Krafttag mot brottslighet

Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet

Den 1 juli 2016 ändrades det straffrättsliga regelverket på flera sätt för att organiserad brottslighet ska kunna motverkas mer effektivt:

Försök, förberedelse och stämpling till allvarliga brott har kriminaliserats i större utsträckning. Ett femtontal brott berörs.

Bestämmelsen om straff för förberedelse och stämpling har ändrats så att högre straff än fängelse i två år kan dömas ut i fler fall.

Den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning och låter bli att förhindra vissa allvarliga brott inom ramen för sammanslutningen kan nu dömas för det. Det gäller till exempel ledare för kriminella organisationer.

Det har införts nya omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt. Bland annat har det lyfts fram om brott med hotinslag påtagligt har förstärkts med hjälp av anspelning på ett våldskapital.

Prop. 2015/16:113 Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet

Utökade möjligheter till förverkande

För att åstadkomma att ingen ska göra ekonomisk vinning av sitt brottsliga handlande förfogar myndigheterna över flera verktyg där ett av de främsta är förverkande av utbyte av brott. Den 1 juli 2016 utökades tillämpningsområdet för så kallat utvidgat förverkande, dvs. möjligheten att förverka egendom som kommer från en inte mer preciserad brottslig verksamhet, till att gälla generellt för brott som har fyra år eller mer i straffskalan och till att gälla för brott som har fängelse i två år eller mer i straffskalan om brottet har utgjort led i en brottslighet som utövats i organiserad form.

Prop. 2015/16:155 Utökade möjligheter till förverkande

Uppdrag att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet inkluderar tolv myndigheter inom och utanför rättsväsendet. Satsningen har varit framgångsrik men har endast i begränsad utsträckning omfattat den organiserade brottsligheten i utsatta områden. Regeringen har därför gett myndigheterna i uppdrag att utveckla satsningen mot organiserad brottslighet på nationell, regional och lokal nivå. I oktober lämnades en delredovisning och redan nu har vi kunnat se en positiv utveckling.

Nu kan chefer för lokalpolisområden i våra mest utsatta områden begära direkt stöd från de tolv myndigheterna i arbetet mot organiserad brottslighet. Fler brottsområden har inkluderats och i dag är syftet och de långsiktiga målen med brotten av större vikt än allvarlighetsgraden på det enskilda brottet. I oktober 2017 kommer myndigheterna att slutredovisa uppdraget.

Regeringsuppdrag: Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Uppdrag om insatser mot illegala vapen och explosiva varor inom landet

För ett år sedan gav regeringen i uppdrag till Polismyndigheten att skapa förutsättningar för att ytterligare kunna motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor i landet. Uppdraget ska delredovisas i mars 2017 och slutredovisas ett år senare.

Regeringsuppdrag: Uppdrag till Polismyndigheten om insatser mot illegala vapen och explosiva varor inom landet

Uppdrag om ordning och säkerhet i domstolarna

Regeringen tillsatte i december 2015 en utredning som ska undersöka hur förutsättningarna för ordning och säkerhet i domstol kan förbättras. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2017.

Dir. 2015:126 Förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna

Uppdrag om åtgärder mot kriminalitet i socialt utsatta områden

Brå redovisade i november 2016 ett regeringsuppdrag om åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i socialt utsatta områden och konstaterar att brottsproblemen i utsatta områden är komplexa och att det krävs ett långsiktigt arbete som är specifikt anpassat till de lokala problemen.

Regeringsuppdrag: Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att kartlägga åtgärder mot kriminalitet i socialt utsatta områden

Uppdrag om förändringar i systemet med villkorlig frigivning

En utredare har bland annat fått i uppdrag att överväga om risken för att återfalla i allvarlig brottslighet bör ges betydelse vid villkorlig frigivning. Innehållet i den villkorliga frigivningen ska också övervägas. Uppdraget ska redovisas senast den 18 april 2017.

Dir. 2016:28 Villkorlig frigivning

Idag presenteras nya åtgärder:

Strängare straff för grovt vapenbrott

Regeringen föreslår att minimistraffet för grovt vapenbrott höjs från ett års fängelse till två års fängelse. Höjningen återspeglar en skärpt syn på allvarligare vapenbrott och innebär bland annat att möjligheten att häkta personer kommer att öka eftersom ett strängare straff ökar risken för kollusionfara och flyktfara. Även hemliga tvångsmedel kommer lättare att kunna användas om straffet höjs.

Höjda minimistraff för vissa allvarliga våldsbrott

En straffmätningsreform som beslutades år 2010 syftade till att höja straffen för allvarliga våldsbrott. Reformen har fått ett otillräckligt genomslag och den lag­stiftningsmetod som kom till användning har blivit föremål för kritik. Åtgärder behöver därför vidtas för att säkerställa att syftet med 2010 års reform bättre förverkligas. Åtgärderna ska bestå i att straffskalorna skärps för vissa allvarliga våldsbrott.

Följande höjningar av minimistraff kommer därför att föreslås i en lagrådsremiss som beslutas i morgon [den 22 december]:

• Minimistraffet för grov misshandel ska höjas från fängelse i ett år till fängelse i ett år och sex månader. För synnerligen grov miss­handel ska minimistraffet höjas från fängelse i fyra år till fängelse i fem år.
• Minimistraffet för grovt rån ska höjas från fängelse i fyra år till fängelse i fem år.
• Minimistraffet för grov utpressning ska höjas från fängelse i ett år till fängelse i ett år och sex månader.
• Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader.
• Minimistraffet för grovt olaga tvång ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader.

Nya påföljder för unga lagöverträdare

En utredare har fått i uppdrag att överväga och föreslå nya påföljder för unga lagöverträdare. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag om ungdomsövervakning som påföljd för unga. Påföljden ska kunna innebära att den dömde ska hålla sig borta från platser med droger och kriminalitet till exempel på helger och kvällar. Det ingår i utredarens uppdrag att överväga om kravet ska kunna övervakas med fotboja. I uppdraget ingår också att överväga om det bör införas en påföljd som ska kunna väljas istället för böter för unga till exempel vid upprepad brottslighet. Unga som begår brott ska få en tydlig reaktion från samhället som bidrar till att få dem att sluta begå brott.

Se över det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal

Regeringen kommer i morgon [den 22 december] att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner, dvs. funktioner och verksamheter av central betydelse för att vårt samhälle ska fungera.

Utredaren ska också titta på om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot skadegörelse riktad mot utryckningsfordon, polis- och brandstationer, socialkontor och annan viktig egendom.

Vidare ska utredaren titta på om det finns anledning att införa ett nytt brott som tar sikte på hindrande av polisens, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens ingripanden och hjälpinsatser.

Det skyddade intresse som aktualiseras är insatsen som sådan. Här finns det inte någon kriminalisering i dag. Fysiska angrepp mot insatserna är dock redan kriminaliserade (bland annat som upplopp eller våldsamt upplopp).

Utredningstiden är ett och ett halvt år och till utredare kommer riksåklagaren Anders Perklev att utses.

Ny vapenamnesti

Regeringen avser att genomföra en ny tidsbegränsad vapenamnesti under februari – april 2018. Resultatet av tidigare vapenamnestier har varit mycket goda och har väsentligt minskat antalet illegala vapen i samhället. Tre vapenamnestier har genomförts under den senaste tjugoårsperioden (1993, 2007 och 2013). Genomförande av återkommande vapenamnestier utgör effektiva brottsförebyggande åtgärder, under förutsättning att dessa inte genomförs allt för ofta.

Blåljus kommentar: Det mesta av det som föreslås är vällovligt och nödvändigt. Även om det borde införts för kanske tio år sedan. Och vi ser inget om jourdomstolar för unga lagöverträdare eller mer resurser till polisen, som nu genom tidigare regeringars saktfärdighet blivit närmast akut nödvändiga. Sedan kan vi inte låta bli att påpeka att vi rättat ett stavfel i texten ovan, som i stort är hämtad från Regeringens hemsida. Det heter blåljuspersonal, inte blåsljuspersonal...