Publicerat 2012-01-04 08:00

Polisen behöver en modern utbildning

Polisförbundet är allvarligt oroade över bristen på initiativ i frågan om en reformering av polisutbildningen. Nu måste justitieminister Beatrice Ask agera, skriver Lena Nitz, ordförande Polisförbundet.

Strax före jul kritiserade Riksrevisionen effektiviteten inom rättsväsendet. Sedan flera år tillbaka råder en bred politisk samstämmighet kring att göra polisutbildningen till en treårig universitetsutbildning. Det är en fråga som Polisförbundet drivit under flera år.

Men ingenting händer och ärendet har fastnat hos justitieminister Beatrice Ask.

Polisen ska värna om människors fri- och rättigheter och ingripa när dessa kränks. För att kunna utföra det uppdraget har polisen befogenheter som ingen annan institution i samhället har. Polisen har kraftfulla verktyg för att kunna skydda samhället genom rätten att använda våld och tvångsmedel. Dessa befogenheter ställer stora krav på polisen som organisation och på de enskilda poliserna. Det motiverar en kvalificerad polisutbildning.

Yrket är inte vad det en gång var. Polisarbetet har utvecklats i takt med att hela samhället förändrats och i dag är yrket mer komplext och kräver nya kunskaper. Det traditionella polisarbetet, att förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, bedriva spaning och göra brottsutredningar är detsamma, men för att kunna möta framtidens behov måste arbetsmetoderna effektiviseras ytterligare. Utvärdering och metodutveckling måste i större utsträckning bli en vardaglig del av polisarbetet, något som också understryks i Riksrevisionens rapport.

Poliser behöver en modern utbildning anpassad till den verklighet de ska arbeta i. Så är det inte idag. Ordet "Polishögskola" kan ge sken av att utbildningen är en högskoleutbildning, vilket den inte är. Att polisyrket skulle ha en lägre nivå på utbildningen än andra kvalificerade yrkesgrupper kan på sikt skapa problem för polisens legitimitet och auktoritet.

Mot den bakgrunden menar vi att Sverige 2012 i likhet med andra länder  måste reformera polisutbildningen. Genom att göra utbildningen till en treårig universitetsutbildning kan polisens arbete moderniseras och effektiviseras och i högre grad bidra till ett tryggt samhälle. Att förlänga utbildningen och göra om den till en universitetsutbildning innebär också att den blir mer forskningsbaserad. En reform skulle ge nya forskar- och läraranställningar, något som i sin tur är en förutsättning för att bygga en stabil grund för svensk polisforskning.

I dagens samhälle måste enskilda poliser ha en bättre förmåga att ta till sig kunskap, analysera den och omsätta den till praktiskt polisarbete. En akademisk polisutbildning skulle skapa ett mer reflekterande förhållningssätt till kunskap, en utvecklad förmåga till problemlösning och en ökad kompetens att utveckla den egna verksamheten. En reformering av polisutbildningen är därför en förutsättning för den kvalitetsutveckling som regeringen vill se inom polisen.

Polisförbundets krav på en ny polisutbildning med forskningsanknytning är inget nytt påfund. Tvärtom har frågan stötts och blötts otaliga gånger de senaste åren. Frågan har behandlats i en statlig utredning så sent som 2008. Utredningen, som föreslog att polisutbildningen bör förlängas och få högskolestatus, fick brett stöd från i stort sett samtliga remissinstanser. Även andra utredningar pekar på behovet av att reformera polisutbildningen.

I höstas genomförde Polisförbundet tillsammans med Örebro universitet en enkätundersökning bland riksdagsledamöterna i utbildningsutskottet och justitieutskottet. Två av tre svarande ansåg att poliser behöver en högskoleutbildning. Den politiska enigheten har även bekräftats vid andra tillfällen, bland annat under Almedalsveckan i juli 2010. Under hösten samma år bekräftade justitieministern Beatrice Ask att frågan nu bereds på departementet. Sedan dess har ingenting hänt.

Att svensk polis har brister är något som vi tar på största allvar. En förutsättning för att ett demokratiskt samhälle ska fungera är att medborgarna har förtroende för rättsväsendet. Trots att det i dag är drygt 20 000 poliser i tjänst har många medborgare berättigade frågor om polisen verkligen arbetar så effektivt och systematiskt som det är möjligt. Hos dagens poliser finns det en stark drivkraft och vilja att leva upp till allmänhetens krav på effektivitet och kvalitet, men de måste få rätt förutsättningar. För Polisförbundet är det en självklarhet att sträva efter att förbättra dagens polisverksamhet utifrån medborgarnas behov och önskemål.

Polisförbundet är allvarligt oroade över bristen på initiativ i frågan om en reformering av polisutbildningen. Regeringen har allt underlag den behöver, och en stor enighet i riksdagen. Beatrice Ask, låt 2012 bli det år då även Sverige tar klivet in i en mer effektiv och lärande polisorganisation!

Lena Nitz,
ordförande Polisförbundet