Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2008-07-17 12:05Lite smått och gott ur Blåljus minnesblock från den senaste tiden:
I ett brev som skickats till poliser runt om i landet uppmanas till
maskningsaktioner. Genom att bland annat göra färre alkoholtester uppmanas poliserna att visa sitt missnöje med lönesättning och arbetstidsavtal. Det uppger Tidningarnas telegrambyrå, TT.
För att öka skyddet för asylsökande och samtidigt tillgodose intresset av insyn i domstolarnas arbete föreslår Utvärderingsutredningen ökade möjligheter för domstolar att sekretessbelägga uppgifter om vem som avses med en dom eller ett beslut i framför allt mål enligt utlänningslagen. Utredningen redovisar också hur bättre offentliga biträden ska kunna utses, men lämnar inga förslag till författningsändringar i den delen.
Utvärderingsutredningen har nyligen överlämnat sitt delbetänkande Sekretess och offentliga biträden (SOU 2008:65) till migrationsminister Tobias Billström.
Den särskilde utredaren, f.d. hovrättspresidenten Bertil Hübinette, har i uppdrag att utvärdera den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden som infördes den 31 mars 2006. I detta delbetänkande redovisas den del av uppdraget som rör sekretess i utlänningsärenden samt förordnande av offentligt biträde.
Sekretess
I mål och ärenden enligt utlänningslagen tillämpar Migrationsverket och domstolarna bestämmelsen i 7 kap. 14 § sekretesslagen om så kallad utlänningssekretess. Utredningsarbetet har visat att domstolarna med stöd av denna bestämmelse ofta förordnar om stängda dörrar i asylmål och om fortsatt sekretess för uppgifter som tas in i domen. Som regel är det uppgifter om politisk aktivitet, religiös tillhörighet eller sexuella relationer som sekretessbeläggs, men det förekommer också att uppgift om sökandens identitet hemlighålls.
Praxis när det gäller tillämpningen av sekretessbestämmelserna varierar mellan domstolarna. Utredningen anser för sin del att domstolarna bör få bättre möjligheter att hemlighålla uppgifter om asylsökandes identitet och föreslår en ändring i sekretesslagen som ska göra detta möjligt. Ändringen leder till att domstolarna i ökad utsträckning kan redovisa sina domskäl offentligt, utan att den asylsökande utsätts för någon fara. På så sätt kan intresset av insyn i domstolarnas verksamhet tillgodoses, samtidigt som man tar hänsyn till de asylsökandes behov av ett starkt sekretesskydd.
Offentliga biträden
Till offentligt biträde får förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Det är Migrationsverket som förordnar de flesta offentliga biträden i utlänningsärenden.
Utredningsarbetet har visat att det förekommer biträden som på grund av bristande kompetens eller av annat skäl inte är lämpliga för uppdraget. Utredningen anser dock inte att man bör ändra reglerna om vilka personer som ska kunna förordnas eller vilka krav som bör ställas på dem. Syftet att så långt som möjligt garantera att kompetenta biträden utses kan i stället uppnås genom att Migrationsverket prövar om det biträde som ska förordnas i ett ärende verkligen är lämplig för uppdraget.
Utredningen pekar på olika brister i Migrationsverkets nuvarande rutiner och lämnar synpunkter på hur dessa kan förbättras. Migrationsverket har också inlett ett projekt som ska ge bättre rutiner när det gäller frågor om offentliga biträden. Projektet ska bl.a. garantera att Migrationsverket fördelar uppdragen som biträde på ett sakligt, rättvist och opartiskt sätt och i varje enskilt ärende gör en sådan bedömning av det biträde som ska utses att endast kompetenta och i övrigt lämpliga biträden förordnas. Med anledning av Migrationsverkets projekt lämnar utredningen inte några förslag till författningsändringar i den här delen.
Särskild utredare
F.d. hovrättspresidenten Bertil Hübinette
08 - 678 97 70
Utredningssekreterare
Hovrättsrådet Eva Lönqvist
031 - 701 53 65
Karlstad och Stockholm blir vinnarorterna när staten ska samordna den svenska krisberedskapen. Det framgår när den speciella grupp som arbetat med organisationen av den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) nu är klar.
Beslutet innebär att MSB inte kommer att driva någon verksamhet i Sollefteå, Karlskoga och endast i begränsad omfattning i Kristinehamn. Verksamheten kraftsamlas till Stockholm och Karlstad och förläggs också delvis till Revinge. Idag har Styrelsen för psykologiskt försvar, Krisberedskapsmyndigheten och Statens räddningsverk cirka 1.100 anställda. Den nya myndigheten får mellan 700 och 800 anställda, uppger FL-Net.
Från och med den 1 juli 2008 gäller nya regler om förverkande av utbyte av brott.
Med tidigare regler var det bara möjligt att förverka utbyte av just det brott som en person dömdes för. Det krävdes dessutom att det var fullt bevisat att egendomen härrörde från det brottet.
Den nya regleringen innebär att det i vissa fall blir möjligt att förverka också utbyte som kommer från en inte närmare preciserad brottslig verksamhet, alltså även annat brottsligt handlande än det som personen döms för. Sambandet mellan egendomen och den brottsliga verksamheten ska inte heller behöva styrkas fullt ut. I stället är det tillräckligt att åklagaren uppfyller ett lägre ställt beviskrav.
Ny version av
Adobe Reader
Adobe har nu släppt version 9 av sin Adobe Reader. Den har förstås stöd för Shockwave- och Flash-animationer i dokumenten, och dessutom rapporteras läsaren vara betydligt snabbare än sin föregångare. Adobe Reader behöver du för att kunna läsa bl a PDF-filer på Blåljus. Programmet laddas ner kostnadsfritt.
http://www.adobe.com/
Antalet brottsanmälningar ökade med fem procent under första halvåret i år. Mest ökade skadegörelse och bedrägeribrott, visar statistik från Brå. Antalet anmälda våldtäkter har ökat med 17 procent, liksom antalet bostadsinbrott.
Sju av tio svenskar medger att de någon gång kör för fort. Svenska bilister kör även mot gult och är dåliga på att hålla avstånd till andra bilar, enligt en Sifo-undersökning.
Svaret kan faktiskt vara ja. Ett av årets nummer av Illustrerad Vetenskap (5/2008) redovisar forskningsrön på området och de är ganska deprimerande. Under givna förutsättningar (t ex frånvaro av tydliga regler) kan grupptrycket skapa nedbrytande former av vi- och de-tänkande som kan få allvarliga följder. Banbrytande på området var Stanley Milgram som på 1960-talet verkade på Yale-universitetet i USA. Han genomförde ett berömt experiment med ”lärare” och ”elever”. De valdes till synes slumpartat ut bland en grupp försökspersoner. Men urvalet var i hemlighet manipulerat så att det bara var i förväg instruerade skådespelare som blev ”elever”. ”Lärarna” blev sedan tillsagda av de som ledde försöket att ge ”eleverna” en liten ofarlig men obehaglig strömstöt som straff när de svarade fel eller inte svarade fort nog. I verkligheten fick ”eleverna” ingen stöt men de kunde dolt se att den utdelades och reagerade som om de fått en. De spelade också slöa och omedgörliga. Då fick ”lärarna” instruktioner att öka kraften i stötarna så att ”eleverna” till slut skickligt spelade tecken på svåra smärtor, kramper och även föll ihop till synes livlösa. Två tredjedelar av ”lärarna” medverkade så långt. Det gick inte att urskilja något i deras utbildning, bakgrund, kön eller ålder som påtagligt skilde dem från den tredjedel som vägrade medverka längre när ”eleverna” visade tecken på att fara illa.
Professor Philip Zimbardo vid Stanford-universitet lät på 1970-talet bygga ett ”Stanford Prison” i universitets källarvåning. Där delades försökpersoner in i ”vakter” och ”fångar”. Resultaten bekräftade på ett skrämmande sätt Milgrams forskning. Grupptryck kan under vissa omständigheter förvandla normala, civiliserade och anständiga människor till förtryckare och till och med torterare.
Philip Zimbardo säger att man som motmedel alltid ska vara beredd att erkänna fel och att ändra uppfattning om man övertygas. Man ska vara socialt aktiv men inte underordna sig grupper utan uppträda som individ och vara beredd att i vissa lägen bryta mot gruppens oskrivna och skrivna överenskommelser när samvetet slår larm. Han tar inte upp frågan om att bryta mot lagar stiftade i ett demokratiskt samhälle men den är naturligtvis mera komplicerad.
Man frestas citera länspolismästare Gunno Gunnmos ord:
En god polisetik är inget man besitter – den erövras på nytt dag för dag.
Lite smått och gott ur Blåljus minnesblock från den senaste tiden:
Poliser uppmanas
maska med blås
I ett brev som skickats till poliser runt om i landet uppmanas till
maskningsaktioner. Genom att bland annat göra färre alkoholtester uppmanas poliserna att visa sitt missnöje med lönesättning och arbetstidsavtal. Det uppger Tidningarnas telegrambyrå, TT.Strängare sekretess
och hårdare koll på
offentliga biträden
i utlänningsärenden
För att öka skyddet för asylsökande och samtidigt tillgodose intresset av insyn i domstolarnas arbete föreslår Utvärderingsutredningen ökade möjligheter för domstolar att sekretessbelägga uppgifter om vem som avses med en dom eller ett beslut i framför allt mål enligt utlänningslagen. Utredningen redovisar också hur bättre offentliga biträden ska kunna utses, men lämnar inga förslag till författningsändringar i den delen.
Utvärderingsutredningen har nyligen överlämnat sitt delbetänkande Sekretess och offentliga biträden (SOU 2008:65) till migrationsminister Tobias Billström.
Den särskilde utredaren, f.d. hovrättspresidenten Bertil Hübinette, har i uppdrag att utvärdera den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden som infördes den 31 mars 2006. I detta delbetänkande redovisas den del av uppdraget som rör sekretess i utlänningsärenden samt förordnande av offentligt biträde.
Sekretess
I mål och ärenden enligt utlänningslagen tillämpar Migrationsverket och domstolarna bestämmelsen i 7 kap. 14 § sekretesslagen om så kallad utlänningssekretess. Utredningsarbetet har visat att domstolarna med stöd av denna bestämmelse ofta förordnar om stängda dörrar i asylmål och om fortsatt sekretess för uppgifter som tas in i domen. Som regel är det uppgifter om politisk aktivitet, religiös tillhörighet eller sexuella relationer som sekretessbeläggs, men det förekommer också att uppgift om sökandens identitet hemlighålls.
Praxis när det gäller tillämpningen av sekretessbestämmelserna varierar mellan domstolarna. Utredningen anser för sin del att domstolarna bör få bättre möjligheter att hemlighålla uppgifter om asylsökandes identitet och föreslår en ändring i sekretesslagen som ska göra detta möjligt. Ändringen leder till att domstolarna i ökad utsträckning kan redovisa sina domskäl offentligt, utan att den asylsökande utsätts för någon fara. På så sätt kan intresset av insyn i domstolarnas verksamhet tillgodoses, samtidigt som man tar hänsyn till de asylsökandes behov av ett starkt sekretesskydd.
Offentliga biträden
Till offentligt biträde får förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Det är Migrationsverket som förordnar de flesta offentliga biträden i utlänningsärenden.
Utredningsarbetet har visat att det förekommer biträden som på grund av bristande kompetens eller av annat skäl inte är lämpliga för uppdraget. Utredningen anser dock inte att man bör ändra reglerna om vilka personer som ska kunna förordnas eller vilka krav som bör ställas på dem. Syftet att så långt som möjligt garantera att kompetenta biträden utses kan i stället uppnås genom att Migrationsverket prövar om det biträde som ska förordnas i ett ärende verkligen är lämplig för uppdraget.
Utredningen pekar på olika brister i Migrationsverkets nuvarande rutiner och lämnar synpunkter på hur dessa kan förbättras. Migrationsverket har också inlett ett projekt som ska ge bättre rutiner när det gäller frågor om offentliga biträden. Projektet ska bl.a. garantera att Migrationsverket fördelar uppdragen som biträde på ett sakligt, rättvist och opartiskt sätt och i varje enskilt ärende gör en sådan bedömning av det biträde som ska utses att endast kompetenta och i övrigt lämpliga biträden förordnas. Med anledning av Migrationsverkets projekt lämnar utredningen inte några förslag till författningsändringar i den här delen.
Särskild utredare
F.d. hovrättspresidenten Bertil Hübinette
08 - 678 97 70
Utredningssekreterare
Hovrättsrådet Eva Lönqvist
031 - 701 53 65
400 statliga jobb
bort när MSB föds
Karlstad och Stockholm blir vinnarorterna när staten ska samordna den svenska krisberedskapen. Det framgår när den speciella grupp som arbetat med organisationen av den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) nu är klar.
Beslutet innebär att MSB inte kommer att driva någon verksamhet i Sollefteå, Karlskoga och endast i begränsad omfattning i Kristinehamn. Verksamheten kraftsamlas till Stockholm och Karlstad och förläggs också delvis till Revinge. Idag har Styrelsen för psykologiskt försvar, Krisberedskapsmyndigheten och Statens räddningsverk cirka 1.100 anställda. Den nya myndigheten får mellan 700 och 800 anställda, uppger FL-Net.
Större möjligheter
förverka brottsvinster
Från och med den 1 juli 2008 gäller nya regler om förverkande av utbyte av brott.
Med tidigare regler var det bara möjligt att förverka utbyte av just det brott som en person dömdes för. Det krävdes dessutom att det var fullt bevisat att egendomen härrörde från det brottet.
Den nya regleringen innebär att det i vissa fall blir möjligt att förverka också utbyte som kommer från en inte närmare preciserad brottslig verksamhet, alltså även annat brottsligt handlande än det som personen döms för. Sambandet mellan egendomen och den brottsliga verksamheten ska inte heller behöva styrkas fullt ut. I stället är det tillräckligt att åklagaren uppfyller ett lägre ställt beviskrav.
Ny version av
Adobe Reader
Adobe har nu släppt version 9 av sin Adobe Reader. Den har förstås stöd för Shockwave- och Flash-animationer i dokumenten, och dessutom rapporteras läsaren vara betydligt snabbare än sin föregångare. Adobe Reader behöver du för att kunna läsa bl a PDF-filer på Blåljus. Programmet laddas ner kostnadsfritt.
http://www.adobe.com/
Brotten fortsätter öka
Antalet brottsanmälningar ökade med fem procent under första halvåret i år. Mest ökade skadegörelse och bedrägeribrott, visar statistik från Brå. Antalet anmälda våldtäkter har ökat med 17 procent, liksom antalet bostadsinbrott.
Svensken
tummar
på lagen
Sju av tio svenskar medger att de någon gång kör för fort. Svenska bilister kör även mot gult och är dåliga på att hålla avstånd till andra bilar, enligt en Sifo-undersökning.
KAN VI ALLA
BLI BÖDLAR?
Svaret kan faktiskt vara ja. Ett av årets nummer av Illustrerad Vetenskap (5/2008) redovisar forskningsrön på området och de är ganska deprimerande. Under givna förutsättningar (t ex frånvaro av tydliga regler) kan grupptrycket skapa nedbrytande former av vi- och de-tänkande som kan få allvarliga följder. Banbrytande på området var Stanley Milgram som på 1960-talet verkade på Yale-universitetet i USA. Han genomförde ett berömt experiment med ”lärare” och ”elever”. De valdes till synes slumpartat ut bland en grupp försökspersoner. Men urvalet var i hemlighet manipulerat så att det bara var i förväg instruerade skådespelare som blev ”elever”. ”Lärarna” blev sedan tillsagda av de som ledde försöket att ge ”eleverna” en liten ofarlig men obehaglig strömstöt som straff när de svarade fel eller inte svarade fort nog. I verkligheten fick ”eleverna” ingen stöt men de kunde dolt se att den utdelades och reagerade som om de fått en. De spelade också slöa och omedgörliga. Då fick ”lärarna” instruktioner att öka kraften i stötarna så att ”eleverna” till slut skickligt spelade tecken på svåra smärtor, kramper och även föll ihop till synes livlösa. Två tredjedelar av ”lärarna” medverkade så långt. Det gick inte att urskilja något i deras utbildning, bakgrund, kön eller ålder som påtagligt skilde dem från den tredjedel som vägrade medverka längre när ”eleverna” visade tecken på att fara illa.
Professor Philip Zimbardo vid Stanford-universitet lät på 1970-talet bygga ett ”Stanford Prison” i universitets källarvåning. Där delades försökpersoner in i ”vakter” och ”fångar”. Resultaten bekräftade på ett skrämmande sätt Milgrams forskning. Grupptryck kan under vissa omständigheter förvandla normala, civiliserade och anständiga människor till förtryckare och till och med torterare.
Philip Zimbardo säger att man som motmedel alltid ska vara beredd att erkänna fel och att ändra uppfattning om man övertygas. Man ska vara socialt aktiv men inte underordna sig grupper utan uppträda som individ och vara beredd att i vissa lägen bryta mot gruppens oskrivna och skrivna överenskommelser när samvetet slår larm. Han tar inte upp frågan om att bryta mot lagar stiftade i ett demokratiskt samhälle men den är naturligtvis mera komplicerad.
Man frestas citera länspolismästare Gunno Gunnmos ord:
En god polisetik är inget man besitter – den erövras på nytt dag för dag.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september