns i polisstyrelser och polisnämnder. När substitutet inte fungerar, riskerar hela det lokala inflytandet att gå om intet - Så var det väl inte tänkt. Till det kommer frågan vad de nyligen rekryterade kommunpoliserna ska göra i sådana fall.

Dagens Juridik har gjort en bredare översyn av vårändringsbudgetens effekter på rättsväsendet i stort och konstaterar att förutom polisen har bland annat Ekobrottsmyndigheten fått 20 miljoner för oförutsedda IT-kostnader. Sveriges domstolar ska få få ytterligare drygt 10 miljoner kronor för att "stärka det förebyggande och kompetenshöjande" arbetet när det gäller sexuella trakasserier och sexualbrott - särskilt med tanke på den kommande nya samtyckeslagstiftningen. Även Brottsoffermyndigheten föreslås få 10 miljoner kronor extra för insatser inom samma område.

Då Domstolsverket räknar med fler mål, tillskjuts även ytterligare pengar till offentliga försvarare, målsägandebiträden, rättshjälpsbiträden och offentliga biträden med drygt 200 miljoner kronor. En stor del av dessa miljoner går till rättsliga biträden i Migrationsdomstolarna, där trycket är fortsatt väldigt högt med en mycket hög måltillströmning.

 

Däremot bedöms Åklagarmyndigheten klara sig inom givna budgetramar, trots att myndigheten begärt 177 miljoner för att klara av att anställa nya åklagare vid personalavgångar och till IT-satsningar. Ordförande i JUSEK, juristernas fack i SACO, Sofia Larsen reagerar på prioriteringarna. Om poliserna blir fler blir rättssamhället ändå inte effektivare om det bara uppstår flaskhalsar hos åklagare eller domstolar, konstaterar hon, även om satsningarna på polisen är både viktig och nödvändig. Och visst ligger det även i samhällets, brottoffrens och polisernas intresse att lagföring kan ske skyndsamt. Särskilt i de prioriterade ungdomsmålen och i vålds- och sexualbrott. När sådana brott inte blir skyndsamt handlagda, blir polisarbetet meningslöst, brottsoffren får ingen upprättelse och risken för återfall leder till ökad otrygghet.

 

Sofia Larsen konstaterar att åklagare och domare måste ha rimliga förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb. Bristande resurser riskerar att gå ut över både verksamhet och arbetsmiljö, noterar hon. Och pengarna behövs nu, inte sedan.

Tommy Hansson