Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2012-07-05 20:00KORTA BITAR OCH LÄNKAR
HÄMTADE UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Fler svenskar som struntar i att betala sina böter bör riskera fängelsestraff. Det anser Kronofogden som nu undersöker om fler av myndighetens ärenden ska kunna skickas till åklagare.
I dagsläget har närmare 100.000 svenskar en sammanlagd skuld på en halv miljard kronor i form av olika böter – fortkörningsböter, dagsböter i tingsrätt och ordningsböter, uppger Ekot.
Nyligen presenterade Socialdemokraterna sitt kriminalpolitiska program. Det är det första partiet lägger fram på 18 år. Målsättningen är att Sverige ska ligga i topp i andelen uppklarade brott i Europa innan 2020.
För att nå dit lägger partiet fram fem förslag på förändringar inom Polisen. Några av dessa punkter är frågor som Polisförbundet drivit länge.
Bland annat vill partiet ha en reformerad polisutbildning som är anknuten till forskning. De vill också se en förbättrad personalpolitik som präglas av gott ledarskap och möjligheter till kompetensutveckling under hela arbetslivet.
- Det är viktigt att polisfrågorna är uppe på den politiska agendan.
förutsättning för ett effektivt polisarbete är en högskoleutbildning. En annan att våra medlemmar känner sig delaktiga och att deras yrkeskompetens värderas på rätt sätt av arbetsgivaren, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.
Under politikerveckan i Almedalen kommer Socialdemokraterna att presentera rapporten på ett seminarium. Där medverkar också Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet och Anna Åkesson, rättspolitisk talesperson för Jusek. Läs mer i Blåljus sammanfattning från Almedalsveckan på annan plats på hemsidan.
Justitiekanslern Anna Skarhed sågar delvis förslaget till ny polisorganisation. Framför allt är det delarna som gäller Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och Säpo som ifrågasätts, berättar TT i en artikel.
I slutet av mars lämnade polisorganisationskommittén sitt betänkande om ny polisorganisation till justitieminister Beatrice Ask (M). Kommittén föreslår att Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och SKL slås ihop till en myndighet — Polismyndigheten. Samtidigt föreslås att Säpo ombildas till en fristående myndighet.
Regeringen har under torsdagen den 5 juli utsett Anders Thornberg till
generaldirektör och chef för Säkerhetspolisen.
Anders Thornberg är sedan april 2012 tillförordnad säkerhetspolischef. Dessförinnan var han biträdande säkerhetspolischef.
- Anders Thornberg har lång och gedigen bakgrund inom Säkerhetspolisen. Jag har stor tilltro till Anders Thornberg och jag är övertygad om att han kommer att fortsätta utveckla Säkerhetspolisen till en modern säkerhetstjänst för att möta morgondagens utmaningar, säger justitieminister Beatrice Ask.
Anders Thornberg anställdes vid Säkerhetspolisen 1990 och har där haft ett flertal chefsbefattningar inom vitt skilda områden, såsom tillförordnad personalchef, säkerhetsskyddschef och biträdande chef för huvudenheten kontraspionage, biträdande chef för huvudenheten för skydd, informationsdirektör i verksledningen samt taktisk ledare för den operativa processen. Han var chef för avdelningen säkerhetsåtgärder när han utsågs till biträdande säkerhetspolischef 1 juli 2011. Anders Thornberg har varit expert i flera statliga utredningar.
Anders Thornberg tillträder sin nya anställning redan under torsdagen den 5 juli. Enkelt fixat eftersom han redan sitter i stolen.
Nu tar polisen i med hårdhandskarna mot hedersbrotten. Bland annat ska man tillsätta en expertgrupp med poliser som bara ska jobba med den här typen av brottslighet. Gruppen ska arbeta över hela Sverige och ska kunna hjälpa alla polismyndigheter med kunskap och råd när det handlar om hedersrelaterad brottslighet. Dessutom startas en "hedershotline" som ska hjälpa utredarna att få råd och stöd i svåra fall, berättar SR Ekot.
- Det är viktigt att vi utreder alla ärenden så långt det bara är möjligt, att vi analyserar och utvärderar alla spaningsuppslag. Inga ärenden som rör fall från balkonger, hängningar eller trafikolyckor under mystiska omständigheter ska avskrivas som ”självmord”, utan att möjligheten att det kan vara ett hedersbrott har utretts fullt ut. Jag vill att vi inom svensk polis vässar våra kunskaper och vår utredningsförmåga så att inte flickor och pojkar ska behöva plikta med sin frihet och i värsta fall sina liv. Ingen ska behöva bli instängd, bortgift eller mördad, säger rikspolischef Bengt Svenson.
I en promemoria föreslås att Sverige ska tillträda det andra tilläggsprotokollet till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. I promemorian lämnas också förslag till de lagändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra tilläggsprotokollet i svensk rätt.
I korthet innehåller tilläggsprotokollet föreskrifter som dels utvecklar Europarådskonventionens befintliga former av rättslig hjälp, bl.a. förhör genom videokonferens, dels inför vissa nya former av samarbete, bl.a. rörande hemliga utredningar. Tilläggsprotokollets föreskrifter överensstämmer i stor utsträckning med innehållet i 2000 års EU-konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål, som redan har genomförts i svensk rätt. Behovet av lagändringar till följd av tilläggsprotokollet bedöms därför vara begränsat. De lagändringar som föreslås gäller bl.a. förhör genom videokonferens och översättning av rättegångs-handlingar som ska sändas till någon som vistas utomlands.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.
Regeringen har för en tid sedan beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över frågan om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet, framför allt i sådan offentligt finansierad verksamhet som avser vård, skola och omsorg.
Utvecklingen har under de senaste decennierna gått mot att allt fler verksamheter inom bland annat vård och omsorg bedrivs i privat regi, vilket på ett positivt sätt har ökat valmöjligheterna för medborgarna. Den utvecklingen har samtidigt lett till ett ökat behov av att stärka möjligheterna för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet att tryggt kunna rapportera om missförhållanden i sina verksamheter. Frågan om att stärka meddelarskyddet för privatanställda har utretts tidigare, men de förslag som har presenterats har inte lett till lagstiftning. Mot bakgrund av den senaste tidens utveckling anser regeringen att det finns anledning att se över frågan på nytt.
Utgångspunkten för utredaren ska vara att meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet så långt som det är möjligt ska vara detsamma som för offentligt anställda. Samtidigt är det inom vård, skola och omsorg som behovet av stärkt meddelarskydd har visat sig tydligast. Utredaren ska därför belysa vilka möjligheter det finns att avgränsa det stärkta skyddet till dessa verksamheter.
Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att vid behov lämna förslag som stärker det straffrättsliga skyddet för egendom.
I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till om sådana omständigheter som att brottsligheten haft systematiska inslag, som t.ex. vid bluffakturor, eller kan innebära en särskild integritetskränkning, som t.ex. vid bostadsinbrott, bör få större betydelse i straffrätten.
I uppdraget ingår också att överväga behovet av förändringar i straffskalorna för förmögenhetsbrotten och att överväga om det bör införas en möjlighet att vid straffansvar utestänga personer från bland annat butiker.
Sättet att begå förmögenhetsbrott ändras i takt med den tekniska utvecklingen och ställer nya krav på rättsväsendet. Det är lätt att med små medel begå brott som drabbar många och som innebär stora problem för småföretagare och andra enskilda, det visar inte minst det ökade problemet med bluffakturor. För att möta utmaningarna har satsningar gjorts för att förbättra och effektivisera myndigheternas hantering. Det finns dock anledning att ytterligare överväga om rättsväsendet i alla delar på ett ändamålsenligt sätt möter de behov som brottsligheten ger upphov till.
Till utredare utses överåklagare Gunnel Lindberg.
HÄMTADE UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Kronofogden vill fängsla
fler som smiter från böter
Fler svenskar som struntar i att betala sina böter bör riskera fängelsestraff. Det anser Kronofogden som nu undersöker om fler av myndighetens ärenden ska kunna skickas till åklagare.
I dagsläget har närmare 100.000 svenskar en sammanlagd skuld på en halv miljard kronor i form av olika böter – fortkörningsböter, dagsböter i tingsrätt och ordningsböter, uppger Ekot.
”Viktigt att polisfrågorna är
på den politiska agendan”
Nyligen presenterade Socialdemokraterna sitt kriminalpolitiska program. Det är det första partiet lägger fram på 18 år. Målsättningen är att Sverige ska ligga i topp i andelen uppklarade brott i Europa innan 2020.
För att nå dit lägger partiet fram fem förslag på förändringar inom Polisen. Några av dessa punkter är frågor som Polisförbundet drivit länge.
Bland annat vill partiet ha en reformerad polisutbildning som är anknuten till forskning. De vill också se en förbättrad personalpolitik som präglas av gott ledarskap och möjligheter till kompetensutveckling under hela arbetslivet.
- Det är viktigt att polisfrågorna är uppe på den politiska agendan.
förutsättning för ett effektivt polisarbete är en högskoleutbildning. En annan att våra medlemmar känner sig delaktiga och att deras yrkeskompetens värderas på rätt sätt av arbetsgivaren, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.
Under politikerveckan i Almedalen kommer Socialdemokraterna att presentera rapporten på ett seminarium. Där medverkar också Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet och Anna Åkesson, rättspolitisk talesperson för Jusek. Läs mer i Blåljus sammanfattning från Almedalsveckan på annan plats på hemsidan.
JK sågar delar i
ny polisorganisation
Justitiekanslern Anna Skarhed sågar delvis förslaget till ny polisorganisation. Framför allt är det delarna som gäller Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och Säpo som ifrågasätts, berättar TT i en artikel.
I slutet av mars lämnade polisorganisationskommittén sitt betänkande om ny polisorganisation till justitieminister Beatrice Ask (M). Kommittén föreslår att Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och SKL slås ihop till en myndighet — Polismyndigheten. Samtidigt föreslås att Säpo ombildas till en fristående myndighet.
Anders Thornberg
- ny säkerhetspolischef
Regeringen har under torsdagen den 5 juli utsett Anders Thornberg till
generaldirektör och chef för Säkerhetspolisen.Anders Thornberg är sedan april 2012 tillförordnad säkerhetspolischef. Dessförinnan var han biträdande säkerhetspolischef.
- Anders Thornberg har lång och gedigen bakgrund inom Säkerhetspolisen. Jag har stor tilltro till Anders Thornberg och jag är övertygad om att han kommer att fortsätta utveckla Säkerhetspolisen till en modern säkerhetstjänst för att möta morgondagens utmaningar, säger justitieminister Beatrice Ask.
Anders Thornberg anställdes vid Säkerhetspolisen 1990 och har där haft ett flertal chefsbefattningar inom vitt skilda områden, såsom tillförordnad personalchef, säkerhetsskyddschef och biträdande chef för huvudenheten kontraspionage, biträdande chef för huvudenheten för skydd, informationsdirektör i verksledningen samt taktisk ledare för den operativa processen. Han var chef för avdelningen säkerhetsåtgärder när han utsågs till biträdande säkerhetspolischef 1 juli 2011. Anders Thornberg har varit expert i flera statliga utredningar.
Anders Thornberg tillträder sin nya anställning redan under torsdagen den 5 juli. Enkelt fixat eftersom han redan sitter i stolen.
Expertgrupp och ”hotline”
vapen mot hedersbrott:
”Ingen instängd, bortgift
eller mördad”
Nu tar polisen i med hårdhandskarna mot hedersbrotten. Bland annat ska man tillsätta en expertgrupp med poliser som bara ska jobba med den här typen av brottslighet. Gruppen ska arbeta över hela Sverige och ska kunna hjälpa alla polismyndigheter med kunskap och råd när det handlar om hedersrelaterad brottslighet. Dessutom startas en "hedershotline" som ska hjälpa utredarna att få råd och stöd i svåra fall, berättar SR Ekot.
- Det är viktigt att vi utreder alla ärenden så långt det bara är möjligt, att vi analyserar och utvärderar alla spaningsuppslag. Inga ärenden som rör fall från balkonger, hängningar eller trafikolyckor under mystiska omständigheter ska avskrivas som ”självmord”, utan att möjligheten att det kan vara ett hedersbrott har utretts fullt ut. Jag vill att vi inom svensk polis vässar våra kunskaper och vår utredningsförmåga så att inte flickor och pojkar ska behöva plikta med sin frihet och i värsta fall sina liv. Ingen ska behöva bli instängd, bortgift eller mördad, säger rikspolischef Bengt Svenson.
Europarådskonventionen om
ömsesidig rättslig hjälp i brottmål
I en promemoria föreslås att Sverige ska tillträda det andra tilläggsprotokollet till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. I promemorian lämnas också förslag till de lagändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra tilläggsprotokollet i svensk rätt.
I korthet innehåller tilläggsprotokollet föreskrifter som dels utvecklar Europarådskonventionens befintliga former av rättslig hjälp, bl.a. förhör genom videokonferens, dels inför vissa nya former av samarbete, bl.a. rörande hemliga utredningar. Tilläggsprotokollets föreskrifter överensstämmer i stor utsträckning med innehållet i 2000 års EU-konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål, som redan har genomförts i svensk rätt. Behovet av lagändringar till följd av tilläggsprotokollet bedöms därför vara begränsat. De lagändringar som föreslås gäller bl.a. förhör genom videokonferens och översättning av rättegångs-handlingar som ska sändas till någon som vistas utomlands.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.
Stärkt meddelarskydd
för privatanställda
Regeringen har för en tid sedan beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över frågan om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet, framför allt i sådan offentligt finansierad verksamhet som avser vård, skola och omsorg.
Utvecklingen har under de senaste decennierna gått mot att allt fler verksamheter inom bland annat vård och omsorg bedrivs i privat regi, vilket på ett positivt sätt har ökat valmöjligheterna för medborgarna. Den utvecklingen har samtidigt lett till ett ökat behov av att stärka möjligheterna för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet att tryggt kunna rapportera om missförhållanden i sina verksamheter. Frågan om att stärka meddelarskyddet för privatanställda har utretts tidigare, men de förslag som har presenterats har inte lett till lagstiftning. Mot bakgrund av den senaste tidens utveckling anser regeringen att det finns anledning att se över frågan på nytt.
Utgångspunkten för utredaren ska vara att meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet så långt som det är möjligt ska vara detsamma som för offentligt anställda. Samtidigt är det inom vård, skola och omsorg som behovet av stärkt meddelarskydd har visat sig tydligast. Utredaren ska därför belysa vilka möjligheter det finns att avgränsa det stärkta skyddet till dessa verksamheter.
Stärkt straffrättsligt
skydd för egendom
Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att vid behov lämna förslag som stärker det straffrättsliga skyddet för egendom.
I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till om sådana omständigheter som att brottsligheten haft systematiska inslag, som t.ex. vid bluffakturor, eller kan innebära en särskild integritetskränkning, som t.ex. vid bostadsinbrott, bör få större betydelse i straffrätten.
I uppdraget ingår också att överväga behovet av förändringar i straffskalorna för förmögenhetsbrotten och att överväga om det bör införas en möjlighet att vid straffansvar utestänga personer från bland annat butiker.
Sättet att begå förmögenhetsbrott ändras i takt med den tekniska utvecklingen och ställer nya krav på rättsväsendet. Det är lätt att med små medel begå brott som drabbar många och som innebär stora problem för småföretagare och andra enskilda, det visar inte minst det ökade problemet med bluffakturor. För att möta utmaningarna har satsningar gjorts för att förbättra och effektivisera myndigheternas hantering. Det finns dock anledning att ytterligare överväga om rättsväsendet i alla delar på ett ändamålsenligt sätt möter de behov som brottsligheten ger upphov till.
Till utredare utses överåklagare Gunnel Lindberg.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september