Publicerat 2010-09-09 22:00

INLÄGGEN

NEDAN ÄR

INSÄNDARE:

Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i  Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.

Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.



”Färre civilanställda

tvingar in poliser”


Regeringens neddragning på civilanställda inom polisen tvingar bort poliser från gator och torg, där de behövs! Alla människor ska kunna känna sig trygga i vardagen och slippa känna rädsla för att utsättas för brott. Därför är kampen mot brottsligheten en av de allra viktigaste frågorna. Polisen har en central roll i brottsbekämpningen och har fått kraftigt ökade anslag de senaste tio åren. Det har inneburit att antalet poliser ökat tio år i rad. Men alla som är insatta i hur polisen arbetar vet att de inte klarar sig utan professionell hjälp av andra yrkesgrupper inom polisen.

Under den socialdemokratiska regeringsperioden ökades därför antalet civilanställda parallellt med antalet poliser. Från år 2000–2006 ökade antalet poliser med 1 300 och antalet civilanställda inom polisen med över 1 000. Civilanställda jobbar i receptioner, som gränskontrollanter, arrestvakter, i länskommunikationscentraler, som specialutredare av brott, som controllers och arbetsledare för att nämna några viktiga funktioner.

Denna utveckling har nu brutits. De senaste två åren har antalet civilanställda minskat med flera hundra personer. Det är en allvarlig utveckling eftersom poliserna som finns ute i fält inte får den uppbackning de behöver. Poliser som skulle vara ute på gator och torg och ägna sig åt polisarbete tvingas istället göra civilanställdas arbete.

Det är ineffektivt och motverkar brottsbekämpningen. Arbetsbelastningen på de civilanställda har ökat till den grad att arbetsmiljön hotas. Trots vetskapen om hur verkligheten ser ut för civilanställda har regeringen förhållit sig passiv.

Vi menar att stödfunktionerna måste stärkas. Fler civilanställda behövs, inte minst civila utredare. Det skulle öka kvalitén i polisarbetet och skapa en effektivare polis.

Thomas Bodström, ordförande i justitieutskottet (S)
Ebrahim Nikkhah-Dehkordi, vice ordförande Seko Stockholm lag & rätt

BLÅLJUS KOMMENTAR
: Tack för ert inlägg. Ni nämner t ex civilanställda ”som specialutredare av brott”. Det är inte alldeles klart vad ni menar men det är värt att notera att polisfackets principiella inställning är att brott av en viss allvarlighetsgrad alltid, av rättssäkerhetsskäl, ska utredas av poliser. Men bortsett från denna, och några andra möjliga, invändningar håller polisfacket med er om att kunniga civilanställda är ett bra stöd för polisverksamheten och att arbetet oftast skulle vinna på att dessa var flera.

Blåljus bedömer att insändaren tar upp relevanta polisfrågor till diskussion och publicerar den därför enligt vår normala policy fastän syftet är politiskt. Andra partier är givetvis välkomna med repliker och/eller inlägg av liknande slag.



”Rikspolisstyrelsens

jakt på skiftespoliser

drar ner synligheten”


Polisen ska vara synlig. Det hör vi överallt och från de stora politiska partierna. Undras bara om politikerna är medvetna om vad som pågår. Tänker på Rikspolisstyrelsens jakt på de skiftestjänstgörande. Först ATA/Polis. Där hade arbetsgivaren förstås fin draghjälp av Polisförbundet men det gör inte precis saken bättre. ATA var ett dråpslag mot poliser i skift både ekonomiskt och socialt. Nu följer Rps upp med att försämra semestervillkoren vilket främst drabbar skiftestjänstgörande. Insändare på Blåljus frågar med all rätt – vill Rps inte att poliser ska jobba i skift i yttre tjänst?

Har hört att det på Rps talas om att poliser i skift har haft det alldeles för bra alldeles för länge med för höga ersättningar och för generösa arbetstider.  Det ska nu rättas till.

Vad dessa potentater bortser från är att det är rätt tufft att jobba i skift på gatan som polis. De har ju i de flesta fall aldrig prövat på det. Det måste finnas en morot för att jobba så. Om den moroten tas bort blir utvecklingen naturligtvis att fler och fler söker andra polisjobb. Redan nu är det många som bara stannar i uniformstjänsten precis så länge som de är tvungna.
Poliser ute i uniform är utrotningshotade och ansvaret ligger på Rps. Vet politikerna om det? Eller tror de att de stora intagningarna hittills på skolan är lösningen på alla problem?

Det är de inte. Det är erfarna, positiva poliser, stabila i jobbet och i sin roll som skapar trygghet för allmänheten på gator och torg. Inte nykläckta ungdomar som bara vill därifrån.

Hur vore det om politikerna skulle sätta sig in i vad som pågår och ställa Rps till svars? Till att börja med – har ni en aning om vad som sker just nu mot de skiftestjänstgörande inom Polis-Sverige?

Farväl utryckningen






Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994