Publicerat 2010-09-28 19:00

JAN KARLSEN:

Trött på polisprofessorer

Sprängkraft i lönepolitik

När Jan Karlsen inledde Polisförbundets representantskap i Göteborg på tisdagseftermiddagen nämnde han att han hunnit avverka några rikspolischefer och några justitieministrar under de åren.

- Någon gick bra att prata med – någon gick inte att prata med alls.

Han framhöll fördelen med den prestigelöshet och erfarenhet av polisen som den nuvarande rikspolischefen representerar.

När Jan tillträde 1998, hade PHS varit stängd i närmare tre år, det var som att politikerna trodde att poliser inte åldras, något som tyvärr är fallet.

- Poliserna var på väg ned under 15 000 poliser i hela Sverige, fortsatte han, och vi hade ändå en ansträngd ekonomi. Ordningsvakter och väktare var fler än poliserna, och närpolisreformen tog svår skada.

Till och med Gudrun Schyman

- Polisförbundet både centralt och lokalt har haft en delaktighet i den ökning av polisantalet, till 20 000 poliser som har skett under de senaste åren. Det har varit en otrolig utveckling och en verklig resa att få det dithän. Det förutsätter goda kontakter i det politiska systemet att få både tillräckligt många poliser och en ekonomi för detta.

- Vi lyckades till med få Gudrun Schyman att efterlysa fler poliser, sköt Jan in. Fler poliser brukade annars inte vara slagord på partiets möten.

Glädjande enighet om polisutbildning

- Det är även glädjande, att det nu råder en bred enighet politiskt om att ge polisutbildningen högskolestatus vilket medför att vi får tillträde till polisforskningen.

- Jag är personligen trött på dessa polisprofessorer som får kommentera polisjobbet utan att någonsin ha suttit i en radiobil eller patrullerat en gata, framhöll Jan.

Intern splittring kostade förbundet mycket

- Det behövs även en större tydlighet om vem som kan ha de maktmedel som följer med polistiteln. Vi måste arbeta hårt på att bevara rågången mot andra yrkesgrupper i dessa dagar när politikerna förbereder nya arbetsuppgifter för både kustbevakning och väktare och ordningsvakter.

Jan Karlsen påpekade att Polisförbundet lyckats höja ingångslönen till yrket väsentligt, och skapat förutsättningar för att poliser kommer att kunna gå i pension vid 61 års ålder. Det är särskilt viktigt i tider när de politiska propåerna ute i samhäller snarast går i riktning mot att svenskar skall arbeta till 69 år.

- Prislappen, arbetstidsavtalet, som var en förutsättning för pensionsavtalet, har diskuterats, delvis av förståeliga skäl. Den interna splittring som vi hade efter det, har kostat Polisförbundet mycket. Bland annat kan det varit orsaken till att vi inte lyckats åstadkomma ett eget huvudavtal vilket vi borde ha – polisyrket kan inte jämföras med något annat.

- Det var ändå värt det, idag och i framtiden hade det varit omöjligt att få igenom  ett pensionsavtal.

Näringslivet inspirerar staten

Jan Karlsen vädjade till oss att vårda det avtalet väl. Vi måste även förklara fördelarna med pensionsavtalet för alla nya kollegor.

- Vi skulle skriva under ett nytt avtal den 1 oktober. Det kommer inte att hända. Det återstår mycket innan ett avtal kan slutas. Vi har sträckt ut handen vid upprepade tillfällen till motparten för att komma till överenskommelser, men det verkar ha gått prestige i många frågor hos motparten. Dagens statlige arbetsgivare verkar hämta sina argument från det privata näringslivet.

Sprängkraft i intern lönepolitik

- Det finns en dynamisk sprängkraft i vår interna lönepolitik inom Polisen, underströk Jan. Ska vi ha lika lön för lika arbete eller ska lönen sättas efter var vi poliser bor?  Vilka kriterier som ska styra våra löner måste vi komma överens om, och hitta en lösning som alla kan leva med. Annars hotas Polisförbundet av splittring.

- Den nya regeringen med minoritetsregering, och det nya parlamentariska läget, ställer polisen inför nya utmaningar. Polisen måste alltid värna demokratin och rätten för alla att ha en åsikt och att yttra sig – även de som utan att bryta lagen ändå framför uppfattningar som mycket få här i landet kan sympatisera med.

Positiv attityd till förändringar

- Framtidens polisorganisation är en annan fråga som den nya förbundsstyrelsen kommer att få ta ställning till. Förändringar leder alltid till oro, vi måste gå in i förändringsarbetet med en lust att förändra till det bättre. Vi kan bara motverka utvecklingen av rationella skäl. Vi måste bortse från de emotionella skälen som påverkar politiker och andra makthavare mycket lite.

- Utredningsförslaget om Polisens nya organisation, kommer att läggas om cirka ett och ett halvt år. En mängd andra politiska beslut ligger framför oss under den närmaste tiden, om väktare, om beredskapspolis, om polisbefogenheter för civilt anställda. För att det skall bli bra för våra medlemmar, måste Polisförbundet vara med och påverka. Med en riktig omvärldsanalys kan vi ligga i framkant och påverka vår arbetssituation.

Det har kommit många nya poliser till yrket, samtidigt som många poliser har lämnat verksamheten. Om Polisförbundet står enat och starkt, kommer även de nya poliserna att fortsätta vilja vara medlemmar i vårt förbund, framhöll Jan Karlsen.

Text: Tommy Hansson , Claes Cassel.