Publicerat 2016-01-21 10:10Lasse Wierup gör DNs läxa
Igår berättade Lasse Wierup om den superhemliga koden 291, som polisen
enligt honom använder för att dölja polisens arbetsinsats i samband med
migrationen. Det lät ju minst sagt oroande, vilket gör att vi idag
gläder oss särskilt åt att samme Wierup visar hur det snabbt går att få
fram massor av uppgifter från Polisen.
Wierup skriver i dagens DN om en utbredd kritik bland anonyma poliser och polisens informatörer och polisforskaren och polisforskaren Stefan Holgersson mot den förmenta mörkläggningen.
Han citerar en polisman som mailat:
”Helt ärligt så är man nog ifrån ledning rädd att öppet redovisa hur
ansträngd verksamheten är. Vissa dagar har vi i Dalarna gott och väl
20–30 procent av ärendena förlagda till flyktingboenden”.En annan uppger:
”Du kan nog fråga vilken polis som helst på gatan, alla har nog bilden av att vi inte räcker till i vardagen”.
Och en tredje beskriver hur gränskontrollen tar viktiga resurser:
”För att jämna ut skickar man även ner stationsbefäl och
förundersökningsledare som står och kollar pass på övertid. Man kan ju
gissa deras löner, samtidigt som avdelningarna saknar viktiga chefer.”
Dessutom har Wierup fått fram kritiska röster inom polisens informatörskader, varav en säger;
-Det handlar alltså inte främst om att lämna korrekta
uppgifter, utan det viktigaste är hur uppgifterna påverkar myndighetens
varumärke. Det säger sig självt att det inte kan vara bra, säger en
erfaren kommunikatör till Wierup.
Ovanpå det har Wierup talat med polisen och polisforskaren Stefan Holgersson, som ju varit en idog och högprofilerad
kritiker till polismyndighetens skönmålning av verkligheten. Frågan är större än att bara omfatta flyktinginsatserna, allt handlar om
att måla en snygg bild. Och i det korta perspektivet stämmer det säkert
att det kan skada förtroendet om man redovisar hur stora problem som
finns och hur lite man annars hinner, säger Stefan till DN.
Wierup har inte nöjt sig med dessa många röster från polisen, som använt sin grundlagsskyddade
meddelarfrihet för att beskriva verkligheten. (Eller som Stefan, modigt stått upp under egen flagg.) Dessutom listar han ett antal händelser som enligt artikeln igår skulle vara kod 291 och hemliga. Händelserna är från den senaste veckan och det undandrar sig Blåljus bedömning om den bygger på ytterligare polisläckor eller tidningsartiklar.
Blåljus är tillfreds med att Wierup på ett dygn fått fram så gedigna och allsidiga beskrivningar kring kod 291. Detta eftersom vi har svårt att förstå orsaken till sekretesstämpeln. Ett annat, journalistiskt beprövat sätt kanske kunde ha varit att överklaga beslutet?
Det finns andra ärenden, där det de facto finns legitima skäl till att poliser inte ska läcka, (exempelvis pågående akuta polisinsatser eller utredningar) men det är ett annat ämne.
Tanken svindlar vilket scoop DN kunde fått fram om samma journalistiska nit lagts på att redan i somras se vad som hände under We are Sthlm...
Tommy Hansson