Publicerat 2005-11-29 00:19”Det här är mycket intressant. När Stefan Strömberg hälsade på i min myndighet så ställde jag just frågan om hur utryckningspolisens effektivitet skulle kunna mätas. I antalet o-bot eller blås? Han svarade att den polis som aldrig skriver ut en bot inte gör sitt jobb, men att våra chefer vet mer om oss än vad vi tror. Då till frågan, hur får de reda på hur vi jobbar på fältet? Enligt min teori måste de få reda på detta genom våra arbetskamrater. Något annat är ju inte möjligt. Nästa fråga blir då: hur rättvist är detta? Jag skulle kunna köpa att vi på utryckningen satte "betyg" på varandra. Det vore mest rättvist. Inte att chefen som inte är med ute ska göra det. De enda som vet hur vi jobbar är kollegerna och allmänheten. De sistnämnda hör tyvärr oftast bara av sig när vi gjort fel.

Jag och mina kolleger har fått höra att det är bra om vi skriver fler böter och blåser mer. Detta är, antar jag, för att våra chefer inte ska behöva skämmas när de jämför statistiken mellan myndigheterna. Hur mäter man mjukvaran som "ks" (insändare  i förra Blåljus, red:s anm) pratar om? Det känns mer och mer som om vi kommer ur kurs och tappar fokus på vår verksamhet. Bara för att det går att mäta antalet böter och blås, innebär det inte att vi får större kvalité på vårt utförda arbete. Fler poliser ute på gatorna innebär att vi kan utföra våra arbetsuppgifter säkert och att vi kan förebygga brott på ett helt annat sätt. Som ensam patrull i en stor kommun är det svårt att få något vettigt gjort. Vi får skumma på ytan och göra så gott det går. Tyvärr så växer frustrationen för varje dag som går och det blir tröttsamt i längden att ha trafikkontroller för jämnan. Dessutom har vi väl trafikavdelningar också? Trafiken är viktig, men det finns annat som också är viktigt. Att prata med ungdomar, att kunna synas på skolor, att fotpatrullera på stan osv. Men det är klart, det går ju inte att mäta.”Pernilla””

På arbetsgivarsidan finns en mängd uppfattningar om individuell lön. Det är inte säkert att allt kommer att bli som denne har tänkt sig – vi är två parter som ska enas om det här.

När Stefan Strömberg kategoriskt (om han är rätt citerad) hävdar att en polis som aldrig skriver en bot inte gör sitt jobb så glömmer han att det finns ett antal olika sätt att nå de mål politikerna satt upp för polisarbetet. Anta att vi har en polis som lägger massor – kanske all – tid på att vara i bl a skolor och på fritidsgårdar och ställen där tonåringar hänger i det problemområde där han eller hon jobbar. Den här polisen knyter många kontakter och bygger nätverk och räddar kanske i snitt fyra, fem ungar i månaden från att rekryteras i kriminalitet. Däremot blir det inte så många o-botar. Sköter den polisen inte sitt jobb? Man ska vara skapligt långt från den polisiära verkligheten för att påstå något sådant.

Individuell lön må se ut som en lösning – arbetsgivaren är med sin attityd på god väg att förvandla den till ett problem.

Det låter kanske hårt men många tecken – bl a flera insändare i Blåljus – tyder på att det inte går att lita på arbetsgivaren när det gäller individuell lön. Du som är vår medlem –

LÄS FACKETS INFORMATION

OCH GÅ PÅ FACKETS LÖNEMÖTEN

OCH STÄLL DINA FRÅGOR!

DÄR FÅR DU SVAR DU KAN LITA PÅ.



POLISFACKETS LÖNEINFORMATION:

” Vi vill med denna information

ge vår syn på förhandlingsläget

samt informera om vad vi vill i lönerörelsen 2004-2007

Vad har hänt?

Som vi informerade i den förra informationsbroschyren har individuell lön funnits i våra avtal sedan ett tiotal år tillbaka, men principen har aldrig tillämpats fullt ut. Om ena parten vill tillämpa skicklighetskriterium ”prestationslön” som en del av den individuella lönesättningen har man stöd för den uppfattningen i det centrala avtalet som ligger till grund för lönesättningen. Detta innebär inte att hela löneutrymmet skall fördelas utifrån skicklighet ”prestation”.

Redan under förra avtalsperioden framförde arbetsgivaren att man ville införa ”prestationslön” som ett inslag i den individuella lönesättningen. För att kunna införa detta på ett bra sätt var parterna överens om att det krävdes en bred förankring. Dåvarande utvecklingskommittén (utvecklingskommitté: Partsammansatt grupp vars uppgift var att ta fram och värdera rationaliseringar gjorda inom myndigheten under dåvarande avtalsperiod) tillsatte flera partsammansatta arbetsgrupper. Detta mynnade ut i ett ”förslag till löne-principer för polismyndigheten i Stockholms län, AA-802-40730-2003”.

I förslaget tog man upp att det var viktigt med utbildningsinsatser som en del i förankringsprocessen. En annan central fråga som parterna då var överens om var att vi skulle börja med lönesamtal för de ca 200 högsta cheferna. Syftet med det var att vi skulle kunna göra en utvärdering och dra lärdom om vad som fungerade bra och vad som måste justeras. Först därefter skulle vi ta ställning om hur vi skulle gå vidare.

Efter det att vi slöt löneavtalet i juni 2005 har vi inte haft några diskussioner med arbetsgivaren om hur kommande löneutrymme skall fördelas (1 mars, 2006 och mars 2007).

Arbetsgivaren har istället valt att gå ut och deklarera sin uppfattning om vad individuell lön innebär. De har även informerat om att ”alla beslut” är fattade och att det bara är att påbörja arbetet.

Vad vill vi?

Vår inställning är att hela förslaget till löneprinciper för polismyndigheten för Stockholms län är bra. Vi har inte funnit några godtagbara skäl till varför vi, initialt, skall utöka den grupp som först skulle omfattas av lönesamtalsmodellen. De skäl och argument som låg till grund för att stegvis införa detta system är lika gångbara idag som de var då.

Vi konstaterar att denna process inte kan starta förrän vi tillsammans reder ut alla de frågetecken som finns kvar.

Som vi tidigare informerat om består individuell lön av mer än skicklighet och resultat. Vår uppfattning är som sagt att det finns vissa grundläggande frågor som vi anser måste diskuteras. Vi är intresserade att få höra arbetsgivarens uppfattning:

1. Om polisassistenterna skall ha en förutbestämd löneutveckling innan de blir inspektörer?

2. Om hur vi får vi fler att söka arbetsledande funktioner?

3. Om det är rimligt att göra en värdesäkring/uppvärdering av de arbetsledande funktionerna?

4. Om det är rimligt att de som svarar i högre befattning får en ersättning som i högre grad motsvarar det ansvar som följer?

5. Om hur funktionen och erfarenheten skall värderas?

6. Om det är rimligt att t.ex. en spanare själv får bekosta inköp av kläder för att kunna utföra sin arbetsuppgift på ett bra sätt?

7. Om det är rimligt att de som har beredskap får en skäligare ersättning än dagens nivå?

8. Om hur vi skall få fler äldre kollegor att stanna kvar i yttre tjänst?”



POLISFACKET ORDNAR MEDLEMSMÖTEN

I LÖNEFRÅGOR RUNT OM I LÄNET

GÅ DIT! STÄLL FRÅGOR! GE DIN SYN!



Tis 29 november kl 10.00 Norrtälje



Ons 30 november kl 15.30 Bergsg.48, plan 8 ”Pickelhuvan”(Chefsföreningen)



Tor 1 december kl 10.00 Tullinge



Tor 1 december kl 14.30 Täby



Mån 5 december kl 12.00 Arlanda



Mån 12 december kl 09.30 Norrort



Mån 12 december kl 13.00 Kv.Kronoberg  Hörsalen (Birger Jarl, LPF, G)



Tis 13 december kl 13.00 Västerort



Tor 15 december kl 09.30 Södertälje



Tor 15 december kl 14.00 Nacka



Väl mött!”

----------------------------------------------------------------------

BEHANDLAS POLISER OCH ÖVRIGA MEDBORGARE

OLIKA I SVENSKA DOMSTOLAR?

Det skulle vara mycket intressant att få klart för sig om svenska domstolar har olika bedömningar av poliser och andra medborgare. Tänk om man kunde få någon forskare att ta sig an den utmaningen!

När man läser vad Blåljus skriver om rättegången mot kollegerna Cattis och Micke blir man undrande. Visst är det lite mysko att Åke skulle ha lyckats att pricka in varsin smäll på dem just under de delar av sekunder som kameran ”tittar bort”. Men är det uteslutet? Nej, det är det förstås inte alls. Betydligt märkligare saker än så har hänt i historien.

Och när det gäller bankrånare, barnmisshandlare och våldtäktsmän tvingas domstolarna svälja ännu mycket märkligare förklaringar/undanflykter. ”Tvingas” är väl ordet för när det gäller kriminella är det ofta rimligt att tro att de kan ha gjort det som åklagaren påstår.

När det gäller två ostraffade, lugna och vettiga personer som Cattis och Micke borde väl domstolen tänka tvärtom. Vad kan ha farit i dessa ungdomar som påstås beredda att sätta sitt yrke på spel för nöjet att utan minsta laga grund klå upp en äldre man? Ja, vad skulle det vara? Har åklagaren visat på någon omständighet som gör det troligt att de faktiskt skulle betett sig så irrationellt? Vad säger ni som var med på rättegången?

Om åklagaren inte visat på någon sådan omständighet måste ju deras batongslag förklaras på något annat sätt. Om de då själva påstår sig ha blivit slagna av Åke så är det ju en rimlig förklaring. Och är det då inte uteslutet att Åke utdelat slagen så måste ju domstolen följa lagstiftarens mening och hellre fria än fälla i tveksamma fall. Varför gjorde inte tingsrätten det? Kommer hovrätten att göra det?

Och visst blir det ännu skummare när man tittar på Cattis åtgärd att se till att filmen på macken beslagtogs. Jag skulle ju tro att om hon inte gjort det så hade bandet från kameraanläggningen varit automatiskt överspelat inom något dygn och det hade aldrig funnits något att spela upp på rättegången.

Enligt Blåljus tar tingsrätten i domen inte upp Cattis beteende i fråga om bandet. Om hon nu (som åklagaren påstår) var så medveten om att Micke och hon begått brott mot Åke att hon fixade till en PM med falska uppgifter för att rädda Micke och sig själv – varför då ta risken att sabotera allt genom att beslagta bandet?

Här har domstolen en mycket förbryllande omständighet i målet. Men den tar tingsrätten inte ens upp! På något sätt verkar det som om man bestämt sig för att man hade två brottsliga poliser framför sig och nu gällde det bara att sy ihop lite bra domsskäl för att fälla.

För andra åtalade och tilltalade skulle tveksamheten kring om Åke slagit eller ej och Cattis besynnerliga (om hon vore skyldig) agerande med bandet räckt för att bygga upp ett rimligt tvivel hos rätten. Men inte för poliser. Håller vi på att få en särskild process för poliser här i landet? Vilken forskare skulle vilja bena ut den frågan?

”Polisskolan 1972”

----------------------------------------------------------------------

Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten.

HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 28 november 2005 kl 2355. Den uppdateras igen den 2 december.

----------------------------------------------------------------------

Den 29 november 1937 slog operasångaren Jussi Björling igenom rejält i USA. Detta ledde till att från 1938, med avbrott för kriget, var Metropolitan i New York Jussis huvudscen fram till hans förtidiga död 1960 i en hjärtsjukdom.

Den 30 november 1718 stupade Karl XII i Norge. Den dagen förekom under många år allvarliga ordningsstörningar i Stockholm mellan höger- och vänstersympatisörer samt en stor svans av ungdomar som troligen inte hade en aning om vad som uppmärksammades.

Den 1 december 1856 invigdes järnvägarna mellan Göteborg-Jonsered och Malmö-Lund – de första statliga sträckorna. Det betyder att 2006 är ett stort jubelår för alla tågfrälsta.

2 december är den ”Internationella dagen för slaveriets avskaffande”. Trodde du att slaveriet var en 1800-talsföreteelse? Enligt ett radioprogram i P1 nyligen säljs barn i en afrikansk stat den dag som idag är till slavarbete inom fiskerinäringen. 2 december är tyvärr fortfarande aktuell.