Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2007-11-08 23:44
- Varför ska det jämt påpekas att en polis är ”kvinnlig”, frågades det i en av paneldiskussionerna. Det står aldrig särskilt i medierna att en polis är manlig. I den här artikeln är det dessvärre ofrånkomligt att begreppet dyker upp – det var ju dagens ämne.
- Där jag jobbar som ordningspolis, i Södertälje, är det hela tiden en utmaning att vara kvinnlig polis, berättade Ulrica Tellefors i den första panelen. Området är som bekant invandrartätt och många av dem vi träffar på och ingriper mot skulle aldrig tala med en kvinnlig polis – de vänder sig direkt till närmaste manliga kollega. Jag fotpatrullerar mycket i Södertälje centrum och måste hela tiden hävda min roll som polis. Jag får inget gratis.
Anpassa till killnorm
Frida Lindhe patrullerar i ett segregerat Malmö.
- Jag har nog aldrig fått intrycket att jag måste anpassa mig till en killnorm bland mina arbetskamrater. Men det smyger sig på en ändå. Jag blir grabbigare när jag är ute och jobbar och en annan person när jag umgås med mina väninnor utanför polisen.
Jessica Markestad, Västerortspolisen, bar en vackert rundad mage och berättade att hon för sin del jobbat i yttre tjänst till graviditetens fjärde månad.
- Men det är väldigt individuellt. Det finns ingen tidsgräns utan man väljer själv det som känns rätt alltifrån att gå in så fort man fått besked om graviditeten vilket en del föredrar.
Barnledighet positivt inom polisen
Diskussionen kom in på barnledighet och det framkom att barnets pappa också är polis och att de enats om att i princip dela på ledigheten. Han söker också i dagarna till piketen och frågan kom upp hur det går om han kommer in på den efterlängtade utbildningen mitt i planerad ledighet.
- Det får han lösa, konstaterade Jessica torrt och fick en lång, varm applåd.
Han får luta sig mot Stefan Strömbergs inledande ord:
- Barnledighet är något positivt inom Polisen.
Kvinnliga piketchefer
Anna Orhall är studierektor på Polishögskolan och utnyttjar sitt sommarlov till att köra utryckningsbil på Gotland.
- Vi behöver rekrytera kvinnor som är kvinnor i första hand, menade hon. Och det är viktigt att vi får en riktig högskoleutbildning för att kunna konkurrera om de kvinnor som kan välja på en rad utbildningar som sjuksköterskor, socionomer och liknande där de får högskolepoäng och med dem vägar att gå vidare. En viktig symbolhandling vore också att rekrytera kvinnliga chefer till manliga bastioner som piketen och nationella insatsstyrkan.
Hur man går på toa
Lena Thor, Västra Götaland, var innan hon blev polis ihop med en piketpolis som med tiden blev allt märkvärdigare och hela tiden lät henne veta att det är inte vem som helst som kan bli polis.
- Så gick det med det, konstaterade hon. Hon blev polis och han har numera slutat i jobbet.
Lena bidrog med en detaljerad och uppskattad beskrivning av en kvinnlig polis vedermödor innan hon till sist kan sjunka ner på en efterlängtad toalettstol. Det var en tydlig adress till uniformsansvariga.
Uniform kritiserades
Uniform och utrustning fick en svidande kritik ur ett kvinnoperspektiv av panelerna. Lite, om något, har gjorts för att anpassa dem till den kvinnliga kroppen.
- Det är svårt som kvinna och polis att säga att man är chef, förklarade Marie Andersson, chef för Rikspolisstyrelsens rekrytering. Och gör man misstag som kvinna kletar det konstigt nog på alla kvinnliga poliser medan om en man gör misstag så drabbar det bara honom som enskild manlig polis.
- Vi har alla ett ansvar för att förändra situationen, fortsatte Marie. Vi måste sluta att se allt i ett könsperspektiv och börja se till individen.
Chefsfrågan brännande
- Man måste hela tiden bevisa att man är bra som kvinnlig chef inom polisen till skillnad från manliga chefer som bara behöver vara, påpekade Agneta Kumlin från Västerås.
Chefsfrågan är brännande. Får få kvinnor är operativa chefer inom polisen. Deltagarna i alla panelerna var överens om att det behövs bra förebilder som kvinnliga chefer och att det är nödvändigt att kvinnor inom polisen stöttar varandra. Det framhölls också at det är viktigt att vi får ännu fler kvinnliga chefer i linjen – som yttre befäl till exempel.
Många tjejer oroar sig
Anders Åhrlin, Södertörnspolisen, uniformerad polis ur auditoriet, redovisade erfarenheter från aspirantutbildning.
- Många tjejer oroar sig mycket för att inte prestera lika bra som de manliga poliserna. Det är ledsna när de känner att de inte lyckas. Jag brukar ställa frågan - vad är en bra polis? Jag tror det är nyttigt att fundera över det. Det finns många manliga normer men de är faktiskt inte de enda. Du duger, säger jag till tjejerna. Det är inget som säger att du måste vara lite bättre.
Ingen humor i Göteborg
- För mig är jämställdhet att få lika och rättvisa möjligheter att få polisjobb efter mina personliga förutsättningar, sa Jill Jingbrant från Kungälv.
Jill visade också upp ett uppslag ur tidningen Svensk Polis som visade poliser i ett fjärran land som bisarrt nog får bära ett Kitty-band runt ärmen när de begått något misstag eller betett sig illa. Jill irriterade sig på texten och en reporter från Svensk Polis for upp bland lyssnarna och berättade att man försökt sig på ironi vilket hon beklagade.
- Vi har ingen humor i Göteborg, förklarade Jill.
Poliser i skolan bättrar rekrytering
Lydia Capolicchio drog skickligt med publiken i debatten och fick bland annat ett tydligt besked därifrån var att det skulle underlätta rekryteringen av kvinnor till polisen om poliser i större omfattning kom både tidigt till grundskolan och lite senare till gymnasiet. Det är en mycket bra reklam för yrket, ansåg man.
Vårt utrymme räcker inte för att redovisa allt som sas i den här diskussionen. Jag som skriver detta kunde önska att det hela filmats. Här hade samlats alldeles ovanligt mycken klokskap och erfarenhet.
Claes Cassel
deltog inte i själva debatten men reste sig upp efteråt och sa några korta ord och fick dagens varmaste applåd - Sigrid "Sissi" Ramstedt, anställd 1956. Nu över åttio år enligt egen utsago - tro det den som kan.
FAKTA i årtal
- 1957 påbörjade 24 kvinnor polisutbildningen.
- Under några år i slutet av 1960-talet fick kvinnor inte längre arbeta i polisuniform ute på gatorna.
- 1971 fick kvinnor återigen arbeta som poliser i yttre tjänst.
- 1981 utnämndes första kvinnliga polismästaren, Karin Värmefjord.
- 1994 utnämndes första kvinnliga länspolismästaren, Ann Charlotte Norrås i Västra Götaland.
FAKTA i procenttal
- 22 procent av Sveriges poliser är kvinnor.
- 14 procent av polischeferna är kvinnor.
- Cirka 50 procent av de civilanställda cheferna (pass, reception, administration och andra stödfunktioner)är kvinnor.
- 36 procent av de som senast sökte polisutbildningen var kvinnor.
Källa FAKTA: Rikspolisstyrelsens hemsida.
Chefsfrågan
och uniformen
heta ämnen
- Varför ska det jämt påpekas att en polis är ”kvinnlig”, frågades det i en av paneldiskussionerna. Det står aldrig särskilt i medierna att en polis är manlig. I den här artikeln är det dessvärre ofrånkomligt att begreppet dyker upp – det var ju dagens ämne.
- Där jag jobbar som ordningspolis, i Södertälje, är det hela tiden en utmaning att vara kvinnlig polis, berättade Ulrica Tellefors i den första panelen. Området är som bekant invandrartätt och många av dem vi träffar på och ingriper mot skulle aldrig tala med en kvinnlig polis – de vänder sig direkt till närmaste manliga kollega. Jag fotpatrullerar mycket i Södertälje centrum och måste hela tiden hävda min roll som polis. Jag får inget gratis.
Anpassa till killnorm
Frida Lindhe patrullerar i ett segregerat Malmö.
- Jag har nog aldrig fått intrycket att jag måste anpassa mig till en killnorm bland mina arbetskamrater. Men det smyger sig på en ändå. Jag blir grabbigare när jag är ute och jobbar och en annan person när jag umgås med mina väninnor utanför polisen.
Jessica Markestad, Västerortspolisen, bar en vackert rundad mage och berättade att hon för sin del jobbat i yttre tjänst till graviditetens fjärde månad.- Men det är väldigt individuellt. Det finns ingen tidsgräns utan man väljer själv det som känns rätt alltifrån att gå in så fort man fått besked om graviditeten vilket en del föredrar.
Barnledighet positivt inom polisen
Diskussionen kom in på barnledighet och det framkom att barnets pappa också är polis och att de enats om att i princip dela på ledigheten. Han söker också i dagarna till piketen och frågan kom upp hur det går om han kommer in på den efterlängtade utbildningen mitt i planerad ledighet.
- Det får han lösa, konstaterade Jessica torrt och fick en lång, varm applåd.
Han får luta sig mot Stefan Strömbergs inledande ord:
- Barnledighet är något positivt inom Polisen.
Kvinnliga piketchefer
Anna Orhall är studierektor på Polishögskolan och utnyttjar sitt sommarlov till att köra utryckningsbil på Gotland.
- Vi behöver rekrytera kvinnor som är kvinnor i första hand, menade hon. Och det är viktigt att vi får en riktig högskoleutbildning för att kunna konkurrera om de kvinnor som kan välja på en rad utbildningar som sjuksköterskor, socionomer och liknande där de får högskolepoäng och med dem vägar att gå vidare. En viktig symbolhandling vore också att rekrytera kvinnliga chefer till manliga bastioner som piketen och nationella insatsstyrkan.
Hur man går på toa
Lena Thor, Västra Götaland, var innan hon blev polis ihop med en piketpolis som med tiden blev allt märkvärdigare och hela tiden lät henne veta att det är inte vem som helst som kan bli polis.
- Så gick det med det, konstaterade hon. Hon blev polis och han har numera slutat i jobbet.
Lena bidrog med en detaljerad och uppskattad beskrivning av en kvinnlig polis vedermödor innan hon till sist kan sjunka ner på en efterlängtad toalettstol. Det var en tydlig adress till uniformsansvariga.
Uniform kritiserades
Uniform och utrustning fick en svidande kritik ur ett kvinnoperspektiv av panelerna. Lite, om något, har gjorts för att anpassa dem till den kvinnliga kroppen.
- Det är svårt som kvinna och polis att säga att man är chef, förklarade Marie Andersson, chef för Rikspolisstyrelsens rekrytering. Och gör man misstag som kvinna kletar det konstigt nog på alla kvinnliga poliser medan om en man gör misstag så drabbar det bara honom som enskild manlig polis.- Vi har alla ett ansvar för att förändra situationen, fortsatte Marie. Vi måste sluta att se allt i ett könsperspektiv och börja se till individen.
Chefsfrågan brännande
- Man måste hela tiden bevisa att man är bra som kvinnlig chef inom polisen till skillnad från manliga chefer som bara behöver vara, påpekade Agneta Kumlin från Västerås.
Chefsfrågan är brännande. Får få kvinnor är operativa chefer inom polisen. Deltagarna i alla panelerna var överens om att det behövs bra förebilder som kvinnliga chefer och att det är nödvändigt att kvinnor inom polisen stöttar varandra. Det framhölls också at det är viktigt att vi får ännu fler kvinnliga chefer i linjen – som yttre befäl till exempel.
Många tjejer oroar sig
Anders Åhrlin, Södertörnspolisen, uniformerad polis ur auditoriet, redovisade erfarenheter från aspirantutbildning.- Många tjejer oroar sig mycket för att inte prestera lika bra som de manliga poliserna. Det är ledsna när de känner att de inte lyckas. Jag brukar ställa frågan - vad är en bra polis? Jag tror det är nyttigt att fundera över det. Det finns många manliga normer men de är faktiskt inte de enda. Du duger, säger jag till tjejerna. Det är inget som säger att du måste vara lite bättre.
Ingen humor i Göteborg
- För mig är jämställdhet att få lika och rättvisa möjligheter att få polisjobb efter mina personliga förutsättningar, sa Jill Jingbrant från Kungälv.
Jill visade också upp ett uppslag ur tidningen Svensk Polis som visade poliser i ett fjärran land som bisarrt nog får bära ett Kitty-band runt ärmen när de begått något misstag eller betett sig illa. Jill irriterade sig på texten och en reporter från Svensk Polis for upp bland lyssnarna och berättade att man försökt sig på ironi vilket hon beklagade.- Vi har ingen humor i Göteborg, förklarade Jill.
Poliser i skolan bättrar rekrytering
Lydia Capolicchio drog skickligt med publiken i debatten och fick bland annat ett tydligt besked därifrån var att det skulle underlätta rekryteringen av kvinnor till polisen om poliser i större omfattning kom både tidigt till grundskolan och lite senare till gymnasiet. Det är en mycket bra reklam för yrket, ansåg man.
Vårt utrymme räcker inte för att redovisa allt som sas i den här diskussionen. Jag som skriver detta kunde önska att det hela filmats. Här hade samlats alldeles ovanligt mycken klokskap och erfarenhet.
Claes Cassel
DEBATTDAGENS
GRAND LADY
deltog inte i själva debatten men reste sig upp efteråt och sa några korta ord och fick dagens varmaste applåd - Sigrid "Sissi" Ramstedt, anställd 1956. Nu över åttio år enligt egen utsago - tro det den som kan.FAKTA i årtal
- 1957 påbörjade 24 kvinnor polisutbildningen.
- Under några år i slutet av 1960-talet fick kvinnor inte längre arbeta i polisuniform ute på gatorna.
- 1971 fick kvinnor återigen arbeta som poliser i yttre tjänst.
- 1981 utnämndes första kvinnliga polismästaren, Karin Värmefjord.
- 1994 utnämndes första kvinnliga länspolismästaren, Ann Charlotte Norrås i Västra Götaland.
FAKTA i procenttal
- 22 procent av Sveriges poliser är kvinnor.
- 14 procent av polischeferna är kvinnor.
- Cirka 50 procent av de civilanställda cheferna (pass, reception, administration och andra stödfunktioner)är kvinnor.
- 36 procent av de som senast sökte polisutbildningen var kvinnor.
Källa FAKTA: Rikspolisstyrelsens hemsida.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september