Publicerat 2016-05-02 11:30

Kriminella gäng och jihadism

Den som prenumererar på SvD, kunde i helgen läsa en mycket intressant intervju på SvD ledarsida av Paulina Neuding, där Amir Rostami berättar om sambandet mellan kriminella gäng och terrorism. Med sin breda kunskap, kunde han beskriva hur väletablerade kriminella gäng på sina håll inte längre ens behöver visa sina varumärken eller våldskapital - De är tillräckligt bekanta i samhället för att injaga "respekt" ändå.

En ny europeisk trend som Amir beskriver i intervjun är hur jihadister kommer från gängmiljön eller går in i gäng efter att de varit utomlands på terrorresor.

Amir berättar i intervjun bland annat om hur svårt det kan vara på mindre orter där samhällets företrädare allt från sociala, anställda vid skattemyndigheten till poliser riskerar att träffa på gängmedlemmar när som helst på stan. Och idag etableras gäng på allt fler mindre orter...

Amir berättade även om orter som Södertälje och Botkyrka där gängen infiltrerat politik och myndigheter. Det är inte så vanligt på andra platser, men i Södertälje har det varit närmast institutionaliserat. Man har parasiterat på politiken och det legala systemet för att sko sig, samtidigt som man har haft samröre med kriminella, beskriver Amir. Men alla gatugäng har inte samma organiseringsgrad eller ambitioner.

Dock noterar Amir att i Göteborg har det förekommit individer från kriminella organisationer som har försökt ta sig in i den politiska och legala sektorn. I Södertälje och Botkyrka har det gått ganska långt. Amir menar att våra rättsvårdande institutioner generellt sett varit väldigt robusta och han har inte sett några tecken på infiltrering av polisen. Där finns en stark motståndskraft, eftersom det finns en god insikt om problematiken.

Problemen började redan på 1990-talet, men då ville ingen lyssna på de som larmade, enligt Amir. Han beskriver vilka komponenter som styrt i Södertälje när gängen fått gro i samhället under tid: Ett grundläggande våldskapital; avsaknad av tillit till samhället; en stark känsla av historiskt kollektivt utsatthet; starka släktband; en idé om samhörighet genom blodsband.

I artikeln beskriver Amir hur samverkan kan komma tillrätta med akuta oroligheter i utsatta områden. Kommunikation och att få med sig goda krafter är avgörande. Samtidigt förordar han en polis som är aktiv och tar de konfrontationer som uppstår - polisen ska inte bara vara defensiv.

Amir avslutar intervjun med orden: -Oavsett om polisen möter en svordom eller stenkastning, måste vi ingripa. Annars urholkas tilltron till samhällets förmåga att agera.

Tommy Hansson