Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-03-26 15:00
Justitieminister Beatrice Ask har i veckan gett en utredare, hovrättsrådet Kazimir Åberg, i uppdrag att utreda vissa frågor rörande vapenlagstiftningen. Utredaren ska göra en översyn av straffskalorna för vapenbrott, överväga vilka krav på aktivt medlemskap i en skytteförening som ska ställas för att få vapenlicens samt se över bestämmelserna om vapenhandlartillstånd. I uppdraget ingår också att se över polisens möjligheter att i vapenärenden få ut uppgifter från sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården.
Den personliga lämpligheten är en grundläggande förutsättning för att beviljas tillstånd att inneha skjutvapen. Inte minst skolskjutningarna i Finland och Tyskland innebär en påminnelse om hur viktig denna fråga är. I syfte att skapa ett bättre underlag för att bedöma en persons lämplighet att inneha vapen ska utredaren överväga om polisen bör få möjlighet att få ut uppgifter från sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården.
För att en enskild person ska få tillstånd att inneha ett målskjutningsvapen krävs aktivt medlemskap i en skytteförening. Vad aktivt medlemskap innebär framgår dock inte av lagstiftningen. I syfte att klargöra detta ska utredaren se över gällande bestämmelser. I detta sammanhang ska utredaren överväga om det finns anledning att ställa några särskilda krav på de sammanslutningar som utfärdar intyg om bland annat aktivt medlemskap.
HANDEL MED SKJUTVAPEN
Under senare tid har frågor som rör handel med skjutvapen uppmärksammats i media. Det har förekommit uppgifter om att grovt kriminella driver vapenhandel, vilket har lett till att det har ifrågasatts om kontrollen av vapenhandlarna är tillräcklig och om kraven i övrigt vad gäller förutsättningarna för att få driva vapenhandel är tillräckligt högt ställda. Mot denna bakgrund ska utredaren göra en översyn av bestämmelserna om tillstånd att driva handel med skjutvapen. I översynen ingår att överväga om bestämmelserna om vapenhandlartillstånd och om återkallelse av sådana tillstånd är utformade på ett ändamålsenligt sätt samt om kontrollen av sådan verksamhet behöver skärpas.
Användningen av skjutvapen i kriminella sammanhang är ett allvarligt problem. Det är mot den bakgrunden utredaren får i uppdrag att se över straffbestämmelserna i vapenlagen. I översynen ingår att överväga om det finns behov av att genomföra några förändringar av straffskalorna. Utredaren ska också överväga om det finns anledning att särskilt reglera vilka faktorer som ska avgöra när ett vapenbrott ska bedömas som grovt.
SKA VARA SVÅRT FÖR KRIMINELLA SKAFFA VAPEN
- Det ska vara svårt för kriminella grupperingar att förse sig med vapen. Det är därför nödvändigt att vapenlagstiftningen är föremål för en kontinuerlig översyn och uppföljning i takt med att samhället förändras, säger justitieminister Beatrice Ask.
I uppdraget ingår flera andra aktuella frågor med koppling till vapenlagstiftningen. Bland annat ska behovet av författningsändringar för att Sverige ska kunna tillträda FN:s vapenprotokoll och för att Sverige ska uppfylla det reviderade vapendirektiv som förhandlades fram inom EU förra året ses över.
Den del av uppdraget som är kopplat till Sveriges internationella åtaganden ska redovisas senast den 15 juni 2009. Slutredovisning ska ske senast den 16 november 2009.
Proposition 2008/09:150 innehåller ett förslag till offentlighets- och sekretesslag. Den föreslagna lagen utgör en omarbetning av sekretesslagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad.
Den nya lagen har delats in i avdelningar. Den första avdelningen innehåller en innehållsförteckning i syfte att göra lagen mer användarvänlig. Varje kapitel innehåller underrubriker som gör att det snabbt går att få en överblick över dess innehåll. Den första avdelningen innehåller även bestämmelser om lagens tillämpningsområde och en bestämmelse med definitioner av begrepp som används i lagen.
TEKNIKNEUTRALA
Bestämmelserna i nuvarande 15 kap. sekretesslagen om registrering och utlämnande av allmänna handlingar med mera har gjorts teknikneutrala och samlats i lagens andra avdelning. De har placerats före bestämmelserna om sekretess för att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag.
Lagens tredje avdelning innehåller allmänna bestämmelser om sekretess. I denna avdelning finns grundläggande bestämmelser som styr tillämpningen av sekretessbestämmelserna. Innehållet i vissa av de grundläggande bestämmelser har tidigare endast kommit till uttryck i sekretesslagens förarbeten.
ALLMÄNNA INTRESSEN
I lagens fjärde avdelning har sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen samlats. Sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden har samlats i lagens femte avdelning. Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ, bland annat riksdagen, regeringen, Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och domstolarna.
I lagens fjärde-sjätte avdelningar anges sist i respektive kapitel i vilken mån de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet eller av förbehåll som har uppställts med stöd av bestämmelser i kapitlet, inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
TYSTNADSPLIKTER
Bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikter som följer av bestämmelser i annan författning än offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, har samlats i lagens sjunde och sista avdelning.
För att det ska bli lätt att jämföra den nya lagen med sekretesslagen har två jämförelsetabeller bifogats propositionen i vilka det anges vilka bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som motsvaras av vilka bestämmelser i sekretesslagen och vice versa (bilagorna 7-8).
Offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 30 juni 2009.
Vill du ha länkar till området sekretesslag – klicka HÄR!
Våren 2008 inrättades ANT-sekretariatet - en ny organisation inom regeringskansliet för nationell samordning av alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. En av sekretariatets huvuduppgifter är att ansvara för sammanställningen av årliga åtgärdsprogram som beskriver regeringens politik på dessa områden utifrån ett sektors- och ämnesövergripande perspektiv. Åtgärdsprogrammen ska också innehålla en redovisning av regeringens prioriteringar inför nästkommande år. Utgångspunkten är de av riksdagen beslutade alkohol- och narkotikapolitiska handlingsplanerna (prop. 2005/06:30) och målen på tobaksområdet (prop. 2002/03:35).
I detta det första åtgärdsprogrammet har regeringen valt att presentera en relativt omfattande och omfångsrik beskrivning av insatser som görs inom olika politik- eller verksamhetsområden med relevans för alkohol, narkotika, dopnings och tobaksfrågorna.
Åtgärdsprogrammet innehåller två delar. Den första delen består av regeringens analys och bedömning samt redovisning av prioriterade åtgärder år 2009. Den andra delen utgörs av en övergripande beskrivning av insatser.
Vill du ha en länk till hela åtgärdsprogrammet? Klicka HÄR!
Regeringen har i veckan beslutat om direktiv till en utredning som ska ha i uppgift att se över mutbrottslagstiftningen. Syftet är att åstadkomma en modernare och mer lättillgänglig reglering. Utredningen ska också ta fram förslag till en kod för beslutspåverkan inom näringslivet.
Mutbrott (tagande av muta) och bestickning (givande av muta) är de i svensk rätt grundläggande korruptionsbrotten. Under senare år har regleringen ibland kritiserats för att vara tekniskt komplicerad och i vissa avseenden otydlig. Mot denna bakgrund finns det anledning att göra en lagteknisk översyn av bestämmelserna. Detta blir utredningens ena huvuduppgift.
I olika sammanhang har också framförts att den nuvarande regleringen inte ger företagen tillräcklig vägledning för gränsdragningen mellan vad som är mutor och vad som är godtagbara kontakt- och relationsbefrämjande förmåner i affärslivet. För att bidra till ökad klarhet i detta hänseende ska det vara utredningens andra huvuduppgift att ta fram förslag till en kod för beslutspåverkan inom näringslivet. Koden ska vara ett led i självregleringen inom näringslivet och utarbetas i nära samverkan med näringslivets organisationer. Dess syfte ska vara att sammanfatta och utveckla god svensk praxis på området.
UPPFÖRANDEKOD
- I en tid som bör präglas av ökad vaksamhet mot korruption är det naturligt att försöka åstadkomma en modernare och tydligare mutbrottslagstiftning. Att kombinera detta med uppgiften att ta fram en uppförandekod för näringslivet ger ett unikt tillfälle att skapa en samlad reglering som kan vara både allmängiltig och stå sig över tiden samtidigt som den - där det behövs - är konkret och detaljerad, säger justitieminister Beatrice Ask.
F.d. justitierådet Bo Svensson har åtagit sig uppdraget att utreda frågorna.
Vill du läsa utredningsdirektiven – klicka HÄR!
Regeringen presenterar sitt program för hur man ska driva rätts- och inrikesfrågor under sin ordförandeperiod. Även höstens mötesprogram på rättsområdet presenteras.
Vill du läsa hela programmet på rätts- och inrikesområdet för Sveriges ordförandeperiod i EU och om mötena på rättsområdet (engelska)? Klicka då HÄR!
I propositionen 2008/09:157 lämnar regeringen förslag till hur EG-direktivet 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare ska genomföras. Genomförandet föreslås ske genom ändringar i lagen (1974:191) om bevakningsföretag. Förslaget innebär att det införs bestämmelser i fråga om auktorisation av bevakningsföretag och godkännande av personal hos auktoriserade bevakningsföretag när det gäller enskilda personer från en stat inom EES eller Schweiz som tillfälligt utövar verksamhet i Sverige. För dessa personer föreslås att en förhandsanmälan ska göras till länsstyrelsen och att de efter en sådan anmälan är auktoriserade eller godkända för den anmälda verksamheten. Länsstyrelsen ska i samband med anmälan kunna göra en förhandskontroll av personens yrkeskvalifikationer.
Det föreslås också att en ansökan om auktorisation av ett bevakningsföretag som har sitt säte utanför Sverige ska prövas av Länsstyrelsen i Stockholms län.
Regeringens förslag innebär att en väktare från en annan medlemsstat som vill arbeta tillfälligt i Sverige kan göra en förhandsanmälan till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska i samband med anmälan kunna göra en förhandskontroll av väktarens yrkeskvalifikationer. När länsstyrelsen har underrättat väktaren om att förutsättningarna är uppfyllda får det tillfälliga arbetet påbörjas.
VIKTIGT I HAPARANDA OCH TORNEÅ
- Med de nya reglerna får väktare från andra EU-länder ökade möjligheter att arbeta tillfälligt som väktare i Sverige. Samtidigt kommer vi även i fortsättningen att kunna ställa höga krav på alla väktare som ska arbeta här, säger justitieminister Beatrice Ask.
- Svårigheterna för väktare att arbeta på båda sidor av gränsen har varit ett problem i Haparanda och Torneå som nu kommer närmare en lösning, säger den nordiska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2009.
Läs om direktivet och propositionen genom att klicka HÄR!
SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Uppdrag att se över
vapenlagstiftningen
Justitieminister Beatrice Ask har i veckan gett en utredare, hovrättsrådet Kazimir Åberg, i uppdrag att utreda vissa frågor rörande vapenlagstiftningen. Utredaren ska göra en översyn av straffskalorna för vapenbrott, överväga vilka krav på aktivt medlemskap i en skytteförening som ska ställas för att få vapenlicens samt se över bestämmelserna om vapenhandlartillstånd. I uppdraget ingår också att se över polisens möjligheter att i vapenärenden få ut uppgifter från sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården.
Den personliga lämpligheten är en grundläggande förutsättning för att beviljas tillstånd att inneha skjutvapen. Inte minst skolskjutningarna i Finland och Tyskland innebär en påminnelse om hur viktig denna fråga är. I syfte att skapa ett bättre underlag för att bedöma en persons lämplighet att inneha vapen ska utredaren överväga om polisen bör få möjlighet att få ut uppgifter från sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården.
För att en enskild person ska få tillstånd att inneha ett målskjutningsvapen krävs aktivt medlemskap i en skytteförening. Vad aktivt medlemskap innebär framgår dock inte av lagstiftningen. I syfte att klargöra detta ska utredaren se över gällande bestämmelser. I detta sammanhang ska utredaren överväga om det finns anledning att ställa några särskilda krav på de sammanslutningar som utfärdar intyg om bland annat aktivt medlemskap.
HANDEL MED SKJUTVAPEN
Under senare tid har frågor som rör handel med skjutvapen uppmärksammats i media. Det har förekommit uppgifter om att grovt kriminella driver vapenhandel, vilket har lett till att det har ifrågasatts om kontrollen av vapenhandlarna är tillräcklig och om kraven i övrigt vad gäller förutsättningarna för att få driva vapenhandel är tillräckligt högt ställda. Mot denna bakgrund ska utredaren göra en översyn av bestämmelserna om tillstånd att driva handel med skjutvapen. I översynen ingår att överväga om bestämmelserna om vapenhandlartillstånd och om återkallelse av sådana tillstånd är utformade på ett ändamålsenligt sätt samt om kontrollen av sådan verksamhet behöver skärpas.
Användningen av skjutvapen i kriminella sammanhang är ett allvarligt problem. Det är mot den bakgrunden utredaren får i uppdrag att se över straffbestämmelserna i vapenlagen. I översynen ingår att överväga om det finns behov av att genomföra några förändringar av straffskalorna. Utredaren ska också överväga om det finns anledning att särskilt reglera vilka faktorer som ska avgöra när ett vapenbrott ska bedömas som grovt.
SKA VARA SVÅRT FÖR KRIMINELLA SKAFFA VAPEN
- Det ska vara svårt för kriminella grupperingar att förse sig med vapen. Det är därför nödvändigt att vapenlagstiftningen är föremål för en kontinuerlig översyn och uppföljning i takt med att samhället förändras, säger justitieminister Beatrice Ask.
I uppdraget ingår flera andra aktuella frågor med koppling till vapenlagstiftningen. Bland annat ska behovet av författningsändringar för att Sverige ska kunna tillträda FN:s vapenprotokoll och för att Sverige ska uppfylla det reviderade vapendirektiv som förhandlades fram inom EU förra året ses över.
Den del av uppdraget som är kopplat till Sveriges internationella åtaganden ska redovisas senast den 15 juni 2009. Slutredovisning ska ske senast den 16 november 2009.
Proposition om
offentlighets-
och sekretesslag
Proposition 2008/09:150 innehåller ett förslag till offentlighets- och sekretesslag. Den föreslagna lagen utgör en omarbetning av sekretesslagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad.
Den nya lagen har delats in i avdelningar. Den första avdelningen innehåller en innehållsförteckning i syfte att göra lagen mer användarvänlig. Varje kapitel innehåller underrubriker som gör att det snabbt går att få en överblick över dess innehåll. Den första avdelningen innehåller även bestämmelser om lagens tillämpningsområde och en bestämmelse med definitioner av begrepp som används i lagen.
TEKNIKNEUTRALA
Bestämmelserna i nuvarande 15 kap. sekretesslagen om registrering och utlämnande av allmänna handlingar med mera har gjorts teknikneutrala och samlats i lagens andra avdelning. De har placerats före bestämmelserna om sekretess för att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag.
Lagens tredje avdelning innehåller allmänna bestämmelser om sekretess. I denna avdelning finns grundläggande bestämmelser som styr tillämpningen av sekretessbestämmelserna. Innehållet i vissa av de grundläggande bestämmelser har tidigare endast kommit till uttryck i sekretesslagens förarbeten.
ALLMÄNNA INTRESSEN
I lagens fjärde avdelning har sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen samlats. Sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden har samlats i lagens femte avdelning. Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ, bland annat riksdagen, regeringen, Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och domstolarna.
I lagens fjärde-sjätte avdelningar anges sist i respektive kapitel i vilken mån de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet eller av förbehåll som har uppställts med stöd av bestämmelser i kapitlet, inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
TYSTNADSPLIKTER
Bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikter som följer av bestämmelser i annan författning än offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, har samlats i lagens sjunde och sista avdelning.
För att det ska bli lätt att jämföra den nya lagen med sekretesslagen har två jämförelsetabeller bifogats propositionen i vilka det anges vilka bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som motsvaras av vilka bestämmelser i sekretesslagen och vice versa (bilagorna 7-8).
Offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 30 juni 2009.
Vill du ha länkar till området sekretesslag – klicka HÄR!
Fri från missbruk
- åtgärdsprogram
Våren 2008 inrättades ANT-sekretariatet - en ny organisation inom regeringskansliet för nationell samordning av alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. En av sekretariatets huvuduppgifter är att ansvara för sammanställningen av årliga åtgärdsprogram som beskriver regeringens politik på dessa områden utifrån ett sektors- och ämnesövergripande perspektiv. Åtgärdsprogrammen ska också innehålla en redovisning av regeringens prioriteringar inför nästkommande år. Utgångspunkten är de av riksdagen beslutade alkohol- och narkotikapolitiska handlingsplanerna (prop. 2005/06:30) och målen på tobaksområdet (prop. 2002/03:35).
I detta det första åtgärdsprogrammet har regeringen valt att presentera en relativt omfattande och omfångsrik beskrivning av insatser som görs inom olika politik- eller verksamhetsområden med relevans för alkohol, narkotika, dopnings och tobaksfrågorna.
Åtgärdsprogrammet innehåller två delar. Den första delen består av regeringens analys och bedömning samt redovisning av prioriterade åtgärder år 2009. Den andra delen utgörs av en övergripande beskrivning av insatser.
Vill du ha en länk till hela åtgärdsprogrammet? Klicka HÄR!
Moderniserad
mutbrottslagstiftning
Regeringen har i veckan beslutat om direktiv till en utredning som ska ha i uppgift att se över mutbrottslagstiftningen. Syftet är att åstadkomma en modernare och mer lättillgänglig reglering. Utredningen ska också ta fram förslag till en kod för beslutspåverkan inom näringslivet.
Mutbrott (tagande av muta) och bestickning (givande av muta) är de i svensk rätt grundläggande korruptionsbrotten. Under senare år har regleringen ibland kritiserats för att vara tekniskt komplicerad och i vissa avseenden otydlig. Mot denna bakgrund finns det anledning att göra en lagteknisk översyn av bestämmelserna. Detta blir utredningens ena huvuduppgift.
I olika sammanhang har också framförts att den nuvarande regleringen inte ger företagen tillräcklig vägledning för gränsdragningen mellan vad som är mutor och vad som är godtagbara kontakt- och relationsbefrämjande förmåner i affärslivet. För att bidra till ökad klarhet i detta hänseende ska det vara utredningens andra huvuduppgift att ta fram förslag till en kod för beslutspåverkan inom näringslivet. Koden ska vara ett led i självregleringen inom näringslivet och utarbetas i nära samverkan med näringslivets organisationer. Dess syfte ska vara att sammanfatta och utveckla god svensk praxis på området.
UPPFÖRANDEKOD
- I en tid som bör präglas av ökad vaksamhet mot korruption är det naturligt att försöka åstadkomma en modernare och tydligare mutbrottslagstiftning. Att kombinera detta med uppgiften att ta fram en uppförandekod för näringslivet ger ett unikt tillfälle att skapa en samlad reglering som kan vara både allmängiltig och stå sig över tiden samtidigt som den - där det behövs - är konkret och detaljerad, säger justitieminister Beatrice Ask.
F.d. justitierådet Bo Svensson har åtagit sig uppdraget att utreda frågorna.
Vill du läsa utredningsdirektiven – klicka HÄR!
Rättsfrågor inom EU
under hösten
Regeringen presenterar sitt program för hur man ska driva rätts- och inrikesfrågor under sin ordförandeperiod. Även höstens mötesprogram på rättsområdet presenteras.
Vill du läsa hela programmet på rätts- och inrikesområdet för Sveriges ordförandeperiod i EU och om mötena på rättsområdet (engelska)? Klicka då HÄR!
Lättare för europeiska
väktare jobba i Sverige
I propositionen 2008/09:157 lämnar regeringen förslag till hur EG-direktivet 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare ska genomföras. Genomförandet föreslås ske genom ändringar i lagen (1974:191) om bevakningsföretag. Förslaget innebär att det införs bestämmelser i fråga om auktorisation av bevakningsföretag och godkännande av personal hos auktoriserade bevakningsföretag när det gäller enskilda personer från en stat inom EES eller Schweiz som tillfälligt utövar verksamhet i Sverige. För dessa personer föreslås att en förhandsanmälan ska göras till länsstyrelsen och att de efter en sådan anmälan är auktoriserade eller godkända för den anmälda verksamheten. Länsstyrelsen ska i samband med anmälan kunna göra en förhandskontroll av personens yrkeskvalifikationer.
Det föreslås också att en ansökan om auktorisation av ett bevakningsföretag som har sitt säte utanför Sverige ska prövas av Länsstyrelsen i Stockholms län.
Regeringens förslag innebär att en väktare från en annan medlemsstat som vill arbeta tillfälligt i Sverige kan göra en förhandsanmälan till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska i samband med anmälan kunna göra en förhandskontroll av väktarens yrkeskvalifikationer. När länsstyrelsen har underrättat väktaren om att förutsättningarna är uppfyllda får det tillfälliga arbetet påbörjas.
VIKTIGT I HAPARANDA OCH TORNEÅ
- Med de nya reglerna får väktare från andra EU-länder ökade möjligheter att arbeta tillfälligt som väktare i Sverige. Samtidigt kommer vi även i fortsättningen att kunna ställa höga krav på alla väktare som ska arbeta här, säger justitieminister Beatrice Ask.
- Svårigheterna för väktare att arbeta på båda sidor av gränsen har varit ett problem i Haparanda och Torneå som nu kommer närmare en lösning, säger den nordiska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2009.
Läs om direktivet och propositionen genom att klicka HÄR!
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september