Publicerat 2011-10-13 19:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Ledarskap krävs för att bevara

det höga förtroendet för polisen

Justitieminister Beatrice Ask och rikspolischefen Bengt Svenson behöver visa ledarskap och handlingskraft för att snabbt bryta utvecklingen mot färre uppklarade brott och för att inte förtroendet för polisen ska minska. Det skriver förbundsordförande Lena Nitz idag, den 13 oktober, i ett inlägg på DN Debatt. Lenas inlägg refereras på annan plats i dagens Blåljus.

Inte hänt sedan 1993:

Reallönesänkning i år?

Löneökningen kan ätas upp av inflationen i år. Det är i så fall första gången sedan 1993 som det sker. Takten på löneökningarna har bromsat in de senaste åren, samtidigt som konsumentpriserna har stigit. Därmed kan hushållen inte räkna med ökade inkomster i år. Beroende på hur mycket inflationen ökar kan det till och med bli tal om reallönesänkningar, rapporterar SR Ekot.

Färre papper -

fler ettor och nollor

Myndigheterna i rättskedjan bedriver ett omfattande utvecklingsarbete för att minska pappershanteringen och övergå till att skicka information elektroniskt. Handläggningen av ärenden från polisanmälan till verkställd dom kan då bli effektivare och hålla en högre kvalitet. Arbetet bidrar också till ny kunskap som kan användas i brottsbekämpningen och förbättrar möjligheterna att ge god service till medborgarna.

- Den dataskyddslagstiftning som gäller för myndigheter måste bli tydligare och enhetligare. Regelkonflikter mellan dataskyddslagstiftningen och offentlighets- och sekretesslagen måste undanröjas. Det måste helt enkelt bli lättare att förstå och tillämpa den reglering som gäller för myndigheternas IT-baserade informationsutbyte, säger justitieminister Beatrice Ask.

Utredaren ska också se över vilka typer av allmänna handlingar inom vissa områden som myndigheterna ska ha skyldighet att lämna ut elektroniskt.

I ett faktablad beskrivs bakgrund, syfte och hur detta arbete går till samt vilka myndigheter som är involverade. Läs MER!

Rätt till namn som förvärvats

i en annan stat inom EES

EES=Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Namnlagen tillämpas i princip på alla svenska medborgare, även den som är medborgare också i ett annat land eller har hemvist utomlands. Personer med både svenskt och utländskt medborgarskap behandlas alltså som svenska medborgare. En svensk medborgare som förvärvar ett namn i sitt andra hemland kan inte få det namnet i Sverige om det strider mot svenskt namnskick. I så fall får personen ha olika namn i olika länder. Det är i regel möjligt att i dessa fall ändra till det utländska namnet genom ansökan hos Patent- och registreringsverket. Den ordningen innebär att man alltid först får ett namn enligt svenskt namnskick och från en viss senare tidpunkt det utländska namnet. Dessutom är förfarandet avgiftsbelagt.

I proposition 2011/12:12 föreslås att den som genom födelse, ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt förhållande har förvärvat ett namn i ett annat EES-land eller i Schweiz ska få förvärva det namnet också i Sverige, om han eller hon vid det utländska förvärvet var medborgare eller hade hemvist i den andra staten eller hade annan särskild anknytning dit. Förvärvet ska kunna ske genom en enkel anmälan till Skatteverket som är avgiftsfri. Vissa regler till skydd för barn föreslås gälla även vid dessa förvärv. När ett barn har samma efternamn som en förälder som inte är vårdnadshavare ska det krävas samtycke från föräldern eller en särskild domstolsprövning för att barnet ska få byta bort det namnet. Namn som kan antas väcka anstöt eller leda till obehag eller som annars uppenbarligen inte är lämpliga ska inte godkännas som förnamn.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2012.

Lönesamtal

bäst i teorin?

Hur nöjd är du med ditt senaste lönesamtal? Blev det som du tänkt? Är du chef eller medarbetare? Hur förbereder du ditt lönesamtal? Tror du att det blir lön för mödan? Läs intressant analys på hemsidan ”Lön för mödan”. Se även särskild artikel om ny överenskommelse om lönesamtal på dagens (13 oktober) Blåljus.

Byråkratins

svarta lista

Ska vinner

över skall

Svarta listan har varit ett viktigt redskap i arbetet med att modernisera ord och fraser i författningarna alltsedan den gavs ut första gången 1988.
Ordlistan ges ut av rättschefen i Statsrådsberedningen och har utarbetats av granskningskansliets språkexperter. Denna fjärde upplaga är snarlik tredje upplagan från 2004. Skillnaden är att "skall" har bytts ut mot "ska" i alla exempelfraser. Ett par förtydliganden har också gjorts.

Inför den tredje upplagan granskades de nya uppslagsorden och exempelfraserna av bl.a. rätts- och expeditionschefer i Regeringskansliet och av riksdagens språkgrupp, liksom av enhetschefer för de svenska översättarna och av svenska juristlingvister inom Europeiska unionen.

Ordlistan tar upp ord som ger ett stelt, kanslispråkligt intryck. Ersättningsorden och -fraserna är så gott som alla hämtade från moderna författningar och alltså redan etablerade i författningsspråket. Några exempel som Blåljus plockat ur listan med or översatta till vanlig svenska:

lända till förfång – vara till skada

får utredning ej förebringas – får utredning inte läggas fram

efterkomma ett förbud – följa ett förbud

avnämare – användare/mottagare

undergå fängelse – avtjäna straff

Till slut – lite tröst

för din egen plånbok

DN har gjort en bra sammanställning över program som hjälper dig med mycket men inte kostar dig ett dugg. Johan Smitt är en kunnig skribent som brukar ligga rätt och många av tipsen är mycket bra.