Publicerat 2011-03-31 21:00
INLÄGGEN
NEDAN ÄR
INSÄNDARE:
Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.
Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.
Så här skrev Robert Landén nyligen på Blåljus Forum:
Återigen
anonymitet
Återigen måste anonymiteten få ett ansikte.
Avsändaren "fd polis" beskriver mycket väl den verklighet en polis i framför allt yttre tjänst möter i sin vardag/helgdag. Ibland får jag känslan att man inte riktigt kan sätta sig in i detta från chefshåll.
Jag har själv arbetat med alla dessa människoöden insändaren beskriver, 10 år i Tunnelbanan med fyllon, psykiskt sjuka, snattare, mer eller mindre begåvade personer bakom olika fasader från vänster till höger på den polistiska skalan och allt däremellan. Sen gjorde jag tvärtemot vad de flesta poliser gör och satte mig i radiobil söder om Stockholm. Där blev det dygnetrunt-arbete. Hur detta varit lärorikt kan man alltid diskutera men att jobba som polis är det roligaste jag kunnat tänka mig, jag stortrivs med mitt arbete.
Synd då att se en vad jag förstår yngre kollega sluta. Men jag har som det ser ut nu full respekt för dennes beslut. Tanken har väl flugit genom min skalle också genom åren men man blir faktiskt inte yngre så jag stannar till den enorma pensionen kommer. Den utlovades av Herr Karlsén så det hoppas jag att han håller.
Som avslutning vill jag bara säga att det är synd att man inte vågar/vill stå för sina insändare, mer förvånande är den jag syftar till då personen faktiskt inte finns kvar i myndigheten. Och att arbetsgivaren endast mäter polisarbete i staplar och diagram har jag heller ingen förståelse för. Det gäller även alla flummiga projekt som drabbat oss genom åren. Jag önskar att poliser ska få arbeta som poliser och inte behandlas som om vi vore mindre vetande som inte förstår att världen består av mångfald, HBT och alla andra förkortningar man tryckt i oss.
Om jag är bitter, nej, det var länge sen. Nu personifierar jag alla dem som av olika anledningar väljer att skriva under anonymt, känner jag som insändaren kommer jag fortsätta med detta. Allt för många vet vem som skriver som jag ändå och jag står för det jag tycker.
Ha det bra där ute (jag jobbar nu i inre tjänst sen Karlsénavtalet) och fortsätt göra ett bra jobb, ALLA vet att ni gör det med eller utan cred.
Min cred har ni alltid. Håll fanan högt.
Robert Landén
Här kommer ett svar:
”Hade inte något
att locka mig med”
Hej Robert! Pernilla Lindberg heter jag, trevligt att råkas :) När jag sade upp mig fick jag ett "avslutningssamtal" med en av cheferna på Norrmalm. Han sa att polisen behöver sådana som jag och jag undrade då vad han kunde erbjuda mig för att jag skulle stanna kvar.
Svaret blev, inte helt överraskande, att han inte hade nåt att locka mig med. Jag fick inte ens en blomma eller ett kort från turlaget. Så värdefull kände jag mig efter tre år i F-turen.
Pernilla Lindberg
F d polis
IFRÅGASÄTTA?
Eller inte?
Jag började polisskolan 1970 och fick lära mig:
1. När du som polis möter allmänheten, ifrågasätt alltid om det är
sanningen som sägs. Säg det inte högt, men tänk tanken! Ta reda på
sanningen, så långt det går!
2. När du som polis får nya direktiv från din arbetsgivare som du inte
känner till, ifrågasätt alltid, i tanken, om det är rätt! OM du tycker
det är fel, PROTESTERA! Du har antagligen helt rätt! Förhoppningsvis
ändras direktiven till det rätta. Om inte, så har du gjort så gott du
kunnat!
3. När du som polis måste följa lagar och paragrafer, så tänk efter om
det stämmer med det du lärt dig! Är det lagvidrigt? PROTESTERA i så
fall!
Du har antagligen helt rätt där också!
(Om ingen bryr sig om det som är rätt, så blir lilla Sverige en liten
"rättsdiktatur". Vill vi verkligen ha det så?)
Idag är värdegrunderna helt omgjorda och det kan jag inte förlika mig
med.
Kan det vara så att arbetsgivaren vill förflytta polisernas
värdegrunder till andra grunder? Jag bara ifrågasätter!
OM man idag, som polis, ifrågasätter något, så är man "negativ" eller
"ej samarbetsvillig", "besvärligt" eller "obstinat" och en person som
inte ställer in sig i ledet!
Risken finns att polismannen får sänkt löneförhöjning eller annan
"bestraffning" för sin olydnad! Det spelar ingen roll om du verkligen
HAR rätt!
Tystnad råder nu! Låtsas bara att allt är bra!, så blir alla nöjda.
Allt flyter på och ingen bryr sig.
Hur kan det komma sig, att man idag, anno 2011, fått polismännens
"värdegrunder" att bli så annorlunda och verklighetsfrämmande?
Eller är värdegrunderna, som jag lärt mig, helt uppåt väggarna?
Är det dags att vakna upp?
Eller har jag helt enkelt fel uppfattning?
Jag kanske inte alls passar in i dagens polisverksamhet.
Det gör ingenting, eftersom jag går i pension om ett år. Det gäller
bara att stå ut tills dess!
Kerry Björkström
pinsp på 2 OTR