Publicerat 2010-12-02 20:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Utredare kan åtalas

om balanserna växer

Justitieombudsmannen vill ta i med hårdhandskarna mot polisen.  Nio av tio bedrägeribrott förblir olösta. – Ska kunna åtalas om de inte sköter sitt jobb, säger Chefs-JO Mats Melin. Mats Melin ser allvarligt på att polisen trots upprepad kritik inte ägnar sig åt att lösa vardagsbrott som till exempel bedrägeri. Nu hotar han att åtala poliser som inte gör något åt att lösa vardagsbrott. – Alla offentliga tjänstemän ska kunna åtalas om de inte sköter sitt jobb, så även poliser, säger Mats Melin i en intervju med gratistidningen Metro.

Om förhandlingschefen

får säga det själv…

”I den senaste avtalsrörelsen kom parterna överens om att det skulle bli möjligt att gå i pension vid 61 år i utbyte mot att poliserna arbetar en timme mer i veckan. Inför årets förhandlingar har några medlemmar motionerat om en sänkt arbetstid, eftersom arbetsbelastningen varit för hög.”, säger förhandlingschefen Jan Wallin på Polisförbundet i en intervju med TCO-tidningen.

Var det inte lite mer än en timme på utryckningen i Stockholms län?

Var det bara ”några” som motionerat om arbetstiden?

Pris gavs till visselpipor

Sådana får knappast pris

inom huvudstadspolisen

Nyligen belönades Karin Törnqvist och Peter Magnusson med priset Årets visselpipa för att de slagit larm om missförhållanden på Göteborg Energi och Södertälje sjukhus. Men avslöjandena har haft sitt pris på annat sätt också. Den som utmanar etablissemanget får starka krafter emot sig skriver DN-Ekonomi i en artikel.

Poliser oroliga för

omedelbara repressalier

Hur hanterar vi anställda inom Polisen som blåser i visselpipan? Ja, förvisso inte med några utmärkelser. Ett antal poliser i Stockholms län upplever att det är mycket lågt i tak i myndigheten. Kritik ses inte med blida ögon och stimulerar varken lön eller befordran för den enskilde.

Det framgår av brev till Blåljus där vi ofta uppmanas att absolut inte röja identiteten på författare till debattinlägg. Från ett par polismästardistrikt uttrycker skribenterna rentav oro för omedelbara repressalier om deras identitet skulle bli känd.

Oro uttrycks av flera

Det är svårt att säkert bedöma om oron är befogad. Men eftersom den uttrycks av flera som Blåljus har kontakt med går det inte att vifta bort den som helt grundlös.

Det är svårt att sätta sig in hur man tänker inom den högsta ledningen och inom ledningarna på polismästardistrikten när deras attityder och agerande trots allt tycks sända ut sådana signaler.

Oro även i Medelpad

Självklart finns det både orättvis och obefogad kritik. Men en hög andel av den är resultatet av att poliser tänkt till och fattat pennan i syfte att få till stånd positiva förändringar. De borde möta uppmuntran istället om vi ska kunna göra anspråk på att vara en verksamhet med något så när intellektuell standard.

Problemet begränsas inte till polismyndigheten i Stockholms län.  I artiklar om en ”skitlista” sägs poliser i Medelpad vara skrämda till tystnad och gå omkring med ont i magen.

Misstänktas rättigheter

och grekiska asylproblem

Den 2-3 december deltar justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström i ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF) i Bryssel.

Beatrice Ask kommer med sina ministerkollegor att diskutera bland annat hur misstänktas processuella rättigheter ska fortsätta att förstärkas inom EU. Det sker dels genom att ministrarna förhoppningsvis enas kring innehållet i direktivet om rätt till information om vad man är misstänkt för och information om vilka rättigheter den misstänkte har. Vid en lunchdiskussion kommer ministrarna också att diskutera det tredje steget i färdplanen om processuella rättigheter.

-  Det tredje steget blir ett direktiv som stärker misstänktas rätt till juridisk hjälp inför och under rättegången inom Europa. Jag är väldigt glad över att den färdplan vi kom överens om under det svenska ordförandeskapet fullföljs. Det går faktiskt bättre än jag hade vågats hoppas på med tanke på alla de misslyckanden som hade föregått genombrottet under det svenska ordförandeskapet, säger Beatrice Ask.

Migrationsministrarna kommer bland annat att diskutera hur arbetet med EU:s gemensamma asylsystem ska fortsätta samt Greklands handlingsplan för att förbättra sitt asylsystem.

- Det är glädjande att höra att Greklands planering av insatser har kommit igång och jag hoppas att arbetet kan påbörjas så snart som möjligt. Vi är beredda att bidra från svensk sida och vi har svarat på kommissionens förfrågan om att delta i insatser som rör utbildning och ärendehantering, säger Tobias Billström.



Inte renodlat polisiärt
men kanske intressant ändå:

Språk i Sverige

(förutom svenskan)

och s k nyord

Blåljusred får regelbundet pressmeddelanden från justitiedepartementet och en del kan vara intressanta för poliser och publiceras då här. Ett meddelande om information kring "Könsneutrala äktenskap och vigsel" kanske inte direkt berör den dagliga polistjänsten men det väcker (förutom grubbel över det officiella syftningsfelet) ändå en del tankar om vårt mångkulturella samhälle.

Informationen har inte oväntat översatts till engelska, finska, franska, spanska och tyska men dessutom till

• Jiddisch (nationellt minoritetsspråk – ursprungligen germanskt språk med inslag av hebreiska och slaviska språk, ett språkligt arv från tiden för judarnas bosättning på den europeiska kontinenten under tidig medeltid)

• Meänkieli (nationellt minoritetsspråk som talas i de egentliga Tornedalskommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala samt Kiruna och Gällivare)

• Romani arli
• Romani kale
• Romani kelderash
• Romani lovari

(romernas språk kallas för romani chib (’romskt språk’), men även för romani, romanes och romska. Åtminstone sedan 1500-talet har romer bott i Sverige och talat romska, och i dag är det ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk)

• Lulesamiska
• Nordsamiska och
• Sydsamiska.

(samiska - nationellt minoritetsspråk - tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen och är närmast besläktad med de östersjöfinska språken - en sydsame och en nordsame kan knappast förstå varandra, medan lulesamiska och nordsamiska ligger mycket nära varandra)

Fem minoritetsspråk i Sverige

Visste du att Sverige sedan år 2000 har fem nationella minoritetsspråk? Språken är finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Svenskt teckenspråk jämställs i språklagen med de nationella minoritetsspråken.
Två villkor måste uppfyllas för att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk. Det ska vara ett språk och inte en dialekt. Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. Det är inte alltid så lätt att avgöra om ett språk svarar mot dessa kriterier. I praktiken finns också ett tredje villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk.

Använda språket i myndighetskontakter

Konsekvenserna av ställningen som minoritetsspråk varierar. Om regeringen beslutar om ett särskilt förvaltningsområde för språket, d.v.s. en särskild region, så kan invånarna i den regionen använda språket i myndighetskontakter – t ex med polisen - och ställa krav på förskolor, skolor, åldringsvård m.m. med det språk som används inom regionen.
I dag finns tre olika beslutade förvaltningsområden, ett för samiska, ett för meänkieli och finska och ett för endast finska. Varje förvaltningsområde består av ett antal olika kommuner.

Begränsade rättigheter

Om det inte finns något förvaltningsområde är rättigheterna begränsade: undervisning i språket ett par timmar i veckan även om det bara finns en elev, forskning och undervisning om språket åtminstone vid en svensk högskola och visst stöd för kulturella aktiviteter.

Källa: Språkrådets hemsida.

Mycket intressant underavdelning om nyord i svenskan!