Publicerat 2004-08-15 23:53Vi har fått en ny insändare som handlar om vad författaren själv beskriver som ett "lyxproblem". Han ber om råd.
"Hej, Jag är 26 år och har kommit in på PHS. Jag kämpade hårt för att komma in och blev väldigt glad när jag fick beskedet. Mitt problem (lyxproblem) är att jag pga av att man aldrig kan vara säker på att komma in på PHS också sökte en doktorandtjänst i ett ämne jag läst tidigare. Jag blev antagen till båda. Fördelarna med polisyrket är givetvis många. Det som tilltalar mig är den samhällsinsats man gör och den livserfarenhet man får. Fördelarna med doktarndstjänsten är att jag får betalt för att studera och i slutet hägrar en doktorstitel. En annan aspekt som gör mitt val svårt är att jag har barn och den lön jag får som doktorand underlättar väldigt mycket. Jag skulle vilja ha hjälp att välja. Jag är medveten om att endast jag kan fatta ett sådant beslut men jag skulle verkligen vilja ha råd. Jag tror att polisyrket skulle göra mig lyckligare eftersom det är så varierande, samhällsengagende och även har inslag av spänning. En aspekt som jag också är medveten om är att om tackar jag nej till min plats på PHS så får jag den aldrig tillbaka. Medan teoretiskt går det alltid att få en doktorandstjänst igen. Sådana är mina tankegångar. En sak är säker båda har sina fördelar och nackdelar. Alla synpunkter som skulle kunna bidra till att jag kan göra ett val välkomnas. Vidare, är mina ovanstående tankegångar korrekta?"
Och det här är det första rådet som når honom:
”Hej! Jag kom in på PHS när jag var 32 år. Då hade jag velat bli polis sedan jag var 20. I juli i år blev jag klar polisassistent. Om jag var du skulle jag välja bort polisyrket. Jag visste att det var illa ställt inom myndigheten, men att det var så här illa hade jag ingen aning om. Nog för att det skiljer mellan olika myndigheter i landet, men det är oerhört svårjobbat. De större länen har det förmodligen bättre än vi landsortspoliser. Vi brottas ständigt med underbemanning och frustration. Men om du känner för att bli polis så ska du börja skolan. En fördel är om du klarar av att bli förolämpad, har fallenhet för att prata med psykiskt sjuka, inte blir upprörd när du skrivit 500 PM till sociala och inget händer och helst ska du inte bli förbannad när någon spottar dig i ansiktet. Fördelarna är att man är ledig mitt i veckorna, har en viss möjlighet att planera sin arbetstid och ibland får vi faktiskt uppskattning av allmänheten. Dock inte om du tänker skriva ut en ordningsbot. Lycka till med ditt val!”
Och i en annan insändare tecknar Lars Alvarsjö en dyster bild av rättssamhället:
”Verkligheten har hunnit ifatt Göran Persson! Att sanera statens ekonomi genom nedskärningar av samhällets hörnstenar får oundvikligen konsekvenser. Vi har tidigare sett otaliga exempel på polisens bristande resurser. Nu får vi se hur hela rättskedjan rämnar, bit för bit. I en demokrati är allmänhetens förtroende för rättsväsendet en av de viktigaste byggstenarna.”
Är det så nattsvart, undrar red. Skulle ett flertal poliser i Sverige idag avråda unga människor från att bli poliser? Red skulle trots alla motigheter inte göra det. Har faktiskt aldrig ångrat mitt yrkesval för 42 år sedan på söndag (15 augusti 1962). Är man missnöjd får man slåss för att ändra på det som är tokigt. Men jag har aldrig känt att det negativa dominerar. Vad tycker ni andra – ska unga människor söka sig till andra yrken än vårt? Skriv en rad och besvara gärna vår fråga här till höger.
”…JAG HAR SÅ GRYMT KUL PÅ JOBBET.”
Allt är kanske inte nattsvart. Läs hur en ung polis kan uppfatta sitt jobb här i huvudstaden:
”Väldigt tråkigt att du har hunnit bli så bitter redan efter mindre än en månad som färdigutbildad polis, Pernilla. Hur ska det bli om 3-4 år om du tycker som du gör nu. Nej, se till att göra något åt din situation (byt myndighet kanske?) eller säg upp dig och försök hitta ett arbete som ger dig lite mer.
Till ”Anonym”: Jag är, precis som Pernilla, färsk polisassistent och jag har så grymt kul på jobbet. För mig är det väldigt givande att få träffa alla dessa sorters människor som man har att göra med varje dag. Att man sen får ha lite mer tålamod med vissa än med andra ser jag som en chans att utveckla mig själv. Jag gillar att jobba alla tider på dygnet. Det är störtskönt att kunna ligga kvar i sängen och dra sig en tisdag.
Ja, jag ser hur många fördelar som helst med detta yrket. Och tro mig, jag ser nackdelar också men fördelarna är betydligt fler.
Sen är ju som sagt den ekonomiska biten en tung punkt att ta i beaktan. Personligen så hade jag två år av ekonomisk härdsmälta när jag studerade på PHS. Men som sagt, det gick och det går bra för de flesta.
Mitt tips är att ta din plats på PHS, jobba så mycket extra du får och kan under studietiden och njut sedan av ett givande yrke.”
Den insändarförfattaren får genast mothugg:
"Det är trevligt att signaturen "Pa, Stockholm" har "grymt roligt på jobbet". Nu är förstås frågan om du är här för att ha roligt? Det har varit vårt problem i många år. Unga poliser tycker att jobbet är kul, de smälter in i turen som blir som en andra (eller ibland första) familj för dem.
De är svåra att få med sig i kampen mot det som är fel i yrket, mot orättvisorna och statsmaktens eviga dubbelspel. De trivs helt enkelt och struntar i resten. Därför att de trivs gör de ett bra jobb och trots alla tillkortakommanden klarar polisen biffen. Regeringen kan lugnt luta sig bakåt och dra en slöja över alla nedskärningar och brutna politiska löften.
Nej, jag tror mer på Pernilla som ser verkligheten med öppna ögon. Hon behåller sin ilska och frustration och kommer säkert snart att stå i främre ledet tillsammans med de poliser som inte nöjer sig utan kräver förändring. Lycka till, Pernilla!
---------------------------------------------------
En sak kan man nog vara tämligen säker på – skulle vi bli indragna i vakthållningen på landets kriminalvårdsanstalter, som justitieministern vill, så lär rekryteringen få sig en rejäl knäck. De av våra 73 läsare som besvarat frågan ”Ska poliser medverka i bevakningen på anstalter som justitieministern sagt?” är tämligen eniga. 10 procent svarar ja, 90 procent nej. Vore det inte bättre att satsa på ett anständigt löneläge för kriminalvårdarna istället, Thomas? För det är väl egentligen där skon klämmer, eller hur?
---------------------------------------------------
Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!
---------------------------------------------------
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 15 aug 2004 kl 2255.
Det här är en tung dag. Den 16 augusti 1977 avled ”the King” Elvis Presley 42 år gammal i Memphis, Tennesse. Några av red:s stora ögonblick i livet var besöken i Elvis födelsehem i Tupelo, Mississipi, och några dagar senare Sun Records i Memphis. Här fläktade historiens vingslag i sydstatshettan. Här hade han varit, en av tidernas största rocksångare och artister. Sam Phillips (som för övrigt dog förra året 80 år gammal) på Sun var den förste som såg Elvis storhet och hann ge ut fem singlar med honom innan RCA tog över. Resten är välkänd historia. Den 16 augusti 1967 var det slutfluget för SAAB 29 ”Flygande tunnan”, det svenska militärflygplan som tillverkats i största antalet exemplar, 661 stycken i fem versioner 1951–56. Planet användes huvudsakligen som jaktflygplan (J 29) men även för attack- och spaningsuppgifter. Det fick internationell ryktbarhet efter inbördeskriget i Kongo 1960–63 då det sattes in med mycket gott resultat. J 29 var jämbördigt med samtida amerikanska (F-86) och sovjetiska (MiG-15) stridsflygplan och innebar ett stort steg för svensk flygindustri upp till den internationella toppen.