Publicerat 2009-12-17 19:30

INLÄGGET

NEDAN ÄR

EN INSÄNDARE:

Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta undantagsfall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.

Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus. Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för
publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.

"Sänk Stockholmslönerna

och höj Järpenlönerna"

Ett flertal kolleger (jag utgår från att det är poliser) har haft vänligheten att kommentera min insändare på Blåljus som jag skrev för en tid sedan. Jag vill naturligtvis returnera med att än en gång ge min syn. Hoppas jag inte blir tjatig.
”Bosse, jag tror att du har missuppfattat Sven-Eriks artikel. Jag kan inte se någonstans att det finns en avsikt att få sänkta löner för stockholmspolisen. Det handlar snarare om att försöka få upp en låg lön till en nivå som i vart fall är i närheten av en storstadspolis.” Så skriver Daniel i Östersund bland annat.

Daniel, låt mig understryka: Jag värderar inte polisarbete geografiskt. Polisjobb i centrala Stockholm är inte likt polisjobb i Järpen. Men det finns för den skull ingen grund för att påstå att det ena skulle vara svårare och farligare än det andra. Det är min bestämda uppfattning!

Vidare läste jag nyligen i tidningen att ett av de första buden i avtalsrörelsen just kommit. På pappersområdet bjuder arbetsgivarna nollavtal. Jan Karlsen har påtalat den oroande samordningen mellan privata och allmänna arbetsgivare i syfte att trycka ner arbetstagarna. Kort och gott: Det stundar vargatider för Sveriges löntagare. Även poliser.

Hur höjer man i det läget poliserna i Järpen till Stockholmslöner? Ingen normalbegåvad kan väl ändå tro på manna från skyn. Det enkla och helt oemotsägliga svaret är: Man kan bara höja Järpenlönerna genom att ta från Stockholmslönerna. Låt ingen försöka inbilla någon något annat.
Därav mitt påstående att vi alla kommer att samlas i Järpen.  De löner som blir kvar för Stockholmspoliserna efter den operationen kan ingen leva på i storstaden.

”Därför har du alldeles fel, signaturen ”Bosse”, när du skriver i senaste Blåljus att du kommer att bli tvungen att flytta till Järpen för att kunna leva på din lön sedan lönerevisionen sänkt den till ”skogsläns-nivå”. Det har inte överhuvudtaget funnits på agendan att sänka din lön eller någon annan polis lön.”

Det är möjligt, signaturen ”Östgöte”, att det inte funnits på allas agenda. Men det kommer att bli så. Allt annat är bara rent önsketänkande i bästa fall och dimridåer och bluff i sämsta. Om nu inte ”Östgöte” startat eget sedeltryckeri i källaren.

”Att bo i villa, radhus eller bostadsrätt är fel måttstock att använda för att bedöma en nivå av lön. Det är frivilligt att köpa en dyr villa i ett "bättre område". Det är frivilligt att köpa en bostadsrätt i centrala Stockholm och betala enorma pengar för detta. Detta kostar naturligtvis pengar och är den enskildes val.” Det skriver ”Missnöjd löntagare” som argument mot bostadsproblematiken i Stockholms län.

Jag ska inte såra någon genom att namnge de betonggetton i storstäderna som är värst drabbade av segregation, utanförskap och därmed följande grov kriminalitet och gängbildning. De är i flera fall riksbekanta och genomtröskade av enögda och oförstående journalister. Du skriver att det är ”frivilligt” att skaffa sig ett boende utanför sådana stadsdelar. Tja, om man i samma andetag accepterar att det är ”frivilligt” att bry sig om sina barns framtid. För oss finns inget val. Våra barn är allt för oss. Får vi inte lön så vi kan ge dem en trygg uppväxt så flyttar vi. Till Järpen eller Nya Zeeland eller vad du vill. Min fru och jag är inte ensamma om de tankarna.

Jag blir matt av att läsa att det är lika dyrt i ”skogslänen” som i Stockholm. Ni som skriver detta viftar alltså bort alla oberoende undersökningar, alla fakta som finns lätt tillgängliga.

Mitt hopp, som jag tidigare skrivit, står till arbetsgivaren som inser allt detta. Det blir aldrig tal om att väsentligt sänka polislöner i Stockholm varken faktiskt eller relativt. Lag och säkerhet i Stockholm är centralt för statsmakten oavsett politisk kulör.

”Jag kan inte hindra dig från att försöka skapa en ny spricka mellan storstad och landsort, Bosse.” skriver slutligen ”Östgöte”.

Käre vän, sprickan är inte ny. Den är mer än hundra år. Och jag har inte ens bidragit till den. Ni vill åt vår lön. På vilket sätt kan vi klandras för det? Om jag får den lön jag behöver för att leva anständigt får ni i resten av landet vad mig anbelangar gärna ha dubbelt så mycket som jag.  Vad skulle det göra mig? Det som jag surnar på är att många av er utanför storstäderna förmodligen väl inser att det här är kommunicerande kärl. Den enes bröd, den andres död.

Med detta sagt vill jag ändå med ett uppriktigt menat God Jul teckna er
Bosse