Publicerat 2005-04-23 00:58 - Jag var faktiskt inte rädd. Dom här ockupanterna hade haft massor med möjligheter att skjuta poliser men inte gjort det. Nej, jag kände mej mest maktlös och bedrövad över att en människa hade dödats utan att vi kunnat förhindra det.
Bo Norbäck var inne i jouren på Östermalmspolisen den här förmiddagen den 24 april 1975. Han var yttre befäl och pratade med vakthavande befälet Egon Dahlgren när en grupp poliser kom infarande. De berättade att det var något stort på Vässttyska och att de tänkte käka lite snabbt för det skulle nog bli en lång dag därute.
- Jag tyckte det var bäst att jag gav mig iväg dit direkt, berättar Bo, så jag tog yttre befälets radiobil och åkte till Gärdet. När jag kom fram var det väldigt ödsligt och jag tyckte inte det verkade hända något alls. Den enda människa jag såg vid ambassaden var vaktmästaren som stod i en dörr. Jag ställde radiobilen i korsningen av Gärdesgatan och Skarpögatan och klev ur och gick fram till honom.
- Han sa bara att det hade hänt nåt och att det var poliser och nåra obehöriga inne i huset. Han föreslog att jag skulle ta mej in genom garaget. Det gjorde jag och smög mej in försiktigt. Jag kom fram till en hiss och där lyckades jag hitta en strömbrytare och stängde av elen till hissen. Sen gick jag försiktigt uppför trappan. Kollegan Lennart Nordén som var högre upp fick skott emot sig där i trappan. Men det var en sorts varningsskott. Dom sköt inte för att skada utan för att visa att dom menade allvar med att vi skulle lämna den delen av byggnaden. Det gjorde vi.
- Jag gick istället genom källaren upp till huvudentrén. Där mötte jag kollegan Bernt Sundquist som blev väldigt glad när han fick se mej. Han hade varit där ensam rätt länge, vill jag minnas.
- Sedan började det komma förstärkning och kommissarie Bertil Ledel tog befälet över oss alla. Jag gick runt och fick faktiskt ihop en skyddsutrustning och en kpist. Sen var vi några som tog oss in i entrén. I det läget hade ockupanterna börjat ställa krav på att folk skulle släppas ur fängelse i Tyskland för att dom skulle släppa ambassadpersonalen som de höll som gisslan. Om dom inte fick som dom ville så skulle dom skjuta någon ur ambassadpersonalen.
- Vi stod och tittade upp i trapphuset och väntade och så fick vi höra ett skott. Vi såg hur det stänkte blod på väggen däruppe och förstod att dom gjort allvar av sitt hot. Jag trodde dom var på väg ner och sköt några skott med kpisten uppåt trappan men det hände inget mer.
- Lite senare blev det en överläggning mellan nån högt uppe i ledningen och terroristerna. Dom ville att vi skulle hämta den skjutne som var försvarsattachén Mirbach. Villkoret för att vi skulle få komma in var att vi tog av oss allt utom kalsongerna.
Bo och ytterligare en polis utsågs till uppdraget. De klädde av sig och gick in i entrén och uppför trapporna.
- När vi kom upp, förklarar Bo, så såg vi en av terroristerna som jag minns att jag upplevde som liten till växten, helt maskerad och beväpnad med ett hagelgevär med lång pipa. På golvet låg Mirbach och det syntes direkt att han var mycket allvarligt skadad i bakhuvudet. Vi hade inte fått lov att ta med oss en bår så vi fick bära attachén ner. Jag minns att jag hade hans bakhuvud mot mitt vänstra armveck och jag kände att det fanns inget hopp för honom. När vi kom ner tog kolleger med en bår över och vi kunde gå in i ett rum på bottenvåningen och tvätta av oss och få på oss kläder.
Bo träffade senare Andreas von Mirbach fru som då fortfarande bodde kvar i parets bostad norr om Stockholm. Hon hade valt att inte se honom på sjukhuset för hon ville minnas honom som han var i sin krafts dagar.
- Hon ville bland annat höra med oss om hon handlat rätt som inte sett honom på sjukhuset och jag förklarade att jag tyckte det, säger Bo. Han var så illa tilltygad att det var bättre för henne att det blev som det blev. Senare skickade hon ett fotografi av honom till oss.
Lite senare på eftermiddagen fick Bo avlösning och kom hem till sitt hyresrum vid 19-tiden. Runt midnatt blev han väckt av sin hyresvärdinna som berättade att ambassaden skakats av en explosion.
Dessförrinnan hade ”Kommando Holger Meins”, som terroristerna kallade sig, skjutit även handelsattachén Heinz Hillegaart kl 2220. Kl 2346 spränger terroristerna av misstag sin bomb. Polisen stormade ambassaden och tog fem ligamedlemmar till fånga. Två dog av skadorna efter explosionen. De övriga utvisades till Västtyskland och dömdes till långa fängelsestraff.
Bo Norbäck är idag 59 år och jobbar på Citypolisens ungdomsrotel. Han ”utreder en del och är ute en del” som han uttrycker saken. Minnet av dagen för 30 år sedan är klart och tydligt än idag.
---------------------------------------------------
Det här är i stora drag
vad du får för dina pengar
Du som är medlem av det område av Polisförbundet som utgörs av Stockholms län – vad får du egentligen ut av det? Ja, hör du till dem som någon gång behövt polisfackets stöd, då vet du troligen. Men är du en i den stora majoritet, som känner till att du är medlem och att det antagligen är bra, men inte mycket mer? Då kanske det kan vara kul att få en liten varudeklaration. Det här är vad du i stora drag får för dina pengar:
- Vi har bestämt oss för att utarbeta en verksamhetsplan i år, berättar Lars Ericson, ordförande i polisfacket i länet för Blåljus. Dels är det bra att ordentligt tänka igenom vad vi håller på med, dels vill vi nu för första gången verkligen ge medlemmarna svart på vitt på vad de kan förvänta sig av polisfacket i Stockholms län åren 2005 och 2006.
- Jag vill understryka att planen är fastställd av styrelsen och godkänd av vårt områdesråd men det betyder inte att den är huggen i sten, förklarar Lars. Den styrs av vad medlemmarna tycker om den och av utvecklingen. Vi vill gärna ha debatt till exempel här i Blåljus om verksamhetsplanen. Det är också viktigt att komma ihåg att styrelsen inte har en chans att greja det här ensam. Det kommer att krävas stort engagemang av föreningarna och medlemmarna också.
- Verksamhetsplanen är uppdelad i ett antal kapitel. Vi ber Lars att presentera dem kortfattat. Vill du läsa planen i detalj så hittar du den i sin helhet under ”Notiser” här till vänster.
Skapa en egen hälsovårdsorganisation
- Basen i lönepolitiken är att alla medlemmar ska få en generell lönehöjning under avtalsperioden, börjar Lars. Utöver det kommer vi att satsa på olika grupper. Vi är också intresserade av löneväxling i olika former. Där kan man se inslag som Rikskuponger och möjligheter till hjälp för att förena arbetsliv med familj och fritid. Alfa-frågor (ersättningar och tillägg) är också viktiga och vi är helt enkelt ute efter att skapa en egen ALFA/Stockholmspolis och att lösa en del Alfafrågor genom att skapa en egen hälsovårdsorganisation.
- Chefsfrågorna vill vi utveckla ytterligare utöver den nystart de redan fått med vår chefskonferens. Vi har en idé om ett kontrakt mellan chefer som bland annat tar upp saker som dialog och kompetensutveckling. Vi behöver också ett bra växlingsprogram för chefer. Dessutom ska ett bra chefsskap löna sig i kronor räknat.
Tjänsteutbildning borde prioriteras hårdare
- Föreningarna bör inventera vilka behov vi har av spetsutbildning av fackliga företrädare, tycker Lars. Förbundet ger en generell utbildning men vi måste erbjuda fördjupning. Bland annat måste vi bli väldigt bra på frågor kring arbetsmiljö och arbetstid. Inget går av sig själv hos arbetsgivaren nu för tiden och det är bland annat med gedigen kunskap som facket vinner slaget.
- Myndigheten erbjuder en bra tjänstemässig utbildning. Problemet är att den alltför ofta får stryka på foten för operativa insatser. Hårdare krav på genomförande och bättre uppföljning av utbildningen behövs lokalt. Vi kräver också en personlig kompetensutvecklingsplan och ser den som en självklar del av utvecklingssamtalet.
Vi använder inte arbetstidsavtalets möjligheter till flexibilitet
- Arbetsmiljölagen ger oss stora möjligheter att påverka arbetsmiljön inom myndigheten. Förutsättningen är att det finns skyddsombud och att deras kompetens är hög. Åderlåtningen på personalen i ingripandeverksamheten måste stoppas, betonar Lars, och det gör vi bland annat genom snabb och kompetent hantering av arbetsskador. Det ger positiva effekter både ifråga om rehabilitering och förebyggande av ohälsa.
- Vi använder inte arbetstidsavtalet på det sätt vi borde. Det är ett bra instrument som erbjuder flexibilitet. Vi borde använda det mera för att behålla kompetenser i olika verksamheter – kompetenser som idag försvinner därför att vi inte löser arbetstiden. Vi vill bli mycket bättre där.
”POLISEN” på tandläkarmottagningar
- Vi vill få ner budgetfrågorna på arbetsplatsnivå, påpekar Lars. Vi har en vision där verksamheten styr ekonomin och det skulle kunna ske genom arbetsplatsträffar. Vi måste lyfta fram budgetfrågorna tydligare.
- Vår tidning ”POLISEN” och den här hemsidan är några av de vägar vi har för att kommunicera utåt. Vi satsar på att sprida ”POLISEN” ytterligare. Som exempel kan nämnas polisnämnderna, socialnämnder, samtliga riksdagsmän, andra fackliga organisationer och massmedia. Vi kan också tänka oss att sprida den på offentliga platser som till exempel tandläkarmottagningar.
Kvinnlig majoritet i föreningsstyrelse
- Den interna informationen inom polisfacket i länet vill vi snabba upp, förklarar Lars. Det finns bra metoder för spridning och vi måste utnyttja dem till fullo. För att verkligen göra det här metodiskt har vi som mål att bygga upp en kommunikationsplan.
- I år fick vi en föreningsstyrelse där kvinnliga fackliga företrädare är i majoritet. Det är inget mål i sig men det är ett tecken på att vi i alla fall tagit några steg framåt på jämställdhetens område. Vi arbetar vidare där. Vi vill också utveckla en form av kontaktsamtal mellan facket och medlemmar som är frånvarande en lite längre tid.
Fler chefer än idag till Polisförbundet
- Fler debattartiklar i medierna är något vi gärna skulle vilja se, menar Lars. Vi tycker också att vi behöver reagera mycket snabbare med ett pressmeddelande från polisfacket när något händer. Vi siktar på att diskutera fram en mediestrategi tillsammans med företrädare för föreningarna. Likaså är tanken att vi ska arbeta på en handlingsplan för att öka mångfalden inom myndigheten.
- Medlemskap i facket är inte den absoluta självklarhet som det var i våra led för ett antal år sedan. Vi måste bli betydligt bättre på att sälja facket till nya poliser som kommer till oss. Vi har också planerat att försöka få över flera chefer än idag till Polisförbundet.
Generösare behandling av delpension
- Vi är inte dåliga på opinionsbildning. Som vi läst här i Blåljus nyligen är det en mycket gammal facklig tradition här i Stockholm. Men vi behöver bli ännu bättre, tycker Lars. En modell vi diskuterar är ett kommunikationsprogram. Det skulle innebära att vi erbjuder politiker – till exempel i riksdagen - en personlig huvudstadspolis. Denne kan politikern efter egen önskan ringa för att diskutera frågor kring polisjobbet eller för att fråga om fakta. En sådan personlig kontakt tror vi på för att få upp vårt läns polisfrågor på bordet.
- Pensionsfrågan har vi hittills inte lyckats så bra med, medger Lars. Vårt mål är bland annat att varje ansökan om delpension ska behandlas individuellt av myndigheten – inte som nu efter en snäv och ogenerös mall.
Verksamheten ska diskuteras mellan ledning och medarbetare
- Vi måste ha ett rörlighetsavtal för myndigheten och vi måste ha det snart. Idag fungerar rörlighet inom distrikten men inte mellan dem. Ett sätt att skapa en grund för rörlighet som gynnar både individen och myndigheten är rotationstjänstgöring. Den fungerar på vissa distrikt men inte mellan distrikten.
- Samverkansmötena har på en del håll utvecklats till rena informationsmöten där chefen berättar om sina avsikter och beslut. Det är trevligt i och för sig men samverkansavtalet syftar mycket längre än så. Vi vill tona ner informationsdelen på de här mötena och se till att de siktar tydligare mot andemeningen i avtalet. Verksamhetsfrågorna skall vara i fokus på arbetsplatsträffarna och de ska diskuteras mellan ledning och medarbetare. Utvecklingssamtalet är en av grundstenarna i samverkansavtalet. Som alla vet är det si och så med samtalen på flera håll. Där måste vi få en bättring till stånd.
Enhetlighet i tillsättningar
- När det gäller tillsättningar är länet som ett lapptäcke, hävdar Lars. Vi behöver samlas och tillsammans med föreningarna jobba för att tillsättningsförfarandet ska vara lika i hela länet. Vi behöver en gemensam policy för tillsättningar för hela förbundsområdet. Vi måste också bygga upp former för samverkan mellan föreningarna i tillsättningsärenden.
---------------------------------------------------
Medlemmar i Polisförbundet får extra rabatt om de försäkrar sin båt via Allians Försäkringsmäklare. Gå in på www.allians.com/polisforbundet eller ring 08-700 51 70.
---------------------------------------------------
SNART SISTA ANSÖKNINGSDAG!
Ansökan om bidrag ur stiftelsen Emil och Aurora Stylanders donationsfond skall vara inlämnad före april månads utgång.
Fondens ändamål är att dela ut bidrag till ”polismän i Stockholm*, som på grund av sjukdom eller stor barnaskara hamnat i ekonomiska svårigheter”.
Utdelning beslutas i maj månad.
Ansökningsblanketter beställs hos Personalkonsulent Ola Andersson, tfn: 08-(40)103 09 alt. mobil: 0708-952 072 eller via GroupWise.
Till Ola sänder Du också in Din ansökan under adress: P, Polismyndigheten i Stockholms län, 106 75 STOCKHOLM.
Helena Grau
* Obs att med Stockholm avses: Polismästardistrikt 1, 2 och 3 utom Lidingö, Huvudsta, Råsunda, Sundbyberg och Ekerö.
---------------------------------------------------
NYBLIVNA STUDENTER PÅ PHS
(OCH ÄLDRE SOM MISSAT DETTA)
Nu kan du teckna Polisförbundets studentförsäkring som är anpassad till studentlivets budget och behov. Försäkringen ger ett ekonomiskt skydd för både dig och ditt hem, vid allt ifrån stöld och överfall till brand- och vattenskador.
Ladda ner foldrar om studentförsäkringen på Polisförbundets hemsida www.polisforbundet.se.
---------------------------------------------------
Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!
---------------------------------------------------
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 22 april 2005 kl 1930.
blaljus.nu uppdateras normalt var tredje dag utom länkavdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” som uppdateras kontinuerligt. Håll alltså ut till den 25 april.
Den 23 april 1564 föddes ett gossebarn som skulle bli ett av de mest kända namnen i västvärlden. Märkligt nog avled han också detta datum år 1616. Det handlar om den mest kände och citerade poeten, dramatikern och teaterdirektören någonsin: William Shakespeare. Närmare fyrtio pjäser hann han med och än idag, efter fyrahundra år, slåss skådespelarna om att få spela huvudrollerna i dem. Den 23 april 1967 gick mer än 2 000 personer i en protestmarsch i Stockholm mot militärkuppen i Grekland några dagar tidigare.
Den 24 april 1895 hissade Joshua Slocum sina segel i Boston. Han var såvitt vi vet den första ensamseglaren att ta sig jorden runt. Seglatsen tog drygt tre år. Den 24 april 1953 blev red:s idol Winston Churchill adlad av drottning Elisabet och senare samma år fick han nobelpriset i litteratur. Winston blev som bekant brittisk premiärminister 1940 under andra världskriget, när Storbritannien stod ensamt mot Nazityskland. Hans förmåga att samla nationen och mana fram hopp och motståndsvilja hos det brittiska folket är en av anledningarna till att vi inte alla talar tyska idag.
Den 25 april 1792 användes giljotinen för första gången i Paris. Den fick sitt namn efter den franske läkaren Joseph Guillotin. Han var inte fallbilans uppfinnare men han talade varmt för att alla avrättningar skulle ske genom halshuggning. Giljotinen har använts en enda gång i Sverige. Det var när Alfred Ander, dömd för rånmord, avrättades 1910. Den 25 april 1859 inleddes arbetet med Suezkanalen, förbindelseleden mellan Medelhavet och Röda havet. Mannen bakom bygget var Ferdinand de Lesseps, en fransk diplomat. När den nästan 17 mil långa kanalen stod färdig 1869 hade restiden sjövägen mellan Europa och Asien förkortats med cirka trettio dagar.