Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2012-03-29 19:00SMÅTTOCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Svenska poliser tvingas fuska för att nå Rikspolisstyrelsens mål. – Jag skulle gissa att 30 procent av alla alkotester är självblåsta, säger en polis med 25 års erfarenhet, till Aftonbladet i en artikel om kritiken mot Rikspolisstyrelsen.
– Kritiken kan vara befogad. Sedan vill jag påstå att den är inte att hänföra till hur målen är uppbyggda utan snarare till hur lokala chefer har tolkat målen, säger Manne Jönsson, polisintendent på länspolismästarens kansli i Stockholm med ansvar för att de nationella målen för utredning och lagföring, i samma artikel.
Från och med söndag får poliser bära skjutklara tjänstevapen. Syftet är att höja säkerheten vid ingripanden, men de nya föreskrifterna får intern kritik som bland annat varnar för vad som kan inträffa om vapnen kommer i orätta händer, berättar DN i en artikel där flera intervjuas om de nya bestämmelserna.
Se även särskild artikel i ämnet av vice huvudskyddsombudet Roger Östergren, Stockholm län, på denna uppdatering (29/3) av Blåljus.
Polisutbildningen måste reformeras. Dessvärre är både Moderaterna och Folkpartiet emot en nödvändig utveckling. Vi socialdemokrater vill se en treårig polisutbildning, knuten till högskolan, skriver Morgan Johansson och Elin Lundgren (S) i ett inlägg på SvD Opinion.
Folkpartiets inställning kommenteras av Blåljus i en särskild artikel i denna torsdags (29/3) uppdatering.
Peter Wolodarski:
Peter Wolodarski kan slänga ur sig konstiga saker på sin ledaravdelning i DN. Men när det gäller svensk ekonomisk och politisk nutidshistoria verkar han vara på sin mammas gata. I en ny ledare nämner han inte polisens fackliga strävanden, han nämner inte polisen överhuvudtaget. Men det handlar om oss. Bl a vår stora satsning ”15000 kr NU!”. Om den skriver han som i rubriken – tjugo år då guldet blev till sand.
Egentligen handlar ledaren om socialdemokraternas Stefan Löfven. Och då rör det sig om facket. Han skriver om den gamle metallbasen:
”I stället för överbud och radikal retorik har han verkat för konstruktiva kompromisser som stärkt både näringsliv och löntagare. Det är den traditionella grå medelväg som Sverige återgick till på 1990-talet, efter 70- och 80-talens dikeskörningar.
Det är en modell som levererat pengar, inte slagord, till alla som arbetar. En i ordets verkliga mening klassisk svensk modell”
.
Ett 30-tal nya poliser ska stärka Europas kamp mot internetbedrägerier och andra cyberbrott. Cecilia Malmström är EU-kommissionär med ansvar för polisfrågor, och hon presenterade igår, 28/3, planerna på ett nytt europeiskt cyberbrott-centrum.
Undras om någon från Rikskrim är påtänkt?
Hot och våld är ett vanligt arbetsmiljöproblem bland poliser. En tredjedel av alla kvinnliga poliser och en fjärdel av alla manliga utsätts för hot och våld i sitt yrke. Det skriver sajten Arbetsmiljöupplysningen i en artikel. Bakom sajten står Prevent, en stiftelse med Svenskt näringsliv, LO och PTK som huvudmän.
Seriemördaren i franska Toulouse spårades med modern teknik. Med hjälp av mobila avtryck och loggfiler från datorer har det blivit lättare att studera misstänkta gärningsmän. ”Det är ett allt viktigare verktyg för oss”, säger Klas Friberg, chef för Rikskriminalpolisen, i en intervju med DN.
Skånepolisen ska förstärkas efter de många dödsskjutningarna i Malmö. Enligt rikspolischef Bengt Svenson kommer de extra poliserna som hjälpt till i Malmö på senare tid bli kvar, troligen hela året ut. Inom tre år ska 150 nya poliser ha anställts i Malmö, rapporterar SR Ekot.
Regeringen har 20/3 överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till reformerad mutbrottslagstiftning. Förslaget ger i flera fall en tydligare reglering och skapar förutsättningar för en effektivare brottsbekämpning på området. Dessutom straffbeläggs ytterligare vissa korruptionshandlingar.
Den senaste mera genomgripande reformeringen av mutbrottslagstiftningen skedde år 1977. Sedan dess har regleringen ibland kritiserats för att vara otillgänglig och svår att tillämpa och det har också satts i fråga om den träffar alla straffvärda fall. Dessutom har internationella övervakningsorgan vid några tillfällen pekat på vad de ansett vara mindre brister.
För regeringen har det därför stått klart att mutbrottslagstiftningen behöver ses över och på vissa punkter även skärpas.
Regeringens förslag innebär bland annat följande:
- Den krets av personer som kan dömas för att ha tagit emot eller gett en muta utvidgas och anges på ett enklare sätt i lagen. Straff ska nu kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I fråga om uppdragstagare har tidigare gällt en begränsning till bara vissa kategorier.
- En särskild regel införs för fall där mutan ges till eller tas emot av den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning. Straff för tagande eller givande av muta ska då kunna dömas ut även om mottagaren inte är att anse som arbetstagare eller uppdragstagare.
- Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Därigenom träffas bland annat det fallet att en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet.
- Enligt en ny regel ska straff kunna dömas ut för vårdslös finansiering av mutbrott. Ansvar ska till exempel träffa en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.
Regeringen har 22/3 gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga brottsligheten och tryggheten i de tre storstäderna. Kunskapen ska användas som underlag för att bedöma situationen och behovet av insatser.
Brottsligheten och otryggheten är särskilt hög i storstadsområden. Under senare tid finns flera exempel på den grova organiserade brottslighetens närvaro i de tre storstäderna. För att få mer kunskap om hur problembilden i de tre storstäderna ser ut har regeringen gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga situationen avseende brottslighet och trygghet i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I uppdraget ingår att ge en bred bild av situationen avseende brottslighet och trygghet i de tre storstäderna utifrån olika kunskapskällor. Grov organiserad brottslighet är ett område som ska uppmärksammas särskilt.
En faktabaserad bild av brottsligheten och tryggheten i storstäderna är ett viktigt bidrag för att kunna bedöma händelseutvecklingen och avgöra vilka insatser som krävs framöver.
Brottsförebyggande rådet ska redovisa uppdraget senast den 22 maj 2012.
Regeringen har 20/3 överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till skärpt vapenlagstiftning. Förslagen ska förhindra att skjutvapen kommer till brottslig användning och att olämpliga personer får tillgång till vapen.
- Förslaget utgör ytterligare ett led i regeringens arbete för att motverka att skjutvapen kommer till brottslig användning, säger justitieminister Beatrice Ask.
Regeringens förslag innebär bl.a. att:
- Reglerna om grovt vapenbrott förtydligas. I lagtexten ska det uttryckligen anges vilka omständigheter som ska beaktas särskilt vid bedömande av om ett vapenbrott är grovt. Sådana omständigheter är bl.a. att vapnet har innehafts på allmän plats eller att vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet.
- Två nya straffbestämmelser införs. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra blir det straffbart att förvara skjutvapen åt någon annan utan att föreskrivet tillstånd till förvaringen finns.
- Kraven på vapenhandlare skärps. Förutsättningarna för tillstånd stramas upp och det införs en skyldighet för tillståndshavaren att anmäla till polisen om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över verksamheten.
- Ytterligare bestämmelser som syftar till att förhindra att olämpliga personer får tillgång till vapen införs. Skyldigheten för läkare att anmäla patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha vapen utvidgas. Vidare införs en skyldighet för polisen att omhänderta tillståndsbevis i samband med att ett vapen tas om hand.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.
En särskild utredare ska analysera vissa frågor om skjutvapen och ta ställning till behovet av författningsändringar i vapenlagstiftningen.
- Det här uppdraget utgör ännu ett led i regeringens arbete mot den helt oacceptabla vapenbrottsligheten som vi ser i samhället, säger justitieminister Beatrice Ask.
Tillgång till skjutvapen är ofta en förutsättning för att grova brott ska komma till stånd och kan även orsaka att en uppkommen våldssituation får betydligt svårare följder än den annars skulle ha fått. Det finns indikationer på att våldsbenägna kriminella personer använder skjutvapen i högre utsträckning än tidigare. Det är en oroväckande utveckling som regeringen tar på största allvar.
Utredaren ska bland annat
- analysera reglerna om förutsättningarna för enskilda att inneha målskjutningsvapen,
- ta ställning till om det finns behov, och i så fall ange vilka, som kan berättiga att enskilda medges tillstånd att inneha helautomatiska vapen och utreda under vilka förutsättningar tillstånd till innehav av halvautomatiska vapen bör medges,
- ta ställning till om, och i så fall i vilken utsträckning, vapenmagasin bör utgöra en sådan vapendel som ska jämställas med skjutvapen vid tillämpningen av vapenlagen, eller om hantering av vapenmagasin bör kontrolleras på något annat sätt,
- ta ställning till hur det grova vapenbrottet bör förändras för att en skärpt syn på vapenbrottsligheten ska få genomslag och för att möjligheten att göra nyanserade bedömningar av grova vapenbrott ska öka, och
- lämna författningsförslag där så bedöms nödvändigt.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2013.
Regeringen beslutade den 23 juni 2010 kommittédirektiv om hemliga tvångsmedel för särskilt allvarlig eller annars samhällsfarlig brottslighet (dir. 2010:62).
Utredaren får 26/3 i uppdrag att även ta ställning till om tilllämpningsområdet för hemlig teleavlyssning bör vidgas till att omfatta fler grova vapenbrott och något eller några andra allvarliga brott där uppgifter om innehållet i elektronisk kommunikation typiskt sett är av särskild betydelse.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 31 december 2012. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 30 juni 2012 enligt tidigare tilläggsdirektiv (dir. 2011:45).
Advokaterna i det stora gangstermålet i Södertälje protesterar mot åklagarnas arbetssätt i en skrivelse till tingsrätten. Åklagarna tillför hela tiden nya uppgifter i rättegången och advokaterna hinner inte gå igenom materialet, lyder kritiken. Risken är att rättssäkerheten sätts ur spel, skriver advokaterna.
Frustrationen är stor bland advokaterna som nyligen fick veta att åklagarna ska väcka ännu ett åtal mot flera av de åtalade, skriver Länstidningen i Södertälje.
- Jag har förståelse för att advokaterna anser att materialet är stort, säger domaren Katarina Wingqvist Ekholm till Länstidningen.
Södertäljemålet är den största rättegång som någonsin hållits i Sverige mot ett misstänkt gangstergäng. Av de sjutton åtalade är de flesta misstänkta för mord eller medhjälp till mord.
Tal 21 mars vid konferens om Sveriges nationella handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism av Birgitta Ohlsson, EU-minister:
19 mars 2012. Bara för tre dagar sedan. En lärare och tre barn ihjälskjutna vid en judisk skola i Toulouse i Frankrike. Mördaren ännu inte gripen.
22 juli 2011. Just i dag har 243 dagar gått sedan massakern på Utöya, då 69 unga socialdemokrater mördades av Anders Behring Breivik, och ytterligare åtta personer dog i bombdådet i centrala Oslo.
Två händelser av flera som skakat Europa under det senaste halvåret. Och som visar varför vi i dag samlats, närmare 200 personer för att diskutera Sveriges första nationella handlingsplan mot våldsbejakande extremism.
Ni är alla varmt välkomna i dag! Jag är speciellt glad över att så många från kommuner och det civila samhället har möjlighet att delta. Våldsbejakande extremism är inte endast en angelägenhet för regeringen och staten. Det kan inte nog understrykas.
Insatser på lokal i nära samarbete med civilsamhället är avgörande visar erfarenhet och forskning. Jag är därför stolt över att vi anordnar denna konferens tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Regeringens arbete mot våldsbejakande extremism inleddes redan under förra mandatperioden. Inte efter attentatet i Stockholm 2010.
Flera länder har gedigen erfarenhet av att arbeta strategiskt mot våldsbejakande extremism. När jag tillträdde som minister i februari 2010 började jag resa till länder som Norge, Storbritannien, Nederländerna, Danmark, Tyskland, Finland och USA för att ta del av erfarenheter.
En viktig slutsats är att åtskilliga av dessa länder har handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Den svenska handlingsplanen är inte unik.
Den nationella handlingsplanen bygger på flera utredningsuppdrag från Säpo, Brå, SKL, Ungdomsstyrelsen och Försvarshögskolan.
De tre vanligaste extremistformerna i Sverige är enligt Säkerhetspolisen: vitmakt-miljön, autonoma miljön och våldsbejakande extremistisk islamism.
Den grundläggande utgångspunkten för handlingsplanen är vi måste ha en bred syn på den våldsamma extremismen och inte begränsa synfältet. Inga skygglappar.
Vi får inte stirra oss blinda på en form av våldsbejakande extremism. Vi vet inte hur morgondagens extremism ser ut.
Den 11 december 2010 slog Skandinaviens första självmordsbombare till.
Det är omöjligt att gissa hur många dödsoffer som hade krävts om planen lyckats. Säkerhetspolisen ville inte ge någon uppskattning.
Men det har aktualiserat hur sårbar vårt öppna samhälle är.
Vi bär alla de fruktansvärda bilderna från Utøya på näthinnan. Vi har tagit del av de överlevande ungdomarnas skräckfyllda vittnesmål och berörts av smärtan hos de anhöriga.
Byggnader i Oslos regeringskvarter bombades sönder. Vårt grannland drabbades av en katastrof av ofattbara mått. Skulle det kunna hända Sverige?
Även om bevekelsegrunderna är vitt skilda för de båda attentatsmännen, Taimour Abdulwahab och Anders Breivik, är det åtskilligt som förenar dem.
Likheter finns i processerna som leder fram till att individer väljer att bruka våld för att uppnå politiska mål.
Våldsbejakande extremism är ingen ny företeelse varken i Sverige eller i övriga världen.
Vänsterautonoma grupper orsakade enorm skadegörelse i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. Jag var själv på plats. Vi kommer även ihåg de våldsamma upploppen i samband med Davis Cup-matchen i Malmö 7 mars 2009. Och aktiviteter inom den militanta djurrättsrörelsen som var starka under 1990-talet.
Vi får inte glömma polismorden i Malexander 1999. Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv sköt polismännen till döds på nära håll med sina egna tjänstevapen. Gärningsmännen hade bakgrund som militanta nynazister.
Fackföreningsmannen Björn Söderberg mördades av svenska nynazister 1999 utanför sin lägenhet i Sätra i södra Stockholm. Motivet tros vara att Söderberg avslöjat att en nazist valts in i en fackklubbstyrelse på arbetsplatsen.
En trend vi kan se är framväxt av den så kallade antimuslimska miljön. Anders Breivik och English Defence League är exempel.
Några viktiga utgångspunkter i handlingsplanen är:
Utgångspunkt i demokratipolitiken.
Fokus är alla former av våldsbejakande extremism.
Fokus ungdomar.
Engagera aktörer utanför rättsväsendet, t.ex. kommuner och det civila samhället.
15 åtgärder. 62 miljoner satsas 2012-2014.
Förebygga att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistmiljöer och stödja avhopp.
Fördjupa det internationella samarbetet.
I en globaliserad värld räcker det inte med nationella insatser för att motverka extremism.
Det finns ett tydligt behov av bättre samordning inom Europa när det gäller att motverka extremism. Hjulet ska inte behöva uppfinnas i 27 medlemsländer.
Det är därför väldigt positivt vår svenska EU-kommissionär Cecilia Malmström gör med framförallt antiradikaliseringsnätverket.
Mycket energi har gått åt till att se över de brottsbekämpande verktygen. Det är nu dags att sätta fokus på det förebyggande arbetet för att motverka våldsbejakande extremism.
Det är också oerhört viktigt att vi har talare från Storbritannien och Nederländerna. Våldsbejakande extremism överskrider nationsgränser. De goda krafterna måste också göra det.
"Det kan inte nog understrykas att motverka våldsbejakande extremism inte endast är en uppgift för staten. Hela Sverige behövs i det gemensamma arbetet för att värna vår demokrati."
Våldsbejakande extremism kan ändra skepnad. Men den angår oss alla alltid. Och vi kan alla göra något.
Hela Sverige behövs i det gemensamma arbetet för att värna demokratin. Jag hoppas att ni sprider det budskapet efter dagens konferens.
Centerpartiet vill att ingångslönerna ska sänkas. Det rör inte bara ungdomar utan för alla åldersgrupper på hela arbetsmarknaden.
Folkpartiet föreslog nyligen att ingångslönerna ska sänkas för ungdomar inom kommun och landsting och det mötte stark facklig kritik. C väljer att gå ännu längre.
- Jag tror att de behöver gå ner kanske 20-25 procent, och i vissa branscher kanske det handlar om ännu lägre ingångslöner, säger Annika Qarlsson, Centerpartiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, till SR Ekot.
Hon kan väl inte tänkas inkludera Polisen i de här resonemangen?
Politikerna sätter stopp för studentflaken i Stockholms city. Polisspärrar ska hindra lastbilarna med studenterna att ta en tur runt Sergels torg.
- Det här är efterlängtat, säger CG Wrangel, chef för trafikpolisen i city i en intervju med TT.
Huvudstadsregionen är landets tillväxtmotor. Det fortsätter Stockholms Handelskammare trumma ut på alla sätt. Och nu har de tagit fram statistik som visar att invånare i Stockholms län står för hälften av alla direkta skatteinbetalningar till staten.
- Detta är ett tecken på att det går bra för Stockholm och flera internationella rankingar placerar regionen i världens tillväxttopp. Vi har många fördelar som internationella talanger och företag börjar få upp ögonen för. Men för att regionen ska kunna hävda sig ännu bättre i den globala konkurrensen ökar kraven på investeringar i ny infrastruktur och fler bostäder, säger Stockholms Handelskammares vd Maria Rankka.
Hon menar också att den tillväxt som skapas i Stockholm sprider sig snabbt till övriga regioner så Stockholm växer inte på bekostnad av övriga landet.
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
”Jagar statistik
– inte rattfylla”
Svenska poliser tvingas fuska för att nå Rikspolisstyrelsens mål. – Jag skulle gissa att 30 procent av alla alkotester är självblåsta, säger en polis med 25 års erfarenhet, till Aftonbladet i en artikel om kritiken mot Rikspolisstyrelsen.
– Kritiken kan vara befogad. Sedan vill jag påstå att den är inte att hänföra till hur målen är uppbyggda utan snarare till hur lokala chefer har tolkat målen, säger Manne Jönsson, polisintendent på länspolismästarens kansli i Stockholm med ansvar för att de nationella målen för utredning och lagföring, i samma artikel.
Polisen ska få bära
skjutklara vapen
Från och med söndag får poliser bära skjutklara tjänstevapen. Syftet är att höja säkerheten vid ingripanden, men de nya föreskrifterna får intern kritik som bland annat varnar för vad som kan inträffa om vapnen kommer i orätta händer, berättar DN i en artikel där flera intervjuas om de nya bestämmelserna.
Se även särskild artikel i ämnet av vice huvudskyddsombudet Roger Östergren, Stockholm län, på denna uppdatering (29/3) av Blåljus.
”Dags att reformera
polisens utbildning”
Polisutbildningen måste reformeras. Dessvärre är både Moderaterna och Folkpartiet emot en nödvändig utveckling. Vi socialdemokrater vill se en treårig polisutbildning, knuten till högskolan, skriver Morgan Johansson och Elin Lundgren (S) i ett inlägg på SvD Opinion.
Folkpartiets inställning kommenteras av Blåljus i en särskild artikel i denna torsdags (29/3) uppdatering.
Peter Wolodarski:
Tjugo år då guldet
blev till sand
Peter Wolodarski kan slänga ur sig konstiga saker på sin ledaravdelning i DN. Men när det gäller svensk ekonomisk och politisk nutidshistoria verkar han vara på sin mammas gata. I en ny ledare nämner han inte polisens fackliga strävanden, han nämner inte polisen överhuvudtaget. Men det handlar om oss. Bl a vår stora satsning ”15000 kr NU!”. Om den skriver han som i rubriken – tjugo år då guldet blev till sand.
Egentligen handlar ledaren om socialdemokraternas Stefan Löfven. Och då rör det sig om facket. Han skriver om den gamle metallbasen:
”I stället för överbud och radikal retorik har han verkat för konstruktiva kompromisser som stärkt både näringsliv och löntagare. Det är den traditionella grå medelväg som Sverige återgick till på 1990-talet, efter 70- och 80-talens dikeskörningar.
Det är en modell som levererat pengar, inte slagord, till alla som arbetar. En i ordets verkliga mening klassisk svensk modell”
.
”Skarpa hjärnor enas
mot brottslighet på Internet”
Ett 30-tal nya poliser ska stärka Europas kamp mot internetbedrägerier och andra cyberbrott. Cecilia Malmström är EU-kommissionär med ansvar för polisfrågor, och hon presenterade igår, 28/3, planerna på ett nytt europeiskt cyberbrott-centrum.
Undras om någon från Rikskrim är påtänkt?
Hot våld större problem
för kvinnliga poliser
Hot och våld är ett vanligt arbetsmiljöproblem bland poliser. En tredjedel av alla kvinnliga poliser och en fjärdel av alla manliga utsätts för hot och våld i sitt yrke. Det skriver sajten Arbetsmiljöupplysningen i en artikel. Bakom sajten står Prevent, en stiftelse med Svenskt näringsliv, LO och PTK som huvudmän.
Tekniken allt viktigare
i jakt på terrorister
Seriemördaren i franska Toulouse spårades med modern teknik. Med hjälp av mobila avtryck och loggfiler från datorer har det blivit lättare att studera misstänkta gärningsmän. ”Det är ett allt viktigare verktyg för oss”, säger Klas Friberg, chef för Rikskriminalpolisen, i en intervju med DN.
Malmö får
150 nya poliser
Skånepolisen ska förstärkas efter de många dödsskjutningarna i Malmö. Enligt rikspolischef Bengt Svenson kommer de extra poliserna som hjälpt till i Malmö på senare tid bli kvar, troligen hela året ut. Inom tre år ska 150 nya poliser ha anställts i Malmö, rapporterar SR Ekot.
Nya regler
om mutbrott
Regeringen har 20/3 överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till reformerad mutbrottslagstiftning. Förslaget ger i flera fall en tydligare reglering och skapar förutsättningar för en effektivare brottsbekämpning på området. Dessutom straffbeläggs ytterligare vissa korruptionshandlingar.
Den senaste mera genomgripande reformeringen av mutbrottslagstiftningen skedde år 1977. Sedan dess har regleringen ibland kritiserats för att vara otillgänglig och svår att tillämpa och det har också satts i fråga om den träffar alla straffvärda fall. Dessutom har internationella övervakningsorgan vid några tillfällen pekat på vad de ansett vara mindre brister.
För regeringen har det därför stått klart att mutbrottslagstiftningen behöver ses över och på vissa punkter även skärpas.
Regeringens förslag innebär bland annat följande:
- Den krets av personer som kan dömas för att ha tagit emot eller gett en muta utvidgas och anges på ett enklare sätt i lagen. Straff ska nu kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I fråga om uppdragstagare har tidigare gällt en begränsning till bara vissa kategorier.
- En särskild regel införs för fall där mutan ges till eller tas emot av den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning. Straff för tagande eller givande av muta ska då kunna dömas ut även om mottagaren inte är att anse som arbetstagare eller uppdragstagare.
- Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Därigenom träffas bland annat det fallet att en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet.
- Enligt en ny regel ska straff kunna dömas ut för vårdslös finansiering av mutbrott. Ansvar ska till exempel träffa en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.
Brottsligheten och tryggheten
i de tre storstäderna kartläggs
Regeringen har 22/3 gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga brottsligheten och tryggheten i de tre storstäderna. Kunskapen ska användas som underlag för att bedöma situationen och behovet av insatser.
Brottsligheten och otryggheten är särskilt hög i storstadsområden. Under senare tid finns flera exempel på den grova organiserade brottslighetens närvaro i de tre storstäderna. För att få mer kunskap om hur problembilden i de tre storstäderna ser ut har regeringen gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga situationen avseende brottslighet och trygghet i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I uppdraget ingår att ge en bred bild av situationen avseende brottslighet och trygghet i de tre storstäderna utifrån olika kunskapskällor. Grov organiserad brottslighet är ett område som ska uppmärksammas särskilt.
En faktabaserad bild av brottsligheten och tryggheten i storstäderna är ett viktigt bidrag för att kunna bedöma händelseutvecklingen och avgöra vilka insatser som krävs framöver.
Brottsförebyggande rådet ska redovisa uppdraget senast den 22 maj 2012.
Förslag till skärpt
vapenlagstiftning
Regeringen har 20/3 överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till skärpt vapenlagstiftning. Förslagen ska förhindra att skjutvapen kommer till brottslig användning och att olämpliga personer får tillgång till vapen.
- Förslaget utgör ytterligare ett led i regeringens arbete för att motverka att skjutvapen kommer till brottslig användning, säger justitieminister Beatrice Ask.
Regeringens förslag innebär bl.a. att:
- Reglerna om grovt vapenbrott förtydligas. I lagtexten ska det uttryckligen anges vilka omständigheter som ska beaktas särskilt vid bedömande av om ett vapenbrott är grovt. Sådana omständigheter är bl.a. att vapnet har innehafts på allmän plats eller att vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet.
- Två nya straffbestämmelser införs. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra blir det straffbart att förvara skjutvapen åt någon annan utan att föreskrivet tillstånd till förvaringen finns.
- Kraven på vapenhandlare skärps. Förutsättningarna för tillstånd stramas upp och det införs en skyldighet för tillståndshavaren att anmäla till polisen om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över verksamheten.
- Ytterligare bestämmelser som syftar till att förhindra att olämpliga personer får tillgång till vapen införs. Skyldigheten för läkare att anmäla patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha vapen utvidgas. Vidare införs en skyldighet för polisen att omhänderta tillståndsbevis i samband med att ett vapen tas om hand.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.
Skärpningar
i vapenlagstiftningen
En särskild utredare ska analysera vissa frågor om skjutvapen och ta ställning till behovet av författningsändringar i vapenlagstiftningen.
- Det här uppdraget utgör ännu ett led i regeringens arbete mot den helt oacceptabla vapenbrottsligheten som vi ser i samhället, säger justitieminister Beatrice Ask.
Tillgång till skjutvapen är ofta en förutsättning för att grova brott ska komma till stånd och kan även orsaka att en uppkommen våldssituation får betydligt svårare följder än den annars skulle ha fått. Det finns indikationer på att våldsbenägna kriminella personer använder skjutvapen i högre utsträckning än tidigare. Det är en oroväckande utveckling som regeringen tar på största allvar.
Utredaren ska bland annat
- analysera reglerna om förutsättningarna för enskilda att inneha målskjutningsvapen,
- ta ställning till om det finns behov, och i så fall ange vilka, som kan berättiga att enskilda medges tillstånd att inneha helautomatiska vapen och utreda under vilka förutsättningar tillstånd till innehav av halvautomatiska vapen bör medges,
- ta ställning till om, och i så fall i vilken utsträckning, vapenmagasin bör utgöra en sådan vapendel som ska jämställas med skjutvapen vid tillämpningen av vapenlagen, eller om hantering av vapenmagasin bör kontrolleras på något annat sätt,
- ta ställning till hur det grova vapenbrottet bör förändras för att en skärpt syn på vapenbrottsligheten ska få genomslag och för att möjligheten att göra nyanserade bedömningar av grova vapenbrott ska öka, och
- lämna författningsförslag där så bedöms nödvändigt.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2013.
Tilläggsdirektiv
om hemliga tvångsmedel
vid t ex grova vapenbrott
Regeringen beslutade den 23 juni 2010 kommittédirektiv om hemliga tvångsmedel för särskilt allvarlig eller annars samhällsfarlig brottslighet (dir. 2010:62).
Utredaren får 26/3 i uppdrag att även ta ställning till om tilllämpningsområdet för hemlig teleavlyssning bör vidgas till att omfatta fler grova vapenbrott och något eller några andra allvarliga brott där uppgifter om innehållet i elektronisk kommunikation typiskt sett är av särskild betydelse.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 31 december 2012. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 30 juni 2012 enligt tidigare tilläggsdirektiv (dir. 2011:45).
Kritik mot åklagare
i Södertäljemålet
Advokaterna i det stora gangstermålet i Södertälje protesterar mot åklagarnas arbetssätt i en skrivelse till tingsrätten. Åklagarna tillför hela tiden nya uppgifter i rättegången och advokaterna hinner inte gå igenom materialet, lyder kritiken. Risken är att rättssäkerheten sätts ur spel, skriver advokaterna.
Frustrationen är stor bland advokaterna som nyligen fick veta att åklagarna ska väcka ännu ett åtal mot flera av de åtalade, skriver Länstidningen i Södertälje.
- Jag har förståelse för att advokaterna anser att materialet är stort, säger domaren Katarina Wingqvist Ekholm till Länstidningen.
Södertäljemålet är den största rättegång som någonsin hållits i Sverige mot ett misstänkt gangstergäng. Av de sjutton åtalade är de flesta misstänkta för mord eller medhjälp till mord.
De tre vanligaste extremistformerna
i Sverige är enligt Säkerhetspolisen:
vitmakt-miljön, autonoma miljön
och våldsbejakande extremistisk islamism
” Vänsterautonoma grupper orsakade enorm skadegörelse i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. Jag var själv på plats".
Tal 21 mars vid konferens om Sveriges nationella handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism av Birgitta Ohlsson, EU-minister:
19 mars 2012. Bara för tre dagar sedan. En lärare och tre barn ihjälskjutna vid en judisk skola i Toulouse i Frankrike. Mördaren ännu inte gripen.
22 juli 2011. Just i dag har 243 dagar gått sedan massakern på Utöya, då 69 unga socialdemokrater mördades av Anders Behring Breivik, och ytterligare åtta personer dog i bombdådet i centrala Oslo.
Två händelser av flera som skakat Europa under det senaste halvåret. Och som visar varför vi i dag samlats, närmare 200 personer för att diskutera Sveriges första nationella handlingsplan mot våldsbejakande extremism.
Ni är alla varmt välkomna i dag! Jag är speciellt glad över att så många från kommuner och det civila samhället har möjlighet att delta. Våldsbejakande extremism är inte endast en angelägenhet för regeringen och staten. Det kan inte nog understrykas.
Insatser på lokal i nära samarbete med civilsamhället är avgörande visar erfarenhet och forskning. Jag är därför stolt över att vi anordnar denna konferens tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Regeringens arbete mot våldsbejakande extremism inleddes redan under förra mandatperioden. Inte efter attentatet i Stockholm 2010.
Flera länder har gedigen erfarenhet av att arbeta strategiskt mot våldsbejakande extremism. När jag tillträdde som minister i februari 2010 började jag resa till länder som Norge, Storbritannien, Nederländerna, Danmark, Tyskland, Finland och USA för att ta del av erfarenheter.
En viktig slutsats är att åtskilliga av dessa länder har handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Den svenska handlingsplanen är inte unik.
Den nationella handlingsplanen bygger på flera utredningsuppdrag från Säpo, Brå, SKL, Ungdomsstyrelsen och Försvarshögskolan.
De tre vanligaste extremistformerna i Sverige är enligt Säkerhetspolisen: vitmakt-miljön, autonoma miljön och våldsbejakande extremistisk islamism.
Den grundläggande utgångspunkten för handlingsplanen är vi måste ha en bred syn på den våldsamma extremismen och inte begränsa synfältet. Inga skygglappar.
Vi får inte stirra oss blinda på en form av våldsbejakande extremism. Vi vet inte hur morgondagens extremism ser ut.
Den 11 december 2010 slog Skandinaviens första självmordsbombare till.
Det är omöjligt att gissa hur många dödsoffer som hade krävts om planen lyckats. Säkerhetspolisen ville inte ge någon uppskattning.
Men det har aktualiserat hur sårbar vårt öppna samhälle är.
Vi bär alla de fruktansvärda bilderna från Utøya på näthinnan. Vi har tagit del av de överlevande ungdomarnas skräckfyllda vittnesmål och berörts av smärtan hos de anhöriga.
Byggnader i Oslos regeringskvarter bombades sönder. Vårt grannland drabbades av en katastrof av ofattbara mått. Skulle det kunna hända Sverige?
Även om bevekelsegrunderna är vitt skilda för de båda attentatsmännen, Taimour Abdulwahab och Anders Breivik, är det åtskilligt som förenar dem.
Likheter finns i processerna som leder fram till att individer väljer att bruka våld för att uppnå politiska mål.
Våldsbejakande extremism är ingen ny företeelse varken i Sverige eller i övriga världen.
Vänsterautonoma grupper orsakade enorm skadegörelse i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. Jag var själv på plats. Vi kommer även ihåg de våldsamma upploppen i samband med Davis Cup-matchen i Malmö 7 mars 2009. Och aktiviteter inom den militanta djurrättsrörelsen som var starka under 1990-talet.
Vi får inte glömma polismorden i Malexander 1999. Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv sköt polismännen till döds på nära håll med sina egna tjänstevapen. Gärningsmännen hade bakgrund som militanta nynazister.
Fackföreningsmannen Björn Söderberg mördades av svenska nynazister 1999 utanför sin lägenhet i Sätra i södra Stockholm. Motivet tros vara att Söderberg avslöjat att en nazist valts in i en fackklubbstyrelse på arbetsplatsen.
En trend vi kan se är framväxt av den så kallade antimuslimska miljön. Anders Breivik och English Defence League är exempel.
Några viktiga utgångspunkter i handlingsplanen är:
Utgångspunkt i demokratipolitiken.
Fokus är alla former av våldsbejakande extremism.
Fokus ungdomar.
Engagera aktörer utanför rättsväsendet, t.ex. kommuner och det civila samhället.
15 åtgärder. 62 miljoner satsas 2012-2014.
Förebygga att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistmiljöer och stödja avhopp.
Fördjupa det internationella samarbetet.
I en globaliserad värld räcker det inte med nationella insatser för att motverka extremism.
Det finns ett tydligt behov av bättre samordning inom Europa när det gäller att motverka extremism. Hjulet ska inte behöva uppfinnas i 27 medlemsländer.
Det är därför väldigt positivt vår svenska EU-kommissionär Cecilia Malmström gör med framförallt antiradikaliseringsnätverket.
Mycket energi har gått åt till att se över de brottsbekämpande verktygen. Det är nu dags att sätta fokus på det förebyggande arbetet för att motverka våldsbejakande extremism.
Det är också oerhört viktigt att vi har talare från Storbritannien och Nederländerna. Våldsbejakande extremism överskrider nationsgränser. De goda krafterna måste också göra det.
"Det kan inte nog understrykas att motverka våldsbejakande extremism inte endast är en uppgift för staten. Hela Sverige behövs i det gemensamma arbetet för att värna vår demokrati."
Våldsbejakande extremism kan ändra skepnad. Men den angår oss alla alltid. Och vi kan alla göra något.
Hela Sverige behövs i det gemensamma arbetet för att värna demokratin. Jag hoppas att ni sprider det budskapet efter dagens konferens.
C vill sänka ingångslöner - för alla
Centerpartiet vill att ingångslönerna ska sänkas. Det rör inte bara ungdomar utan för alla åldersgrupper på hela arbetsmarknaden.
Folkpartiet föreslog nyligen att ingångslönerna ska sänkas för ungdomar inom kommun och landsting och det mötte stark facklig kritik. C väljer att gå ännu längre.
- Jag tror att de behöver gå ner kanske 20-25 procent, och i vissa branscher kanske det handlar om ännu lägre ingångslöner, säger Annika Qarlsson, Centerpartiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, till SR Ekot.
Hon kan väl inte tänkas inkludera Polisen i de här resonemangen?
Studentflaken
stoppas i city
Politikerna sätter stopp för studentflaken i Stockholms city. Polisspärrar ska hindra lastbilarna med studenterna att ta en tur runt Sergels torg.
- Det här är efterlängtat, säger CG Wrangel, chef för trafikpolisen i city i en intervju med TT.
Tacka Stockholmarna för hälften
Huvudstadsregionen är landets tillväxtmotor. Det fortsätter Stockholms Handelskammare trumma ut på alla sätt. Och nu har de tagit fram statistik som visar att invånare i Stockholms län står för hälften av alla direkta skatteinbetalningar till staten.
- Detta är ett tecken på att det går bra för Stockholm och flera internationella rankingar placerar regionen i världens tillväxttopp. Vi har många fördelar som internationella talanger och företag börjar få upp ögonen för. Men för att regionen ska kunna hävda sig ännu bättre i den globala konkurrensen ökar kraven på investeringar i ny infrastruktur och fler bostäder, säger Stockholms Handelskammares vd Maria Rankka.
Hon menar också att den tillväxt som skapas i Stockholm sprider sig snabbt till övriga regioner så Stockholm växer inte på bekostnad av övriga landet.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september