Publicerat 2012-05-24 21:00

INLÄGGET

NEDAN ÄR EN

INSÄNDARE:

Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i  Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.

Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.

"Inga felaktigheter

i debattartikel om

väl hävdat löneläge"

Det är alldeles utmärkt att förbundsområdesstyrelsen lyckades medverka till att korta arbetsgivarens ursprungliga lista och det hade jag också nämnt i min ursprungliga artikel men p g a utrymmesbrist fick jag stryka en del nyanseringar. Dock, det ändrar inte principfrågan i stort och några andra felaktigheter i artikeln ser jag inte att Andreas lyfter fram. Som Andreas påpekar har begreppet väl hävdat löneläge diskuterats länge, det är inte något nytt. Vad som däremot är helt nytt är tillämpningen som innebär att en ändå ganska stor grupp, oftast hyggligt välfungerande, medlemmar helt nollades och att de, som det ser ut, antagligen kan se fram mot att även i fortsättningen bli utan någon som helst löneutveckling.

Vad som också var nytt var att ledande fackliga företrädare sade sig ha förståelse för arbetsgivarens krav i detta hänseende. Det bör rimligen gjort det något lättare för denne att få igenom sina krav. En fråga som Andreas väljer att inte svara på är om facket nästa gång kan komma att ha samma förståelse om arbetsgivaren då väljer att driva sina redan annonserade krav på lönesänkning för den berörda gruppen?

Den frågan ser jag som mycket intressant. Det kan inte ha undgått någon som var med på det möte jag nämner i artikeln att det var just det som förhandlingschefen framhöll som en självklarhet i framtiden, då också kombinerat med en degradering avseende titulaturen. Det senare kanske vi kan leva med men en lönesänkning är litet värre att acceptera.

Det räcker med den reallönesänkning vi ändå får. Vad gäller engångsbeloppet (-53% i skatt) var det naturligtvis positivt men det hade onekligen varit bättre med ett lönepåslag om kr 300:- i stället som ju då också hade varit fullt pensionsgrundande. Engångsbeloppet ska ju motsvara just 300:- i månaden för avtalsperioden.

Slutligen, Andreas ställer mitt i sitt svar en retorisk fråga om fd chefer ska ha lika god löneutveckling som andra? Det kan naturligtvis bero på arbetsuppgifterna men i de flesta fall är svaret självklart nej. Vi har oftast relativt hyggligt betalt, även om det inte rör sig om några fantasisummor, och om vi inte längre utför det tidigare arbetet ska löneutvecklingen hamna på en lägre nivå. Därifrån är dock steget till ingen utveckling alls ganska stort. Det har också Polisförbundet, trodde jag, alltid tidigare tyckt.

Christer H Sjöblom

Svar från Andreas Strand:

Hej Christer!

Det är glädjande att se att vi är överens om det mesta. Det stämmer att skrivningar om väl hävdat löneläge funnits med länge i RALS-avtalen. På samma sätt har skrivningar om individuell lön genom lönesamtal/ lönesättande samtal funnits med sedan 1990-talet. Det nya är att arbetsgivaren, på ett helt nytt sätt, driver dessa frågor. Om vi inte blir överens på lokal-lokal nivå (myndighetsnivå) kopplas en opartisk ordförande in och beslutar utifrån det som centrala- och lokala parterna varit överens om.  Frågan är vad de opartiska ordförandena beslutar utifrån det som står i RALS-avtalen?

Det som skiljer oss åt är att du verkar tycka att alla före detta chefer, oavsett hur mycket mer man tjänar, ska få en fortsatt löneutveckling. Som jag skrev i det tidigare inlägget fick inte de före detta cheferna som tjänade mer än 5000 kronor mer i månaden än de bäst betalda icke arbetsledande inspektörerna i lönebilden någon löneutveckling. Däremot fick de ett engångsbelopp på 8 000 kronor.

Om man istället jämför dessa före detta chefer mot vad majoriteten av de icke arbetsledande inspektörerna, i respektive lönebild, tjänar så är skillnaden 6 700 kronor i månaden eller drygt 80 000 kronor på ett år.  Det finns såklart många före detta chefer som tjänar ännu mer än detta och det finns de före detta chefer som bara varit chef några år och som är väldigt unga i tjänst. 

När det gäller lönesänkningar och ändrad titulatur, för före detta chefer har vi inte uppfattat att arbetsgivaren vill införa det för våra medlemmar. Det som diskuterades på Polischefsföreningens möte, uppfattade vi mer som en jämförelse med den privata sektorn, där sådant förekommer. Vi har heller inte ändrat ståndpunkt i den frågan att det skulle vara oacceptabelt och dåliga incitament för en väl fungerade karrärväxling inom Polisen.

Vad som händer i nästa RALS vet vi idag ingenting om, men förbundsområdesstyrelsen har fortfarande den ambitionen att fortsätta med att se till att det löneutrymme som finns hamnar där det gör mest nytta men som samtidigt inte får den effekten att många tappar arbetsmotivationen.

I övrigt är det bara sunt att det finns olika synpunkter inom vår organisation och är det så att man vill få till stånd en förändring står det alla medlemmar fritt att argumentera för sin sak och skapa en majoritet för sin uppfattning.

Med vänliga hälsningar!
Andreas Strand