Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2010-08-26 21:00INLÄGGEN
Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.
Bocken till trädgårdsmästare! Hur kan ledningen i Västra Götaland komma på något så sanslöst som att be Dennis Töllborg utreda ett polisingripande? Ville länspolismästaren att vi skulle dömas ohörda? Det är nämligen det som Töllborg är väldigt bra på. En reporter ringer upp Töllborg och återger en händelse där poliser agerat. Gärna den gripnes version. Töllborg är snabbt klar. Förundersökning, åtal och dom i ett enda svep. Poliserna har enligt honom uppträtt olämpligt och behandlat den gripne illa. Vi har hört och läst det i medierna gång efter gång. Noll källkritik, noll höra alla parter. Bara döma på egna fördomar.
Hur man blir professor på de meriterna är en stor gåta. Lika underligt är det att journalisterna aldrig genomskådar det här. Eller så vill de kanske inte. Jag har hört någonstans att det är ett talesätt bland journalister att man aldrig ska kolla en bra story. Den kan nämligen spricka då.
Och en bra story är det förstås med poliser som sägs ha uppfört sig illa och en professor som raskt och omgående fördömer dem. Att sanningen råkar komma i kläm är inget som bekymrar någon alls. Om vi skötte vårt jobb på det sättet skulle vi inte bli gamla som poliser. Men vi har ju ansvar och skyldigheter och måste följa lagen. Det är skillnad.
Hisingen
BLÅLJUS KOMMENTAR: Vi utlyste ett bokpris i förra Blåljus till den som kunde skicka in ett citat av Dennis Töllborg där han uttalar sig nyanserat eller rentav positivt om polisen. Inget citat har kommit in.
Rätt mycket hårklyverier i förra Blåljus. Ska förbundsstyrelsen kritiseras eller inte för hur den fixade ATA/Polis åt oss? Förlåt, men vem bryr sig? Inte vi som sitter med Svarte Petter/ATA/Polis i alla fall.
Många av oss har förlorat mycket pengar eftersom vi tvingats gå ner i tid för att klara barn och familjeliv. En del har till och med tvingats bort från utryckning och uniformstjänst för de grejade det helt enkelt inte. Andra far illa av mindre fritid, regler som tillämpas stelbent och hänsynslöst och starkt försämrad arbetsglädje.
Det hörs kanske inte så mycket från oss men vi finns där. Vem som gjorde vad kan göra oss helt detsamma. Vi vill veta hur vi blir av med det här och får tillbaka det vi hade förut som i alla fall var någotsånär mänskligt. Det är inte ATA/Polis.
Håller ännu ut på utryckningen
Kul att läsa allt snack hit och dit om ATA på Blåljus. Men när blir det verkstad? Kommer någon att göra något åt det värsta som hänt oss i uniform så långt vi kan minnas? Finns det någon plan? Finns det några avsikter?
Inte mycket tålamod kvar, Södermalm
Bakgrund
Under hösten 2007 slöts principöverenskommelser mellan Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet, ST inom Polisväsendet och Saco-S om ett nytt nationellt kollektivavtalssystem inom Polisen. Parterna på nationell nivå undertecknade de nya kollektivavtalen, med principöverenskommelserna som grund, under det första halvåret 2008. Bland de nya nationella avtalen återfanns bland annat det nya arbetstidsavtalet (ATA/Polis) som skrevs under den 7 mars 2008.
ATA/Polis överensstämmer med EG:s arbetstidsdirektiv, som Sverige är tvingat att följa. Avtalet innehåller huvudregler om bland annat att arbetspassen inte ska vara längre än 7-9 timmar samt att den anställde ska få minst 11 timmar mellan passen. Dessa regler är utformade utifrån forskning om samband mellan arbetstider och hälsa. De har också stöd i den svenska arbetsmiljölagstiftningen.
ATA/Polis började tillämpas i Polismyndigheten i Stockholms län den 1 oktober 2008.
Tillämpningen av ATA/Polis var/är inte i alla delar helt självklar.
Diskussioner och förhandlingar om en gemensam syn på om hur ATA/Polis skulle/ska tillämpas i Polismyndigheten i Stockholms län har pågått/pågar sedan våren 2008 mellan Polisförbundet i Stockholms län och arbetsgivaren. Under januari månad 2009 påbörjades också ett särskilt partsgemensamt beredningsarbete i så kallade tvärgrupper (5 st). Arbetsgivaren skulle också, tillsammans med företrädare från skyddsorganisationen, genomföra riskbedömningar på de förslag till arbetstidsförläggning som togs fram i tvärgrupperna. Tvärgrupperna slutredovisade sitt arbete i månadsskiftet februari/mars 2009.
Nutid (Nutid är den tid som upplevs direkt, inte som erinring eller spekulation. Den anses ofta vara en spatiotemporal (som existerar i både tid och rum, red:s anm) punkt, ofta kallad nu, men kan också referera till en varaktig tidsperiod)
Den förhandling om arbetstidens förläggning samt överläggning angående vissa principer angående arbetstidens förläggning i Polismyndigheten i Stockholms län 2009-06-17 är de tillämpningsbestämmelser som Polisförbundet i Stockholm och arbetsgivaren då kom överens om skulle gälla och som fortfarande gäller än idag. Förhandlingen avsåg bland annat tillämpning av: arbetspassens längd, viloperiodens längd, rast/måltidsuppehåll, hantering av restid, veckslutstjänstgöring och undvikande av så kallade enkelfridagar.
Framtid (framtiden är den delen av tidslinjen som ännu inte inträffat)
2010 äger den största avtalsrörelsen i modern historia rum. Då ska 550 avtal slutas och 3,3 miljoner löntagare berörs. Även avtalen på det statliga området, där Polisen ingår, ska förhandlas om och detta innebär att löner, arbetstider och andra anställningsvillkor kommer att stå högt upp på agendan detta år. Det statliga avtalet går ut den 30 september 2010.
Att sia om framtiden är inte helt enkelt. De flesta av Polisförbundets medlemmar som jobbar i Stockholm (och kanske även på fler ställen i Sverige) är missnöjda eller till och med mycket missnöjda med ATA/Polis… och det lustiga (eller olustiga) är att Rikspolisstyrelsen inte heller verkar nöjd i alla delar.
Representantskapet
Polisförbundets högsta beslutande organ, Representanskapet, sammanträder i september varje år (än så länge). Vid Representantskapet 2009 i Piteå framfördes krav på förändringar i ATA/Polis. En stor del av motionerna (35 av 120) handlade om arbetstid. Sänkt arbetstid för poliser som arbetar skift var ett av kraven. En översyn av ATA/Polis, var ett annat. Båda dessa och en majoritet av övriga arbetstidsrelaterade motioner vann bifall.
Till representantskapet 2010 i Göteborg har det inkommit 157 st motioner. En majoritet av alla dessa motioner handlar om eller berör arbetstid.
Vilken (förhandlings)inriktning Polisförbundet har och fortsättningsvis ska ha i arbetstidsfrågor är till mycket stor del beroende på vilka beslut som fattades i Piteå 2009 och på vilka beslut som kommer att fattas i Göteborg 2010.
Rikspolisstyrelsen - rätta in er i ledet!
Rikspolisstyrelsen å sin sida har 2010-05-18 skickat ett utkast, ”Rikspolisstyrelsens riktlinjer för arbetstider vid Polisen”, på remiss (en hänvisning av ett ärende till myndigheter eller organisationer, så kallade remissinstanser för yttrande innan beslut fattas) till samtliga polismyndigheter.
Syftet är att bidra till en enhetlig tillämpning av avtalet (ATA/Polis). Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att Rikspolisstyrelsen är missnöjd med att tillämpningen av ATA/Polis skiljer sig åt mellan polismyndigheterna på ett sätt som inte enbart kan bero på myndigheternas olika förutsättningar. Riktlinjerna är en tydlig signal till polismyndigheterna – rätta in er i ledet!
Myndigheterna måste redovisa skäl
Riktlinjerna ger uttryck för Rikspolisstyrelsens tydliga viljeinriktning. I detta ligger att polismyndigheten måste kunna redovisa skälen för sina beslut om den bedömer att det finns godtagbara verksamhetsskäl att fatta beslut i någon annan riktning än vad riktlinjerna ger uttryck för. Rikspolisstyrelsen förväntar sig vidare att polismyndigheterna fortlöpande egenkontrollerar hur riktlinjerna följs.
Riktlinjerna är uppdelade i sex avsnitt:
- riktlinjernas övergripande syften och frågeställningar,
- arbetstidspolicyn för den statliga sektorn och hur denna förhåller sig till Polisens arbetstidsavtal,
- hur arbetstiden bör förläggas så att verksamhetsbehoven tillgodoses,
- frågeställningar som rör arbetstidsförläggningens rytm, det vill säga huvudsakligen frågor om arbetspassens och viloperiodernas längd,
- produktiv tid (arbetstid då arbete utförs) i förhållande till det som kan kallas tillgodoräknad tid (arbetstid som får tillgodoräknas av andra skäl, t.ex. måltidsuppehåll eller fysisk träning),
- arbetstidsfrågor i utredningsverksamhet.
Enligt Rikspolisstyrelsen är det vidare av största vikt att allmänheten uppfattar förläggningen av Polisens arbetstider som godtagbar. I detta ligger:
att verksamhetens krav på bemanning ska styra arbetstidsförläggningen,
att arbetstiden ska vara förlagd på ett sätt som utifrån arbetstagarnas förhållanden främjar en god arbetsmiljö och medger en effektiv verksamhet,
att arbetstiden i största möjliga utsträckning ska komma allmänheten till del.
Lokal-lokala avtal ogiltiga
Rikspolisstyrelsen slår också fast att så kallade lokal-lokala överenskommelser om tillämpningen av ATA/Polis saknar rättslig verkan och därför måste betraktas som ogiltiga.
I Polismyndigheten i Stockholms län har vi, tillsammans med arbetsgivaren, träffat en lokal-lokal överenskommelse där vi förhandlat om arbetstidens förläggning samt överlagt angående vissa principer angående arbetstidens förläggning (protokoll 2009-06-17, AA-802-67250-2008).
Polismyndigheten måste regelbundet försäkra sig om att dess (när-)polisområden, avdelningar, enheter e.d. är dimensionerade efter de övergripande verksamhetsbehoven.
De verksamhetsbehov som presenteras för arbetstidsplanerarna – och som ska ligga till grund för arbetstidsförläggningen – måste återspegla bl.a. den operativa ledningsgruppens beslut.
Polismyndigheten måste kontinuerligt säkerställa att dess faktiska bemanning kommer att motsvara de kända och förväntade verksamhetsbehoven.
Polismyndigheten måste kontinuerligt i efterhand följa upp och utvärdera hur arbetstiden faktiskt har varit förlagd i förhållande till de i förväg kända och förväntade verksamhetsbehoven.
Krav på veckoslutsbemanning
Polismyndigheten bör, när det behövs, fördela veckoslutstjänstgöringen (lördag-söndag) så att fler arbetstagare bidrar till att verksamhetens krav på bemanning kan tillgodoses.
Polismyndighet som förlägger arbetstiderna genom statiska tjänstgöringslistor bör – i avvaktan på att mer flexibla förläggningsmodeller har införts där det behövs – i första hand tillämpa s.k. speciallistor för att tillgodose förändrade arbetstidsbehov.
Polismyndigheten bör under periodplaneringsprocessen arbeta aktivt med både den s.k. minimigrafen (hur många som minst måste vara i tjänst vid varje given tidpunkt) och den s.k. maximigrafen (hur många som mest kan vara i tjänst vid varje given tidpunkt).
Den s.k. diffkorrigeringen bör i första hand skötas internt inom berörd planeringsgrupp.
Antalet arbetspass per vecka
Polismyndigheten bör normalt inte godkänna förslag på (önskemål om) tjänstgöringslistor som inte uppfyller vad som anges i riktlinjerna om arbetspassens och viloperiodernas längd, rast/måltidsuppehåll, fysisk träning och det s.k. kontinuitetsmåttet (antalet arbetspass den enskilde arbetstagaren i genomsnitt arbetar per vecka).
Polismyndigheten bör i veckoplaneringsprocessen arbeta aktivt med verksamhetsplaneringen.
Polismyndigheten bör normalt inte godkänna den av arbetstagaren beslutade (önskade) tjänstgöringslistan om den inte uppfyller vad som anges i riktlinjerna om arbetspassens och viloperiodernas längd, rast/måltidsuppehåll, fysisk träning och det s.k. kontinuitetsmåttet.
En beslutad säkerhetsnivå e.d. som har grundats på antalet arbetstagare snarare än verksamhetens innehåll, är inte beroende av flexibla arbetstidsförläggningsmodeller. Om polismyndigheten tillämpar statisk arbetstidsförläggning bör dock denna kombineras med en mer flexibel arbetstidsförläggningsmodell som utöver säkerhetsnivån tar hänsyn till verksamhetens variationer.
Arbetspassen bör inte vara längre än nio timmar
Om en polismyndighet tillämpar s.k. fasta tjänstgöringslistor bör den, inte minst när verksamhetsbehoven normalt är lägre under helgdagar (nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelfärds dag, pingstafton, pingstdagen, nationaldagen, midsommarafton, midsommardagen, alla helgons dag, julafton, juldagen, annandag jul samt nyårsafton) än annars, tillämpa individuell tidskompensation för arbete under helgdagar.
Arbetspassen bör inte vara längre än nio timmar om det inte finns godtagbara verksamhetsskäl för det, exempelvis vid vissa s.k. särskilda händelser.
Elva timmars sammanhängande ledighet
Polismyndigheterna bör se till att treskiftsarbetande arbetstagares genomsnittliga antal arbetspass per vecka överstiger 4,00 (det s.k. kontinuitetsmåttet) vid heltid.
Heltidsarbetande arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid har 5,00 arbetspass per vecka, undantaget då helgdagar infaller på måndag-fredag. För arbetstagare som varken arbetar i treskift eller under kontorsarbetstid bör kontinuitetsmåttet stämma överens med de nämnda måtten utifrån dels respektive arbetstagares genomsnittliga veckoarbetstid, dels hur stor andel av arbetstiden som förlagts till sena kvällar och nätter.
Polismyndigheten bör se till att det i största möjliga utsträckning är minst elva timmars sammanhängande ledighet mellan två arbetspass. Avsteg från detta bör endast tillåtas då verksamheten kräver det, exempelvis vid vissa s.k. särskilda händelser, eller annars för att tillgodose sådant arbetstidsbehov som uppkommer till följd av oförutsedda händelser.
Ingen restid på arbetstid
Polismyndigheten bör i första hand tillämpa rast i stället för måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll bör endast tillämpas då myndigheten efter prövning i det enskilda fallet har funnit att det finns godtagbara verksamhetsskäl för det.
Generella beslut om måltidsuppehåll för vissa grupper bör så långt som möjligt undvikas.
Polismyndigheten bör i största möjliga utsträckning avhålla sig från att förlägga restid till arbetstid.
Polismyndigheten bör inte godkänna att arbetstagaren avsiktligt förlägger sin arbetstid i syfte att den ska sammanfalla med någon ledighetsgrundande aktivitet.
Fysisk träning vid passets slut
Överlappande arbetspass vid skiftbyten i avlösande verksamhet bör endast tillämpas när det efter prövning i det enskilda fallet bedöms behövligt med hänsyn till verksamhetens behov.
Den totala överlappningstiden bör normalt understiga tre timmar under en 24-timmarsperiod då tre skift som löser av varandra är i tjänst.
Polismyndigheten bör inte förlägga mer fysisk träning till arbetstid än vad som följer av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (allmänna råd till FAP 776-1: ha möjlighet att delta i fysisk träning under 1 timme per vecka (den s.k. fystimmen)).
Fysisk träning bör vara förlagd till arbetspassens slut, om inte verksamhetsskäl talar häremot.
Verksamhetens krav på bemanning ska utgöra grund för arbetstidens förläggning även i utredningsverksamheten.
Jag vet inte om ”Lite tålamod kvar” har fått svar på sina frågor. Väldigt förenklat skulle svaren kunna se ut som nedan:
- Arbetet i verkstaden pågår. I verkstaden arbetar dock två parter som i vissa delar har olika uppfattning om hur saker och ting ska se ut.
- ”Någon” i detta fall är Polisförbundet nationellt och Rikspolisstyrelsen eftersom de är kollektivavtalstecknande parter. Enligt Rikspolisstyrelsen har vi i Stockholm inte rätt att teckna några lokal-lokala överenskommelser och har vi gjort det så saknar de rättslig verkan och måste därför betraktas som ogiltiga. Återstår att se om Rikspolisstyrelsens riktlinjer blir en verklighet i alla delar.
- Visst finns det både planer och avsikter. En hel del av dessa återspeglas i motionerna till Representantskapet.
Polisförbundets (medlemmarnas (arbetstagarnas)) vilja och Rikspolisstyrelsens riktlinjer harmoniserar inte med varandra. Jag har skrivit det förr men gör det igen, ”den känsla som spontant infinner sig är att det på vissa strategiska funktioner inom Rikspolisstyrelsen saknas insikt om vad det innebär att arbeta skift”.
”Arbetstidens förläggning bestäms utifrån verksamhetens krav och varierar därmed över tiden. Hänsyn tas till medarbetarnas behov och önskemål genom flexibla och individuella arbetstidslösningar. Ett ökat ansvar och inflytande över den egna arbetsinsatsen för de anställda är en naturlig del i utvecklingen och effektiviseringen av verksamheten.” (Citat ur Arbetsgivarpolitiken inom Polisen).
Björn Kellerth
Förbundsområdesstyrelsen
INLÄGGEN
NEDAN ÄR
INSÄNDARE:
Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.
”Bocken till
trädgårdsmästare”
Bocken till trädgårdsmästare! Hur kan ledningen i Västra Götaland komma på något så sanslöst som att be Dennis Töllborg utreda ett polisingripande? Ville länspolismästaren att vi skulle dömas ohörda? Det är nämligen det som Töllborg är väldigt bra på. En reporter ringer upp Töllborg och återger en händelse där poliser agerat. Gärna den gripnes version. Töllborg är snabbt klar. Förundersökning, åtal och dom i ett enda svep. Poliserna har enligt honom uppträtt olämpligt och behandlat den gripne illa. Vi har hört och läst det i medierna gång efter gång. Noll källkritik, noll höra alla parter. Bara döma på egna fördomar.
Hur man blir professor på de meriterna är en stor gåta. Lika underligt är det att journalisterna aldrig genomskådar det här. Eller så vill de kanske inte. Jag har hört någonstans att det är ett talesätt bland journalister att man aldrig ska kolla en bra story. Den kan nämligen spricka då.
Och en bra story är det förstås med poliser som sägs ha uppfört sig illa och en professor som raskt och omgående fördömer dem. Att sanningen råkar komma i kläm är inget som bekymrar någon alls. Om vi skötte vårt jobb på det sättet skulle vi inte bli gamla som poliser. Men vi har ju ansvar och skyldigheter och måste följa lagen. Det är skillnad.
Hisingen
BLÅLJUS KOMMENTAR: Vi utlyste ett bokpris i förra Blåljus till den som kunde skicka in ett citat av Dennis Töllborg där han uttalar sig nyanserat eller rentav positivt om polisen. Inget citat har kommit in.
”Vem bryr sig
vem som gjorde vad?”
Rätt mycket hårklyverier i förra Blåljus. Ska förbundsstyrelsen kritiseras eller inte för hur den fixade ATA/Polis åt oss? Förlåt, men vem bryr sig? Inte vi som sitter med Svarte Petter/ATA/Polis i alla fall.
Många av oss har förlorat mycket pengar eftersom vi tvingats gå ner i tid för att klara barn och familjeliv. En del har till och med tvingats bort från utryckning och uniformstjänst för de grejade det helt enkelt inte. Andra far illa av mindre fritid, regler som tillämpas stelbent och hänsynslöst och starkt försämrad arbetsglädje.
Det hörs kanske inte så mycket från oss men vi finns där. Vem som gjorde vad kan göra oss helt detsamma. Vi vill veta hur vi blir av med det här och får tillbaka det vi hade förut som i alla fall var någotsånär mänskligt. Det är inte ATA/Polis.
Håller ännu ut på utryckningen
”När blir det
verkstad?”
Kul att läsa allt snack hit och dit om ATA på Blåljus. Men när blir det verkstad? Kommer någon att göra något åt det värsta som hänt oss i uniform så långt vi kan minnas? Finns det någon plan? Finns det några avsikter?
Inte mycket tålamod kvar, Södermalm
SVAR:
Svar till: ” Håller ännu ut på utryckningen” och ”Inte mycket tålamod kvar, Södermalm”BJÖRN KELLERTH som svarar arbetar med arbetstidsfrågor inom styrelsen för polisfacket i Stockholms län. Han har skrivit ett mycket utförligt svar till insändarna om ATA/Polis. Låt dig inte förskräckas av artikelns längd. Den ger dig en mycket heltäckande analys av vad som troligen är möjligt och inte möjligt i den här infekterade frågan. Läs – du blir nog inte glad – men betydligt klokare. Och kom ihåg att alla går nu och väntar på att du och dina kolleger långsamt ska börja vänja er att stå ut med ATA/Polis. Var vaksam på den saken. Om du på sakliga grunder känner att du far illa av arbetstidsavtalet – gör din röst hörd. Tala med fackliga företrädare. I allvarliga fall beskriv situationen i en anmälan om tillbud eller arbetsskada. Tystnad är förändringens värsta fiende.Komplicerat
att förhandla
om arbetstid
Bakgrund
Under hösten 2007 slöts principöverenskommelser mellan Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet, ST inom Polisväsendet och Saco-S om ett nytt nationellt kollektivavtalssystem inom Polisen. Parterna på nationell nivå undertecknade de nya kollektivavtalen, med principöverenskommelserna som grund, under det första halvåret 2008. Bland de nya nationella avtalen återfanns bland annat det nya arbetstidsavtalet (ATA/Polis) som skrevs under den 7 mars 2008.
ATA/Polis överensstämmer med EG:s arbetstidsdirektiv, som Sverige är tvingat att följa. Avtalet innehåller huvudregler om bland annat att arbetspassen inte ska vara längre än 7-9 timmar samt att den anställde ska få minst 11 timmar mellan passen. Dessa regler är utformade utifrån forskning om samband mellan arbetstider och hälsa. De har också stöd i den svenska arbetsmiljölagstiftningen.
ATA/Polis började tillämpas i Polismyndigheten i Stockholms län den 1 oktober 2008.
Tillämpningen av ATA/Polis var/är inte i alla delar helt självklar.
Diskussioner och förhandlingar om en gemensam syn på om hur ATA/Polis skulle/ska tillämpas i Polismyndigheten i Stockholms län har pågått/pågar sedan våren 2008 mellan Polisförbundet i Stockholms län och arbetsgivaren. Under januari månad 2009 påbörjades också ett särskilt partsgemensamt beredningsarbete i så kallade tvärgrupper (5 st). Arbetsgivaren skulle också, tillsammans med företrädare från skyddsorganisationen, genomföra riskbedömningar på de förslag till arbetstidsförläggning som togs fram i tvärgrupperna. Tvärgrupperna slutredovisade sitt arbete i månadsskiftet februari/mars 2009.
Nutid (Nutid är den tid som upplevs direkt, inte som erinring eller spekulation. Den anses ofta vara en spatiotemporal (som existerar i både tid och rum, red:s anm) punkt, ofta kallad nu, men kan också referera till en varaktig tidsperiod)
Den förhandling om arbetstidens förläggning samt överläggning angående vissa principer angående arbetstidens förläggning i Polismyndigheten i Stockholms län 2009-06-17 är de tillämpningsbestämmelser som Polisförbundet i Stockholm och arbetsgivaren då kom överens om skulle gälla och som fortfarande gäller än idag. Förhandlingen avsåg bland annat tillämpning av: arbetspassens längd, viloperiodens längd, rast/måltidsuppehåll, hantering av restid, veckslutstjänstgöring och undvikande av så kallade enkelfridagar.
Framtid (framtiden är den delen av tidslinjen som ännu inte inträffat)
2010 äger den största avtalsrörelsen i modern historia rum. Då ska 550 avtal slutas och 3,3 miljoner löntagare berörs. Även avtalen på det statliga området, där Polisen ingår, ska förhandlas om och detta innebär att löner, arbetstider och andra anställningsvillkor kommer att stå högt upp på agendan detta år. Det statliga avtalet går ut den 30 september 2010.
Att sia om framtiden är inte helt enkelt. De flesta av Polisförbundets medlemmar som jobbar i Stockholm (och kanske även på fler ställen i Sverige) är missnöjda eller till och med mycket missnöjda med ATA/Polis… och det lustiga (eller olustiga) är att Rikspolisstyrelsen inte heller verkar nöjd i alla delar.
Representantskapet
Polisförbundets högsta beslutande organ, Representanskapet, sammanträder i september varje år (än så länge). Vid Representantskapet 2009 i Piteå framfördes krav på förändringar i ATA/Polis. En stor del av motionerna (35 av 120) handlade om arbetstid. Sänkt arbetstid för poliser som arbetar skift var ett av kraven. En översyn av ATA/Polis, var ett annat. Båda dessa och en majoritet av övriga arbetstidsrelaterade motioner vann bifall.
Till representantskapet 2010 i Göteborg har det inkommit 157 st motioner. En majoritet av alla dessa motioner handlar om eller berör arbetstid.
Vilken (förhandlings)inriktning Polisförbundet har och fortsättningsvis ska ha i arbetstidsfrågor är till mycket stor del beroende på vilka beslut som fattades i Piteå 2009 och på vilka beslut som kommer att fattas i Göteborg 2010.
Rikspolisstyrelsen - rätta in er i ledet!
Rikspolisstyrelsen å sin sida har 2010-05-18 skickat ett utkast, ”Rikspolisstyrelsens riktlinjer för arbetstider vid Polisen”, på remiss (en hänvisning av ett ärende till myndigheter eller organisationer, så kallade remissinstanser för yttrande innan beslut fattas) till samtliga polismyndigheter.
Syftet är att bidra till en enhetlig tillämpning av avtalet (ATA/Polis). Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att Rikspolisstyrelsen är missnöjd med att tillämpningen av ATA/Polis skiljer sig åt mellan polismyndigheterna på ett sätt som inte enbart kan bero på myndigheternas olika förutsättningar. Riktlinjerna är en tydlig signal till polismyndigheterna – rätta in er i ledet!
Myndigheterna måste redovisa skäl
Riktlinjerna ger uttryck för Rikspolisstyrelsens tydliga viljeinriktning. I detta ligger att polismyndigheten måste kunna redovisa skälen för sina beslut om den bedömer att det finns godtagbara verksamhetsskäl att fatta beslut i någon annan riktning än vad riktlinjerna ger uttryck för. Rikspolisstyrelsen förväntar sig vidare att polismyndigheterna fortlöpande egenkontrollerar hur riktlinjerna följs.
Riktlinjerna är uppdelade i sex avsnitt:
- riktlinjernas övergripande syften och frågeställningar,
- arbetstidspolicyn för den statliga sektorn och hur denna förhåller sig till Polisens arbetstidsavtal,
- hur arbetstiden bör förläggas så att verksamhetsbehoven tillgodoses,
- frågeställningar som rör arbetstidsförläggningens rytm, det vill säga huvudsakligen frågor om arbetspassens och viloperiodernas längd,
- produktiv tid (arbetstid då arbete utförs) i förhållande till det som kan kallas tillgodoräknad tid (arbetstid som får tillgodoräknas av andra skäl, t.ex. måltidsuppehåll eller fysisk träning),
- arbetstidsfrågor i utredningsverksamhet.
Enligt Rikspolisstyrelsen är det vidare av största vikt att allmänheten uppfattar förläggningen av Polisens arbetstider som godtagbar. I detta ligger:
att verksamhetens krav på bemanning ska styra arbetstidsförläggningen,
att arbetstiden ska vara förlagd på ett sätt som utifrån arbetstagarnas förhållanden främjar en god arbetsmiljö och medger en effektiv verksamhet,
att arbetstiden i största möjliga utsträckning ska komma allmänheten till del.
Lokal-lokala avtal ogiltiga
Rikspolisstyrelsen slår också fast att så kallade lokal-lokala överenskommelser om tillämpningen av ATA/Polis saknar rättslig verkan och därför måste betraktas som ogiltiga.
I Polismyndigheten i Stockholms län har vi, tillsammans med arbetsgivaren, träffat en lokal-lokal överenskommelse där vi förhandlat om arbetstidens förläggning samt överlagt angående vissa principer angående arbetstidens förläggning (protokoll 2009-06-17, AA-802-67250-2008).
Rikspolisstyrelsens riktlinjer:
Polismyndigheten måste regelbundet försäkra sig om att dess (när-)polisområden, avdelningar, enheter e.d. är dimensionerade efter de övergripande verksamhetsbehoven.
De verksamhetsbehov som presenteras för arbetstidsplanerarna – och som ska ligga till grund för arbetstidsförläggningen – måste återspegla bl.a. den operativa ledningsgruppens beslut.
Polismyndigheten måste kontinuerligt säkerställa att dess faktiska bemanning kommer att motsvara de kända och förväntade verksamhetsbehoven.
Polismyndigheten måste kontinuerligt i efterhand följa upp och utvärdera hur arbetstiden faktiskt har varit förlagd i förhållande till de i förväg kända och förväntade verksamhetsbehoven.
Krav på veckoslutsbemanning
Polismyndigheten bör, när det behövs, fördela veckoslutstjänstgöringen (lördag-söndag) så att fler arbetstagare bidrar till att verksamhetens krav på bemanning kan tillgodoses.
Polismyndighet som förlägger arbetstiderna genom statiska tjänstgöringslistor bör – i avvaktan på att mer flexibla förläggningsmodeller har införts där det behövs – i första hand tillämpa s.k. speciallistor för att tillgodose förändrade arbetstidsbehov.
Polismyndigheten bör under periodplaneringsprocessen arbeta aktivt med både den s.k. minimigrafen (hur många som minst måste vara i tjänst vid varje given tidpunkt) och den s.k. maximigrafen (hur många som mest kan vara i tjänst vid varje given tidpunkt).
Den s.k. diffkorrigeringen bör i första hand skötas internt inom berörd planeringsgrupp.
Antalet arbetspass per vecka
Polismyndigheten bör normalt inte godkänna förslag på (önskemål om) tjänstgöringslistor som inte uppfyller vad som anges i riktlinjerna om arbetspassens och viloperiodernas längd, rast/måltidsuppehåll, fysisk träning och det s.k. kontinuitetsmåttet (antalet arbetspass den enskilde arbetstagaren i genomsnitt arbetar per vecka).
Polismyndigheten bör i veckoplaneringsprocessen arbeta aktivt med verksamhetsplaneringen.
Polismyndigheten bör normalt inte godkänna den av arbetstagaren beslutade (önskade) tjänstgöringslistan om den inte uppfyller vad som anges i riktlinjerna om arbetspassens och viloperiodernas längd, rast/måltidsuppehåll, fysisk träning och det s.k. kontinuitetsmåttet.
En beslutad säkerhetsnivå e.d. som har grundats på antalet arbetstagare snarare än verksamhetens innehåll, är inte beroende av flexibla arbetstidsförläggningsmodeller. Om polismyndigheten tillämpar statisk arbetstidsförläggning bör dock denna kombineras med en mer flexibel arbetstidsförläggningsmodell som utöver säkerhetsnivån tar hänsyn till verksamhetens variationer.
Arbetspassen bör inte vara längre än nio timmar
Om en polismyndighet tillämpar s.k. fasta tjänstgöringslistor bör den, inte minst när verksamhetsbehoven normalt är lägre under helgdagar (nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelfärds dag, pingstafton, pingstdagen, nationaldagen, midsommarafton, midsommardagen, alla helgons dag, julafton, juldagen, annandag jul samt nyårsafton) än annars, tillämpa individuell tidskompensation för arbete under helgdagar.
Arbetspassen bör inte vara längre än nio timmar om det inte finns godtagbara verksamhetsskäl för det, exempelvis vid vissa s.k. särskilda händelser.
Elva timmars sammanhängande ledighet
Polismyndigheterna bör se till att treskiftsarbetande arbetstagares genomsnittliga antal arbetspass per vecka överstiger 4,00 (det s.k. kontinuitetsmåttet) vid heltid.
Heltidsarbetande arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid har 5,00 arbetspass per vecka, undantaget då helgdagar infaller på måndag-fredag. För arbetstagare som varken arbetar i treskift eller under kontorsarbetstid bör kontinuitetsmåttet stämma överens med de nämnda måtten utifrån dels respektive arbetstagares genomsnittliga veckoarbetstid, dels hur stor andel av arbetstiden som förlagts till sena kvällar och nätter.
Polismyndigheten bör se till att det i största möjliga utsträckning är minst elva timmars sammanhängande ledighet mellan två arbetspass. Avsteg från detta bör endast tillåtas då verksamheten kräver det, exempelvis vid vissa s.k. särskilda händelser, eller annars för att tillgodose sådant arbetstidsbehov som uppkommer till följd av oförutsedda händelser.
Ingen restid på arbetstid
Polismyndigheten bör i första hand tillämpa rast i stället för måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll bör endast tillämpas då myndigheten efter prövning i det enskilda fallet har funnit att det finns godtagbara verksamhetsskäl för det.
Generella beslut om måltidsuppehåll för vissa grupper bör så långt som möjligt undvikas.
Polismyndigheten bör i största möjliga utsträckning avhålla sig från att förlägga restid till arbetstid.
Polismyndigheten bör inte godkänna att arbetstagaren avsiktligt förlägger sin arbetstid i syfte att den ska sammanfalla med någon ledighetsgrundande aktivitet.
Fysisk träning vid passets slut
Överlappande arbetspass vid skiftbyten i avlösande verksamhet bör endast tillämpas när det efter prövning i det enskilda fallet bedöms behövligt med hänsyn till verksamhetens behov.
Den totala överlappningstiden bör normalt understiga tre timmar under en 24-timmarsperiod då tre skift som löser av varandra är i tjänst.
Polismyndigheten bör inte förlägga mer fysisk träning till arbetstid än vad som följer av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (allmänna råd till FAP 776-1: ha möjlighet att delta i fysisk träning under 1 timme per vecka (den s.k. fystimmen)).
Fysisk träning bör vara förlagd till arbetspassens slut, om inte verksamhetsskäl talar häremot.
Verksamhetens krav på bemanning ska utgöra grund för arbetstidens förläggning även i utredningsverksamheten.
Sammanfattning
Jag vet inte om ”Lite tålamod kvar” har fått svar på sina frågor. Väldigt förenklat skulle svaren kunna se ut som nedan:
- Arbetet i verkstaden pågår. I verkstaden arbetar dock två parter som i vissa delar har olika uppfattning om hur saker och ting ska se ut.
- ”Någon” i detta fall är Polisförbundet nationellt och Rikspolisstyrelsen eftersom de är kollektivavtalstecknande parter. Enligt Rikspolisstyrelsen har vi i Stockholm inte rätt att teckna några lokal-lokala överenskommelser och har vi gjort det så saknar de rättslig verkan och måste därför betraktas som ogiltiga. Återstår att se om Rikspolisstyrelsens riktlinjer blir en verklighet i alla delar.
- Visst finns det både planer och avsikter. En hel del av dessa återspeglas i motionerna till Representantskapet.
Polisförbundets (medlemmarnas (arbetstagarnas)) vilja och Rikspolisstyrelsens riktlinjer harmoniserar inte med varandra. Jag har skrivit det förr men gör det igen, ”den känsla som spontant infinner sig är att det på vissa strategiska funktioner inom Rikspolisstyrelsen saknas insikt om vad det innebär att arbeta skift”.
”Arbetstidens förläggning bestäms utifrån verksamhetens krav och varierar därmed över tiden. Hänsyn tas till medarbetarnas behov och önskemål genom flexibla och individuella arbetstidslösningar. Ett ökat ansvar och inflytande över den egna arbetsinsatsen för de anställda är en naturlig del i utvecklingen och effektiviseringen av verksamheten.” (Citat ur Arbetsgivarpolitiken inom Polisen).
Björn Kellerth
Förbundsområdesstyrelsen
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september