Publicerat 2010-08-12 20:30

INLÄGGEN

NEDAN ÄR

INSÄNDARE:

Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i  Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.

Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.



”Ribban sänks rejält

för uteslutning ur

Polisförbundet”


Hej Blåljus!

Satt häromdagen och läste igenom informationen om nästa representantskap, och efter vad som hänt mig i form av uteslutningshot från förbundsstyrelsens sida på grund av min avvikande uppfattning i ATA-frågan så läste jag med stort intresse förslaget till nya stadgar. Jag blev bestört!
Man vill ändra stadgarna så till vida att man sänker ribban rejält för att bli utesluten ur Polisförbundet. I den gamla skrivelsen skulle man "uppenbart kränka förbundets anseende, motverka dess syften eller uppsåtligen åsidosätta stadgar eller i behörig ordning fattade beslut" för att riskera uteslutning, men i den nya skrivelsen har man tagit bort benämningarna uppenbart och uppsåtligen, vilket ger fri tolkning åt Förbundsstyrelsen i frågan.

Man behöver med den nya skrivelsen endast ha en avvikande uppfattning om hur förbundet arbetar för att riskera att bli utesluten, eller av misstag eller oförstånd göra något som går mot Polisförbundets officiella linje. I mitt fall behövde man konstruera ihop några svepskäl i alla fall, vilket inte föll väl ut.

Vidare behöver man med de nya stadgarna inte tillfråga det lokala förbundsområdet, som man behöver idag, och medlemmen ges bara två veckor att svara på de anklagelser som riktas mot honom, och förbundsområdet kan bara yttra sig i mån av tid.

I mitt fall vann jag striden mot förbundsstyrelsen tack vare att man inte kom i närheten av att styrka att jag uppenbart kränkt förbundet genom att inte tycka om ATA och genom att kontrollera min försäkringsstatus. Dessutom skrev mitt förbundsområde ett ytterst långtgående fördömande där man bland annat påpekade att förbundsstyrelsen kränkte mina demokratiska rättigheter. Denna stadgeändring är uppenbart ett sätt att "ställa till rätta" saker och ting i Förbundsstyrelsens ögon så att man inte går på ännu en nitlott då man försöker utesluta oliktänkande.

Så här ser förändringarna i stadgarna ut.

Den nuvarande skrivningen:


"Medlem som uppenbarligen kränker förbundets anseende eller motverkar dess syften eller uppsåtligen åsidosätter förbundets stadgar eller i behörig ordning fattade beslut, kan av förbundsstyrelsen uteslutas ur förbundet."

/../

"Före beslut om uteslutning skall berört förbundsområde höras och
medlemmen ges tillfälle att inkomma med yttrande."

Den föreslagna skrivningen:


"Medlem som motverkar Polisförbundets uppgift eller åsidosätter Polisförbundets stadgar eller i behörig ordning fattade beslut, kan av förbundsstyrelsen uteslutas ur Polisförbundet."

/../

"Före beslut om uteslutning ska berörd medlem ges tillfälle att inkomma med yttrande. Sådant yttrande ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast två (2) veckor efter det att yttrande begärts. När berörd medlem ges tillfälle att yttra sig om uteslutning informeras
även aktuellt förbundsområde eller studerandeförbundsområde som också kan yttra sig inom den angivna tidsgränsen."


Med andra ord, förbundsstyrelsen bestämmer om du ska uteslutas, kan göra så utan demokratiskt sakliga skäl, och beslutar i stort sett med omedelbar verkan i frågan utan att någon hunnit yttra sig. Skrämmande!

Vänligen

Martin Ericsson
Skåne



”Har granskningsutskottet

löst sin uppgift?”


Granskningsutskottet – ni vet denna samling valda företrädare som bland annat ska se vad förbundsstyrelsen kunde gjort lite bättre under fyra års mandattid – har avgivit rapport.

Ordrik förvisso, förslag av olika slag för framtiden läggs men den går inte till botten med det som många medlemmar upplevt som allvarliga problem. Utskottet säger sig nämligen ha lyssnat på en rad medlemmar som önskar lägga de fyra gångna årens liv och kiv bakom sig och utan att analysera gå vidare mot ett nytt, enigt och starkt Polisförbund. Tjusigt. Men har man därmed löst sin uppgift?

Är det inte just genom att ganska osentimentalt och rakt på sak vrida och vända på viktiga händelser som vi lär något? Målet ska självfallet inte vara att brännmärka personer – även om det torde vara ofrånkomligt att ett ärligt förhållningssätt till sanningen och hela sanningen kan få en och annans gloria att halka på sned. Men är det inte spelets regler? Är inte närgången granskning något som den måste tåla som tar emot uppdraget (och därmed följande förmåner) att företräda sina kamrater?

Att vara facklig företrädare har ett naturligt inslag av idealism men tjänar också ofta personliga syften. Det är bland annat så karriärer byggs inom Polisen. Gör det inte kravet på hårdför granskning än mer påträngande?
Allt det där hoppar granskningsutskottet. Vi ska glömma, ta varandra i nävarna och gå vidare mot en ljusnande framtid. Men hoppsan, vi glömde ju att innan dess skilja agnarna från vetet!

Gå till sidan 20 i rapporten som förtjänstfullt nog publicerades i Blåljus redan i början av sommaren. Ganska långt ner på sidan: ”Det upplevdes som märkligt med handuppräckning på ordföranderådet (23 november 2007) med bara muntligt underlag. Det fanns inte möjlighet att studera närmare eller att diskutera med annan kunnig i förbundsområdet. Ordförandena i förbundsområdena hade att lita till förbundsstyrelsens föredragning.”

Vet ni vad det här beskriver? Jo, det är hur förbundsområdenas (länsfackens) ordförande kuppades att godkänna bland annat den nya ATA/Polis. En muntlig föredragning i en av de största och viktigaste frågorna för svensk polis på många år!

Sedan skulle de ensamma ta ställning i en fråga som de inte fått några som helst detaljer om tidigare. De hetsades av att besked måste lämnas till arbetsgivaren senast (om jag minns rätt) kl 15 samma (!) dag. Annars skulle hela paketet med bland annat den påstått eftertraktade pensionslösningen falla.

Hade det inte varit smakligt att åtminstone kalla in ordförandena någon eller att par dagar tidigare? Nej, naturligtvis inte. De fick inte ges betänketid – då hade kuppen misslyckats.

Är det så fackligt arbete ska bedrivas inom Polisförbundet?

Granskningsutskottet går runt hela frågan och blickar mot framtiden. Olyckligtvis är en hel rad av de ledamöter i förbundsstyrelsen, som var med och regisserade kuppen ovan, nu föreslagna till omval, därtill en del på höga poster. De kan, försåvitt granskningsutskottet angår, känna sig helt fria att gå på i ullstrumporna och se medlemmarna och deras åsikter som mest bara till besvär.

Det här blir ännu unknare när man tänker på det envisa rykte som gör gällande att ATA/Polis låg klart i sina huvuddrag långt, långt före den 23 november. Ingick det verkligen inte i ett granskningsutskotts uppgifter att kasta ljus över sådant?

Tydligen inte. Det är nog ett utmärkt förslag att låta revisorerna ta över granskningsutskottets uppgifter. Det kan i alla fall omöjligt bli sämre för medlemmarna.

Jag är långrandig, jag märker det själv. En sak till bara. Sidan 17 i rapporten: ”Arbetsgivaren (har) tolkat och utnyttjat (ATA) på ett sätt som påtagligt påverkat den enskilde medlemmens arbetsvillkor negativt”.

Sådärja, så var alltihopa arbetsgivarens ansvar och förbundsstyrelsen är bara ett offer för dennes ondska. Leve förbundsstyrelsen! Den myten odlas friskt och granskningsutskottet eldar på den.

Hur kan utskottet tillåta sig att skriva så? Om inte förbundsstyrelsen satt sina namn under ATA/Polis hade väl arbetsgivaren aldrig fått det här vapnet? Har styrelsen inget ansvar för det som skett?

Naturligtvis har de det. Styrelseledamöterna är inga dumbommar. De vet så väl att arbetsgivarens företrädare lokalt och lokal/lokalt har sina uppdragsgivare högt ovanför som obönhörligen kräver leverans. Dessa maktens kvinnor och män är hårdföra och totalt osentimentala typer. Har de givit oss pensionsuppgörelsen så ska den enligt överenskommelse betalas med ATA. Och det ska ske till sista blodsdroppen.

Se bara Rikspolisstyrelsens agerande runt ATA i våras där knivarna bara vässades ytterligare. Och för detta skulle förbundsstyrelsen inte ha något ansvar?

I förhoppningen att vår man i granskningsutskottet, Martin Åberg i Roslagen, skulle vilja kommentera mina enkla synpunkter tecknar jag vänligen eder

Bosse

BLÅLJUS KOMMENTAR ETT: Tack för ditt inlägg. Du skriver om ett ”envist rykte” att ATA skulle varit klart i sina huvuddrag långt före 23 november 2007. Det är inte bara ett rykte – det är ett faktum. Så hade t ex länspolismästarna full insyn i hela ATA långt före 23 november. Förslaget till ATA låg nämligen i stort sett klart tidigt på hösten 2007. Det här framgår av  Blåljus-intervjuer med Ivar Eriksson, spindel i nätet i den här frågan på Rikspolisstyrelsen. När du läser dem bör du minnas att Ivar Eriksson (som alla andra som intervjuas av Blåljus) läst och godkänt sina citat före publicering. Detta är alltså fakta (om nu inte Ivar dillar vilket i det här fallet är ytterst osannolikt – han är totalt insatt i frågorna).

Intervju 23/5 2008

Intervju 20/11 2008

BLÅLJUS KOMMENTAR TVÅ: Martin Åberg hade den 11 augusti precis kommit tillbaka från semesterresa. Han ber att få återkomma i Blåljus med synpunkter på "Bosses" inlägg nästa torsdag, den 19 augusti.



Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994