Publicerat 2008-11-20 17:30
ALLA INLÄGG
NEDAN ÄR
INSÄNDARE:
(utom Blåljus kommentarer,
förstås)
Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men
behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i
Stockholms län har. Insändare publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta undantagsfall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.
Svar på insändaren ”Sveket” i tidigare Blåljus:
Stockholm
i gräddfil!
Förstår din frustration! Betänk dock att ni i Stockholm just nu går i en gräddfil!! Vi ute i landet har förlorat nästan lika mycket som vad ni gjort. Vår arbetstid har också blivit längre men vi har INTE fått några extrapengar som kompensation. När man tittar på skillnaderna mellan en fullskiftsarbetande polis i Stockholm och i Malmö (där jag jobbar) så skiljer det ungefär 5.000:- i grundlön per månad! Tänk på detta nästa gång du jobbar övertid - vad mycket högre timlön du har! Nej, ett arbetstidsavtal - ett löneavtal för hela riket. Detta för att snåla myndigheter inte kan knappa in på lönen på mindre orter - eller där man har svagare lokalt fack! Varför skall du ha högre lön än mej???
Katt 55
Tunnelbanepolisens
nakenkalender
Letar du efter retuscherade, fakesmutsade, inoljade, innebandyspelande, pojkar med katter i knät ? Då har du kommit fel ! Köp Brandmännens kalender......... Om du letar efter skapelsens krona, The best of the best, Titanerna. Kort sagt: Tunnelbanepoliser som gud skapade dem. En vanlig missuppfattning är att Gud vilade på den sjunde dagen, FEL. Det var då han fick allt rätt och skapade Tunnelbanepolisen. Till försäljning i en mycket begränsad upplaga finns nu Tunnelbanepolisens Nakenkalender 2009. Ett tillfälle som troligen aldrig återkommer. Det gula feltandade Tre shilling banko märket ter sig som en upplaga av en morgontidning i jämförelse !!! Alla kan köpa ! Vi diskriminerar ingen ! Till och med Janne Karlsen är välkommen ! En finns ute på Tradera....... Kort sagt : PASSA PÅ !!!
Robert Sollare
Endast 30
mejlade
Önskade få mig tillsänt mejl av er alla som var missnöjda med avtalet!? Döm av min förvåning då endast ca 30 st har mejlat. Verkar som om de flesta är mer än nöjda i alla fall!! Det var ca 2000 poliser i polishusparken som ville riva avtalet eller uppmana till kamp för att förbättra det. Stockholm skulle inte skriva på, men vad hände, jo ALLA skrev på detta usla avtal! Hur kunde dom?? Skärp till Er nu och mejla mig snarast!! Avtalet ska omförhandlas oavsett vad dessa "skrivbordsnissar" har kommit fram till !!!
alfselberg@hotmail.com
Varför blev
jag ratad?
Jag hittade en insändare angående polisrekrytering där en man besviken efter alla nej från polisrekryteringen ställer samma fråga som jag nu. jag har vg i alla betyg,språktest i svenska gick utmärkt,jag kan SEX olika språk,10 års arbetserfarenhet,jobbade som tolk åt polisen,tolkade i många rättegångar.jag är politisk aktiv ,satt i olika nämnder,kommunfullmäktige osv.polisen säger att de vill ha personer med utländsk bakgrund och med tanke på det sökte jag till polishögskolan.svaret kom snabbt och det blev ett nej.med tanke att härnösand ,sundsvall,timrå kramfors sollefteå har inte en enda person med utländsk bakgrund kan någon svara mig om det är bara spel för gallerian att dom vill ha oss eller om det är rena rama lotteriet.skulle vara tacksam om någon kan svara.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Blåljus får ofta sådana här frågor från besvikna sökande som tycker sig ha goda kvalifikationer men som ändå inte fått vara med och konkurrera om platserna på polisutbildningen. Svaret är tyvärr att det inte finns något svar. De som arbetar med antagningen kommenterar inte enskilda fall för oss. I ditt fall kan man ändå dra slutsatsen att du som, att döma av ditt brev, har mycket som talar för dig också måste haft något som talar emot dig. Om du inte innerst inne känner på dig vad det rör sig om är det som hänt beklagligt. Du känner dig ratad och vet inte varför. Så vill ju polisen inte behandla människor. Försök skriv ett brev till dem du fick avböjandet ifrån och se om det kan hjälpa.
De yngre
redan trötta
på polisjobb
Jag har pratat med många kollegor, både äldre och yngre, om arbetet och om avtalet. Det som slår mig är att de yngre redan är trötta på jobbet. Många äldre säger också att de skulle byta jobb om de hade nåt annat att falla tillbaka på.
Varför är det så? Jo. Polisjobbet är en chimär. Vi inom kåren är bra på att upprätthålla myten om att det är så spännande och omväxlande att vara polis. I media är det inslag med blåljus, mord och dramatik, men vi som jobbar vet hur odramatisk polisvardagen är. Det är rutinjobb som ska göras och enormt mycket pappersarbete för ingenting. Jag har insett att det här yrket inte är något för mig. Det är varken spännande eller bra betalt.
Hur unika är vi? Bära vapen? Det gör många vakter. Köra utryckning? Inte ensamma om det heller. Gripa tjuvar? Det gör väktarna i långt större utsträckning än vi. Utreda brott? Försäkringsbolagen har större resurser än polisen när det gäller den biten. Vad blir då kvar? Skriva böter? Det gör parkeringsvakter också.
Den omväxlingen jag får är att varva snattare med fyllon och brandautomatlarm med överfallslarm. Ibland får jag lite användning av den juridiska kompetens som jag trots allt besitter, men de gångerna uppväger inte tristessen i vardagen.
Jag vet att det här är en brandfackla, men om man tänker efter så ligger det mycket i det. Jag beundrar de som tycker att det här är kul år efter år och som kan motivera sig att göra ett så bra jobb som möjligt, trots att det sällan leder någonvart i det stora perspektivet. Det är säkert ballt att kunna tala om för polarna att man var med på en biljakt eller en storbrand, när det man egentligen gjorde var att köra in busen eller stod vid en avspärrning och diskuterade med Svenssons som ville in och hämta diverse hundar och dagisbarn.
Det blir särskilt tydligt när man frågar kollegorna vilka jobb som är roliga. Med tanke på att alla svär över alla fyllerister, snattare, trafiksyndare, misshandlar och andra "skitjobb" vi får, så undrar jag hur ett roligt jobb egentligen ser ut? Jag tror de flesta poliser lever för den gången som du kanske kan få dit nån för förberedelse till grovt rån, eller hitta en massa narkotika eller kanske gripa nån rånare. Tyvärr så händer det inte alltför ofta. Nej, jag kommer söka spänning på annat håll med andra arbetsuppgifter. Alla är vi olika och det här är min syn på yrket. Tur att inte alla har den synen, då skulle vi inte ha några poliser.
Klarsynt
Tjänsteårs-
modellen
ger lugn
OM medlemmarna hade fått röstat om avtalet (vilket jag anser att medlemmar alltid skall tillåtas göra när det gäller avtalsförslag som gäller flera år) så hade det blivit ett kraftigt rungande NEJ. Poliser vill ha en LÖNETRAPPA som baseras på tjänsteår, ålder och tjänstegrad o uppgift. Vi vill ABSOLUT INTE HA EN I-LÖNER. Poliser vill INTE ha längre arbetstid utan kortare. Poliser vill INTE ha olika lön beroende på var man jobbar ett fixt datum. Poliser VILL ha en LÖNETRAPPA där den som har många tjänsteår får betydligt högre lön än den som är nyanställd. T.ex. grundlön på 25.000 för nya poliser och sedan 1000 kr i påslag vart femte år tills pensionen för pa. För inspektörer kan man börja med en minsta lön på 30.000 kr per månad och 1000 kr extra vart femte år. Gruppchefer kan börja från 32.000 kr och få 1000 kr i påökt vart femte år och kommissarier bör börja med 34.000 kr och få 1000 kr i påökt vart femte år. Sedan kan man reglera rättvisare löner för de som jobbar kvällar, nätter och helger genom ett bra Ob., t.ex. 600 kr per pass som innehåller tiderna 2200-0600 och 400 kr per pass som är fram till 0200 och 200 kr per pass som når fram till kl 2200. Dagtidstjänstgörande bör ha 38 timmarsvecka och de som lägger in nattpass kortas arbetstiden med 45 minuter per pass. För pass till 0200 kortas arbetstiden med 30 minuter/per pass och för tjänstgöring fram till kl. 2200 kortas arbetstiden med 15 minuter per pass. Inga i-löner får finnas upp till och med kommissarie nivå. Alla operativa tjänster skall besättas av poliser o vid tillsättning skall man i huvudsak gå efter tjänsteår på sökanden.
Bara i extrema fall där man kan påvisa uppenbara olämpliga individer skall tjänsteårsprincipen kunna frångås. För mig låter detta (som jag föreslagit här ovan) som ett helt normalt avtal som skulle skapa lugn och ro, skapa bättre arbetsmiljö och öka trivseln vilket i sin tur leder till ökad effektivitet inom polisen. Det avtal som jag föreslår skulle uppfattas positivt. Ett sådant avtal skulle sprida glädje och generera framtidstro. Att acceptera eller införa avtal som inga medarbetare (förutom några få s.k. rövslickande ja-sägare som bara är ute efter högre tjänster och en egen karriär) skapar bara missnöje och kraftigt missmod.
Dagens gällande avtal är på allas läppar varje dag, varje arbetspass, och alla "vanliga" poliser hatar detta avtal. Att det slutit ett så jättedåligt avtal resulterade i att många poliser började prata...och prata med varandra. Detta prat visar sig att nästan alla poliser hatar avtalet och hatar i-lönerna. Många säger.. vi får spela med och låtsas men några egna initiaativ tar jag inte längre.
Många poliser menar på fullt allvar att demokratin är borta inom polisen. Poliser måste idag passa sig för vad de säger och vad de skriver. Om vi säger fel saker eller skriver kritik som inte passar cheferna så blir man utan löneökningar framöver eller riskerar att omplaceras. Den polis som vågar ha en annan uppfattning än cheferna riskerar att bli helt körd framöver. Det förekommer mobbing och utfrysning (av de som inte håller med cheferna) på ett subtilt sätt.
Kanske finns grundfelet i att både s.k. vanliga poliser och chefer är med i samma fackförbund. Cheferna (från gruppchef och uppåt) har till uppgift att företräda arbetsgivaren men ändå är dem med på nästan alla möten och träffar med vanliga poliser och facket. På så sätt kan cheferna (som är arbetsgivarens förlängda arm) driva igenom allt vad arbetsgivaren vill. För många år sedan var polisförbundet organiserat på ett annat sätt och då hade vanliga poliser egna möten utan några chefer närvarande. Förr toppstyrdes inte allt så som sker idag. Den som är gruppchef eller högre skall givetvis inte tillhöra samma fackförbund som s.k. vanliga poliser. Vi har olika uppgifter och olika roller. ALLA som är chefer (från gruppchef och uppåt) bör inte vara med i samma fackförbund som arbetstagarna (vanliga poliser). Det är detta som är grundfelet och därför har vi fått ett avtal som arbetsgivaren redan från början har varit med och påverkat.
Arbetsgivaren satt från början på alla kort och därför blev vi helt bortgjorda denna gång. Så kommer det att bli även framöver om man inte delar upp rollerna och förbjuder alla (oavsett nivå) chefer att delta i möten med vanliga poliser och det som vi i dag kallar polisförbundet. Rollerna får inte och ska inte blandas ihop för då får vi ingen möjlighet att få igenom medlemmarnas vilja. Nu är det arbetsgivaren som styr precis allting. Hela processen om avtalet har varit ett skådespel. Arbetsgivaren visste exakt hur vanliga poliser i facket tänkte och resonerade och kunde hela tiden styra processen.
Det som nu råder i förhållandet mellan RPS och facket kan jämföras med att en åklagare hela tiden får fullständig information från advokaten (som skall försvara den åtalade) om vad advokaten skall/tänker säga under huvudförhandlingen. Då råder inte jämn balans. Då kan åklagaren alltid vinna. På samma sätt har skett med detta avtal. RPS vann alla förhandlingsronder. Vi är helt utslagna och bortgjorda. Rollerna skall självklart vara olika och uppdelade. Vi har olika intressen att företräda. Som det är nu så finns det ingen som helt fullt ut företräder s.k. vanliga poliser. Allt har blivit ett skådespel där arbetsgivaren får all information och vet nästan allt i förväg. Därför är vanliga poliser losers.
Hur skall vi då göra framöver? Skall arbetsgivaren framöver också få all information i förväg. Det finns inget annat fackförbund i Sverige som är organiserat på samma usla sätt som polisförbundet. I spioneri vill man få information från motparten på ett liknande sätt som skett inför och under förhandlingen mellan RPS och svenska polisförbundet. RPS visste allt i förväg och hur facket tänkte, hur långt var facket berett att gå. Ev. stridsåtgärder o.s.v. Arbetstagare och arbetsgivare skall givetvis vara helt separerade inför förhandlignar om det mesta. Arbetsgivaren skall aldrig tillåtas få insyn i hur vi tänker innan förhandlingarna har börjat.
Toppstryningen och organiseringen har gått så långt att det nästan genomsyrar allting inom polisen. Vid t.ex. APT möten och andra lokala möten som vi haft så har det alltid funnits med någon från arbetsgivaren. Vi har aldrig någonsin senaste tio åren tillåtits ha egna lokala möten (på arbetstid) utan någon chef närvarande. Lite märkligt! Eller? Många har efter våra lokala möten sagt att om arbetsgivarens representant inte varit närvarande så hade han eller hon vågat säga något helt annat. Någonting har gått riktigt fel inom polisen och facket och vi själva har varit med om att skapa denna obalans i makt. Nu är resultatet noll till oss och allt till RPS och arbetsgivaren. Förr, när arbetsgivaren hade en annan typ av chefer (som t.ex. när Anders Larsson var chef på personalbyrån på RPS och när Carl Persson var rikspolischef) då såg även arbetsgivarens representanter och chefer till den anställdes bästa. Det var bättre förr, säger många poliser. Jo, det var faktiskt mycket bättre förr. Vi klarade då upp många många fler "riktiga" brott och vi hade en mycket effektivare organisation. I dag klaras en massa fler trafikbrott upp men allvarligare brott klarar vi inte ena av att utreda i dag. Det fattas poliser överallt på krim.
Krim har nedvärderats och poliser i uniform är i dag mer som militärer än som poliser. Förfallet inom polisen började med närpolis-reformen. Men vi kan faktiskt vända utvecklingen. Vi kan återskapa en bra framtid. Men då måste vi organisera oss på ett helt annat sätt och inte släppa in arbetsgivaren så som har skett. Nu känns det som att vi (vi=vanliga poliser) har släppt in vargen (vargen=RPS och arbetsgivaren) i fårhagen. Kanske skall vi rösta fram några andra typer av fackliga företrädare? Jag vet inte hur vi skall lösa problemet. Men jag vet att med nuvarande organisationsmodell kommer vi vanliga poliser alltid bli tvåa eller trea eller helt botgjorda och utslagna. Det borde vara kul att gå till jobbet. Får vi tillbaka rättvisa och goda ramar att jobba efter så löser sig resten av sig självt. Man måste inte toppstyra och ha koll på allting. Toppstyrningen och kontrollen har tyvärr grävt sig mycket djupt in i nästan allting. Toppstyrningen har tagit bort glädjen. Jo, det var mycket bättre förr och mycket rättvisare. Till sist.. är det någon vanlig polis som begriper varför Rikspolischefen och de flesta toppchefer springer omkring i uniformer med guld på axlarna? Det är ju bara deras egna underhuggare som ser dem inne i polishusen eller i TV4 soffan. Dessa höga chefer tjänstgör aldrig ute! Är detta kanske en del av den toppstyrning som polisen som organisation genomgått? Är det så viktigt att framhäva sig själva och sin position? Eller vad beror detta på tror ni? Det är kanske bara en tidsfråga innan vi får bonusavtal och guldkantade pensionsavtal för alla högre chefer inom polisen. Att hjälpa, skydda och ställa till rätta (som Rikspolischef Carl Persson hade som måtto) gäller inte längre. Tyvärr!
Mr Jungle – musen som röt
Blåljus kommentar: Ditt resonemang att det var bättre förr är lite svårt att ta på allvar. Jag vet inte när du började men den stockholmspolis jag kom in i vid 1960-talets början skulle jag inte vilja komma in vid idag. Vi har goda skäl att kritisera en del förhållanden idag men vi ska göra det med sikte på framtiden och inte mot ett förflutet som i flera avseenden var rena skräckkammaren.