Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2011-03-03 18:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
När polisen grep 18-åringen markerade han sitt missnöje genom att spotta polisen i ansiktet. Men åklagaren väljer att inte åtala för spottloskan. Polisförbundet Kronoberg är mycket kritiskt, skriver Smålandsposten i en artikel.
Rikspolisstyrelsen ska initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella.
Pilotverksamheten ska bedrivas i minst sex och högst tolv kommuner och vara inriktade på unga i åldern 15-25 år. Rikspolisstyrelsen ska vid genomförandet av pilotverksamheten samråda med Socialstyrelsen, Statens skolverk, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Statens institutions styrelse, Ungdomsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och de övriga berörda myndigheter som Rikspolisstyrelsen finner angelägna att knyta till projektet.
Socialstyrelsen ska, efter samråd med Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter:
- utveckla en riskbedömningsmanual för att bättre kunna identifiera vilka unga som löper risk att rekryteras till kriminella nätverk eller som vill hoppa av ett kriminellt nätverk,
- ta fram en vägledning för vilka stödinsatser som bör gälla för de unga som ingår i de sociala insatsgruppernas arbete.
Rikspolisstyrelsen ska upprätta en projektplan med en beskrivning av vilka kommuner som ska ingå i pilotverksamheten. I projektplanen ska också anges vilka myndigheter och övriga aktörer som kommer att delta i verksamheten samt en beskrivning av hur arbetet ska bedrivas. Utgångspunkten för deltagande kommuner ska vara att socialtjänsten är sammanhållande kontaktpunkt. Projektplanen ska även innehålla en redovisning av hur Socialstyrelsen avser genomföra sina delar av uppdraget. Projektplanen ska lämnas in till Regeringskansliet, Justitiedepartementet, senast den 31 maj 2011. Pilotverksamheten ska ha inletts den 15 juni 2011.
Rikspolisstyrelsen ska tillse att en oberoende utvärdering av projektet påbörjas parallellt med att projektet inleds. Slutredovisningen ska innehålla en utvärdering av projektet med fokus på att identifiera de faktorer som är viktiga för ett effektivt och sammanhållet arbete med unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil.
Uppdraget och utvärderingen ska slutredovisas senast den 31 oktober 2012. Bedömningsinstrumentet ska redovisas den 31 oktober 2013.
Justitieminstern har utvecklat sina tankar i en debattartikel i SvD som vi fått som pressmeddelande och alltså kan publicera här:
Debattartikel
Svenska Dagbladet 3 mars 2011
Regeringen ger idag Rikspolisstyrelsen i uppdrag att starta en pilotverksamhet riktad mot unga som riskerar att bli kriminella. En central uppgift blir att identifiera de som är i riskzonen.
Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället i förhållande till sin andel av befolkningen. I de allra flesta fall går det bra även för ungdomar som är stökiga under tonåren. Den unges inre kraft leder till att en negativ spiral bryts. De allra flesta unga som begår brott slutar efter ett eller några få brott. I slutet av tonåren har de alla flesta kommit på rätt väg.
Men ett antal fortsätter. Nästan alla tungt kriminella har en gång startat sin kriminella bana genom att begå småbrott som ungdomar. Många har också skolkat från skolan. Det som utmärker denna grupp är att den negativa spiralen inte har brutits. Tvärtom, har brotten blivit allt fler och grövre. För de unga i åldern 15 till 17 år som begått så allvarliga brott att de döms att avtjäna ett straff på ett ungdomshem ser framtidsutsikterna dystra ut. Tre av fyra återfaller i brott inom tre år efter avtjänat straff.
Det är bland de mesta brottsaktiva ungdomarna som den organiserade brottsligheten har sin rekryteringsbas. För den som dragits in i en kriminell gruppering blir det förstås ännu svårare att lämna brottsligheten bakom sig.
Dessvärre är inget av detta nytt. Samhället gör redan idag stora insatser för att undvika att unga blir kriminella. Sammantaget satsas betydande resurser. Trots detta kan man betvivla att samhällets resurser används på bästa sätt. Med alla de insatser vi tillsammans gör borde resultatet bli bättre. De nedslående resultaten kan emellanåt bero på bristande förtroende mellan kommuner, myndigheter och övriga goda krafter. Man kan också ifrågasätta om polis, socialtjänst och skola är tillräckligt bra på att dela med sig av information om att en ungdom är på väg att halka snett. Jag tror samhället måste bli bättre på att agera gemensamt för att hjälpa en ungdom tillrätta.
Yrkeskriminella lyfter just frågan att samhället reagerade för sent. Ur deras perspektiv hade de hunnit begå en mängd brott innan samhällets första ordentliga reaktion kom. Då var det för sent.
Därför ger regeringen idag i uppdrag till Rikspolisstyrelsen att tillsammans med ett antal kommuner initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. De sociala insatsgrupperna ska samordnas under ledning av socialtjänsten. En central uppgift för insatsgrupperna blir att identifiera de unga som är i riskzonen. Insatsgruppernas insatser ska sedan koncentreras runt de ungdomar som identifierats. Arbetet ska gå ut på att stärka hela det sociala skyddsnätet kring den unge i skola, arbete och under fritiden. Stöd i skolarbetet och yrkesträning är några av de åtgärder som kan bli aktuella.
I arbetet ska den lokala polisen, socialtjänsten, föräldrar och omgivning, skolan, frivilligorganisationer och andra goda krafter kunna samarbeta mer okonventionellt än vad som sker idag. Vid behov ska missbruksvård och psykiatrin kunna kopplas till insatsgruppernas arbete. I första hand ska insatserna inriktas mot de som är mellan 15 och 25 år som avtjänar straff eller som polisen har information om att de är brottsaktiva. Pilotverksamheten ska bedrivas i minst sex och högst tolv kommuner i landet. Med hänsyn till senare års utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap beslutar regeringen att insatsgrupper ska inrättas i minst ett sådant område i Stockholm, Malmö, Göteborg och Uppsala. För att säkerställa att pilotverksamheten har stöd också på strategisk nivå ska arbetet bedrivas i samråd med Socialstyrelsen, Skolverket, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Sveriges kommuner och landsting.
Regeringen ger också Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med polisen och andra berörda att utveckla metoder för att bättre kunna identifiera vilka unga som löper risk att rekryteras till kriminella nätverk. Socialstyrelsen ska också ta fram nationella riktlinjer för vilka stödinsatser som bör gälla för de unga som tillhör kriminella nätverk men som vill hoppa av.
Idag inbjuds också de högsta cheferna för Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting samt för övriga berörda myndigheter och andra aktörer för att diskutera möjligheter och hinder för att samverka kring unga i riskzonen. Jag hoppas också att några före detta kriminella vill delta och redogöra för vad samhället hade kunnat göra bättre i deras fall för att stoppa dem tidigare. Mötet kommer att hållas den 5 april.
Med dagens beslut drar regeringen igång den största riktade satsningen mot ungdomsbrottslighet som gjorts på många år. Vi kommer noga följa arbetet i de sociala insatsgrupperna. När pilotverksamheten i de utvalda kommunerna har pågått under en tid kommer jag att göra ett besök på varje ställe för att på plats ta del av hur arbetet går. Förhoppningen är att pilotverksamheten ska ge oss svar på vilka hinder, rättsliga eller andra, som finns för att samhället bättre än hittills ska kunna hjälpa ungdomar som är på glid.
BEATRICE ASK (M)
justitieminister
I proposition 2010/11:72 föreslår regeringen att Sverige ska tillträda FN:s vapenprotokoll. Propositionen innehåller också förslag till de lagändringar som bedöms nödvändiga för att Sverige ska kunna tillträda protokollet.
Rådets direktiv av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (91/477/EEG), vapendirektivet, är genomfört i svensk rätt. I propositionen behandlas genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/51/EG av den 21 maj 2008 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, ändringsdirektivet. Vidare föreslås de lagändringar som krävs för att genomföra ändringsdirektivet.
Den svenska regleringen av vapen håller en hög skyddsnivå internationellt sett och uppfyller i många avseenden de krav som ställs i vapenprotokollet och ändringsdirektivet. För att helt leva upp till kraven är det dock nödvändigt att genomföra vissa ändringar, huvudsakligen i vapenlagstiftningen och krigsmateriellagstiftningen.
Den mest ingripande förändringen gäller krav på märkning av skjutvapen, vapendelar och förpackningar med ammunition. För närvarande saknas i svensk rätt regler om märkning av sådana föremål. Förslagen i propositionen innebär i korthet att skjutvapen och vapendelar samt förpackningar med ammunition ska märkas vid tillverkningen på ett närmare angivet sätt. Vidare föreslås att skjutvapen och vapendelar som förs in till Sverige ska förses med märkning. Den som bryter mot dessa bestämmelser ska kunna dömas till ansvar. Detsamma gäller den som förfalskar eller utan lov utplånar, avlägsnar eller ändrar angiven märkning. Det föreslås även att skjutvapen och vapendelar som har varit föremål för sådana brott ska kunna förverkas.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Propositionen 2010/11:76 innehåller förslag som syftar till att genomföra rådets rambeslut (2008/841/RIF) om kampen mot organiserad brottslighet.
I propositionen föreslås ändringar i brottsbalken, miljöbalken, skattebrottslagen, jaktlagen och lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter samt lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Förslagen innebär att vissa brott - för brottsbalkens del koppleri, grov förskingring, grovt bokföringsbrott och bestickning (grovt brott) - kriminaliseras på förberedelsestadiet. I ett par fall straffbeläggs även försök till brott.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Polisens uttalade satsning på att lösa fler vardagsbrott med hjälp av dna har misslyckats. Organisationens eget laboratorium, SKL, får allt mindre att göra, menar DN. Nu riktar SKL skarp kritik mot landets polismyndigheter påstås det i en artikel i tidningen.
Polisen tror att brottslingar har blivit bättre på att inte lämna ifrån sig spår. Samtidigt är man självkritisk inom organisationen, påstår DN i en artikel.
– Jag tror att vi måste bli bättre på att hitta nya infallsvinklar och tänka på ett annorlunda sätt. Även brottslingarna har nog blivit bättre på att inte lämna ifrån sig dna-spår, säger Tommy Kalenius, gruppchef för en utredningsgrupp på Söderortspolisen.
Beatrice Ask uttryckte nyligen sin besvikelse över att fler poliser inte lett till fler uppklarade brott. Men för att bedriva ett bra arbete behövs bra förutsättningar. Det skriver Filip Lundberg- Statsvetare och David Lundberg Polisassistent vid Söderortspolisen i ett inlägg på SVT-debatt.
Tingshus är i hög grad Polisens arbetsplats i olika roller. För den historiskt intresserade kan det vara kul att veta att det finns en ny avhandling om byggnaderna där häradsrätten höll sina förhandlingar och om hur tingshusens användning har förändrats över tid. Extra intressant eftersom Polisen särskilt på mindre orter ofta hade en ännu närmare anknytning till tingshusbyggnaderna än idag då ju kopplingen i stort sett är borta.
Artiklarna som följer nedan är skrivna på arbetsgivarsidan. Blåljus tar med en del av dem ändå eftersom informationen ofta är intressant för fackets medlemmar. Men det gäller att minnas att det är ett arbetsgivarperspektiv som kommer fram i det som publiceras.
”Vi har precis summerat Polisens resultat för 2010 och jag kan konstatera att vi inom Polisen har många anledningar att vara stolta”, skriver rikspolischef Bengt Svenson egenhändigt i ett inlägg.
Antal omkomna och skadade i trafiken minskar för varje år. Samtidigt ökar antalet anmälningar om viltolyckor, framgår det i en nyhetsartikel från Rikspolisstyrelsen.
Polisens årsredovisning för 2010 har nu överlämnats till regeringen. Rikspolisstyrelsens bedömning är att Polisen under 2010 i huvudsak har nått målen för verksamheten, förklaras i en nyhetsartikel från styrelsen med en utförlig redovisning.
av nytt it-stöd
Polisen står inför nya teknisk utmaningar. Läs om den senaste utvecklingen inom bland annat kriminalteknik, sociala medier och det nya mobila utredningsstödet, Pust.
I en artikel från Rikspolisstyrelsen skildras hur det var att under ett pass följa två Linköpingspoliser som testar polisens nya mobila utredningsstöd, Pust. Man kan notera att invändningarna från skyddsombud i Östergötland om faran med lösa föremål framför polisen i passagerarsätet under färd i ett fordon med krockkuddar inte nämns med ett ord.
Hur räddar man livet på den som bestämt sig för att dö? I Jönköping är svaret samarbete, på Karolinska institutet får blåljuspersonal utbildning. Mycket om detta i en artikel.
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Inget åtal
för att spotta
polis i ansiktet
När polisen grep 18-åringen markerade han sitt missnöje genom att spotta polisen i ansiktet. Men åklagaren väljer att inte åtala för spottloskan. Polisförbundet Kronoberg är mycket kritiskt, skriver Smålandsposten i en artikel.
Polisiär satsning
mot nyrekrytering i brott
Rikspolisstyrelsen ska initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella.
Pilotverksamheten ska bedrivas i minst sex och högst tolv kommuner och vara inriktade på unga i åldern 15-25 år. Rikspolisstyrelsen ska vid genomförandet av pilotverksamheten samråda med Socialstyrelsen, Statens skolverk, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Statens institutions styrelse, Ungdomsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och de övriga berörda myndigheter som Rikspolisstyrelsen finner angelägna att knyta till projektet.
Socialstyrelsen ska, efter samråd med Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter:
- utveckla en riskbedömningsmanual för att bättre kunna identifiera vilka unga som löper risk att rekryteras till kriminella nätverk eller som vill hoppa av ett kriminellt nätverk,
- ta fram en vägledning för vilka stödinsatser som bör gälla för de unga som ingår i de sociala insatsgruppernas arbete.
Rikspolisstyrelsen ska upprätta en projektplan med en beskrivning av vilka kommuner som ska ingå i pilotverksamheten. I projektplanen ska också anges vilka myndigheter och övriga aktörer som kommer att delta i verksamheten samt en beskrivning av hur arbetet ska bedrivas. Utgångspunkten för deltagande kommuner ska vara att socialtjänsten är sammanhållande kontaktpunkt. Projektplanen ska även innehålla en redovisning av hur Socialstyrelsen avser genomföra sina delar av uppdraget. Projektplanen ska lämnas in till Regeringskansliet, Justitiedepartementet, senast den 31 maj 2011. Pilotverksamheten ska ha inletts den 15 juni 2011.
Rikspolisstyrelsen ska tillse att en oberoende utvärdering av projektet påbörjas parallellt med att projektet inleds. Slutredovisningen ska innehålla en utvärdering av projektet med fokus på att identifiera de faktorer som är viktiga för ett effektivt och sammanhållet arbete med unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil.
Uppdraget och utvärderingen ska slutredovisas senast den 31 oktober 2012. Bedömningsinstrumentet ska redovisas den 31 oktober 2013.
Justitieminstern har utvecklat sina tankar i en debattartikel i SvD som vi fått som pressmeddelande och alltså kan publicera här:
Debattartikel
Svenska Dagbladet 3 mars 2011
Ny satsning
mot ungdomsbrott
Regeringen ger idag Rikspolisstyrelsen i uppdrag att starta en pilotverksamhet riktad mot unga som riskerar att bli kriminella. En central uppgift blir att identifiera de som är i riskzonen.
Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället i förhållande till sin andel av befolkningen. I de allra flesta fall går det bra även för ungdomar som är stökiga under tonåren. Den unges inre kraft leder till att en negativ spiral bryts. De allra flesta unga som begår brott slutar efter ett eller några få brott. I slutet av tonåren har de alla flesta kommit på rätt väg.
Men ett antal fortsätter. Nästan alla tungt kriminella har en gång startat sin kriminella bana genom att begå småbrott som ungdomar. Många har också skolkat från skolan. Det som utmärker denna grupp är att den negativa spiralen inte har brutits. Tvärtom, har brotten blivit allt fler och grövre. För de unga i åldern 15 till 17 år som begått så allvarliga brott att de döms att avtjäna ett straff på ett ungdomshem ser framtidsutsikterna dystra ut. Tre av fyra återfaller i brott inom tre år efter avtjänat straff.
Det är bland de mesta brottsaktiva ungdomarna som den organiserade brottsligheten har sin rekryteringsbas. För den som dragits in i en kriminell gruppering blir det förstås ännu svårare att lämna brottsligheten bakom sig.
Dessvärre är inget av detta nytt. Samhället gör redan idag stora insatser för att undvika att unga blir kriminella. Sammantaget satsas betydande resurser. Trots detta kan man betvivla att samhällets resurser används på bästa sätt. Med alla de insatser vi tillsammans gör borde resultatet bli bättre. De nedslående resultaten kan emellanåt bero på bristande förtroende mellan kommuner, myndigheter och övriga goda krafter. Man kan också ifrågasätta om polis, socialtjänst och skola är tillräckligt bra på att dela med sig av information om att en ungdom är på väg att halka snett. Jag tror samhället måste bli bättre på att agera gemensamt för att hjälpa en ungdom tillrätta.
Yrkeskriminella lyfter just frågan att samhället reagerade för sent. Ur deras perspektiv hade de hunnit begå en mängd brott innan samhällets första ordentliga reaktion kom. Då var det för sent.
Därför ger regeringen idag i uppdrag till Rikspolisstyrelsen att tillsammans med ett antal kommuner initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. De sociala insatsgrupperna ska samordnas under ledning av socialtjänsten. En central uppgift för insatsgrupperna blir att identifiera de unga som är i riskzonen. Insatsgruppernas insatser ska sedan koncentreras runt de ungdomar som identifierats. Arbetet ska gå ut på att stärka hela det sociala skyddsnätet kring den unge i skola, arbete och under fritiden. Stöd i skolarbetet och yrkesträning är några av de åtgärder som kan bli aktuella.
I arbetet ska den lokala polisen, socialtjänsten, föräldrar och omgivning, skolan, frivilligorganisationer och andra goda krafter kunna samarbeta mer okonventionellt än vad som sker idag. Vid behov ska missbruksvård och psykiatrin kunna kopplas till insatsgruppernas arbete. I första hand ska insatserna inriktas mot de som är mellan 15 och 25 år som avtjänar straff eller som polisen har information om att de är brottsaktiva. Pilotverksamheten ska bedrivas i minst sex och högst tolv kommuner i landet. Med hänsyn till senare års utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap beslutar regeringen att insatsgrupper ska inrättas i minst ett sådant område i Stockholm, Malmö, Göteborg och Uppsala. För att säkerställa att pilotverksamheten har stöd också på strategisk nivå ska arbetet bedrivas i samråd med Socialstyrelsen, Skolverket, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Sveriges kommuner och landsting.
Regeringen ger också Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med polisen och andra berörda att utveckla metoder för att bättre kunna identifiera vilka unga som löper risk att rekryteras till kriminella nätverk. Socialstyrelsen ska också ta fram nationella riktlinjer för vilka stödinsatser som bör gälla för de unga som tillhör kriminella nätverk men som vill hoppa av.
Idag inbjuds också de högsta cheferna för Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting samt för övriga berörda myndigheter och andra aktörer för att diskutera möjligheter och hinder för att samverka kring unga i riskzonen. Jag hoppas också att några före detta kriminella vill delta och redogöra för vad samhället hade kunnat göra bättre i deras fall för att stoppa dem tidigare. Mötet kommer att hållas den 5 april.
Med dagens beslut drar regeringen igång den största riktade satsningen mot ungdomsbrottslighet som gjorts på många år. Vi kommer noga följa arbetet i de sociala insatsgrupperna. När pilotverksamheten i de utvalda kommunerna har pågått under en tid kommer jag att göra ett besök på varje ställe för att på plats ta del av hur arbetet går. Förhoppningen är att pilotverksamheten ska ge oss svar på vilka hinder, rättsliga eller andra, som finns för att samhället bättre än hittills ska kunna hjälpa ungdomar som är på glid.
BEATRICE ASK (M)
justitieminister
Genomförande
av FN:s vapenprotokoll:
Krav på märkning
I proposition 2010/11:72 föreslår regeringen att Sverige ska tillträda FN:s vapenprotokoll. Propositionen innehåller också förslag till de lagändringar som bedöms nödvändiga för att Sverige ska kunna tillträda protokollet.
Rådets direktiv av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (91/477/EEG), vapendirektivet, är genomfört i svensk rätt. I propositionen behandlas genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/51/EG av den 21 maj 2008 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, ändringsdirektivet. Vidare föreslås de lagändringar som krävs för att genomföra ändringsdirektivet.
Den svenska regleringen av vapen håller en hög skyddsnivå internationellt sett och uppfyller i många avseenden de krav som ställs i vapenprotokollet och ändringsdirektivet. För att helt leva upp till kraven är det dock nödvändigt att genomföra vissa ändringar, huvudsakligen i vapenlagstiftningen och krigsmateriellagstiftningen.
Den mest ingripande förändringen gäller krav på märkning av skjutvapen, vapendelar och förpackningar med ammunition. För närvarande saknas i svensk rätt regler om märkning av sådana föremål. Förslagen i propositionen innebär i korthet att skjutvapen och vapendelar samt förpackningar med ammunition ska märkas vid tillverkningen på ett närmare angivet sätt. Vidare föreslås att skjutvapen och vapendelar som förs in till Sverige ska förses med märkning. Den som bryter mot dessa bestämmelser ska kunna dömas till ansvar. Detsamma gäller den som förfalskar eller utan lov utplånar, avlägsnar eller ändrar angiven märkning. Det föreslås även att skjutvapen och vapendelar som har varit föremål för sådana brott ska kunna förverkas.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Kampen mot
organiserad brottslighet
Propositionen 2010/11:76 innehåller förslag som syftar till att genomföra rådets rambeslut (2008/841/RIF) om kampen mot organiserad brottslighet.
I propositionen föreslås ändringar i brottsbalken, miljöbalken, skattebrottslagen, jaktlagen och lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter samt lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Förslagen innebär att vissa brott - för brottsbalkens del koppleri, grov förskingring, grovt bokföringsbrott och bestickning (grovt brott) - kriminaliseras på förberedelsestadiet. I ett par fall straffbeläggs även försök till brott.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
"Lösa vardagsbrott
med DNA-bevisning
har misslyckats"
Polisens uttalade satsning på att lösa fler vardagsbrott med hjälp av dna har misslyckats. Organisationens eget laboratorium, SKL, får allt mindre att göra, menar DN. Nu riktar SKL skarp kritik mot landets polismyndigheter påstås det i en artikel i tidningen.
”Det kan vara så att ligorna
har blivit mer försiktiga”
Polisen tror att brottslingar har blivit bättre på att inte lämna ifrån sig spår. Samtidigt är man självkritisk inom organisationen, påstår DN i en artikel.
– Jag tror att vi måste bli bättre på att hitta nya infallsvinklar och tänka på ett annorlunda sätt. Även brottslingarna har nog blivit bättre på att inte lämna ifrån sig dna-spår, säger Tommy Kalenius, gruppchef för en utredningsgrupp på Söderortspolisen.
"Polisers rädsla
en fara för allmänheten"
Beatrice Ask uttryckte nyligen sin besvikelse över att fler poliser inte lett till fler uppklarade brott. Men för att bedriva ett bra arbete behövs bra förutsättningar. Det skriver Filip Lundberg- Statsvetare och David Lundberg Polisassistent vid Söderortspolisen i ett inlägg på SVT-debatt.
Sveriges tingshus
1734-1970
Tingshus är i hög grad Polisens arbetsplats i olika roller. För den historiskt intresserade kan det vara kul att veta att det finns en ny avhandling om byggnaderna där häradsrätten höll sina förhandlingar och om hur tingshusens användning har förändrats över tid. Extra intressant eftersom Polisen särskilt på mindre orter ofta hade en ännu närmare anknytning till tingshusbyggnaderna än idag då ju kopplingen i stort sett är borta.
Varning för
arbetsgivarperspektiv
Artiklarna som följer nedan är skrivna på arbetsgivarsidan. Blåljus tar med en del av dem ändå eftersom informationen ofta är intressant för fackets medlemmar. Men det gäller att minnas att det är ett arbetsgivarperspektiv som kommer fram i det som publiceras.
Rikspolischefen:
Framgångar i vårt arbete
”Vi har precis summerat Polisens resultat för 2010 och jag kan konstatera att vi inom Polisen har många anledningar att vara stolta”, skriver rikspolischef Bengt Svenson egenhändigt i ett inlägg.
Färre omkomna i trafiken
I trafiken under 2010
Antal omkomna och skadade i trafiken minskar för varje år. Samtidigt ökar antalet anmälningar om viltolyckor, framgår det i en nyhetsartikel från Rikspolisstyrelsen.
Polisens resultat 2010
visar att målen nås
Polisens årsredovisning för 2010 har nu överlämnats till regeringen. Rikspolisstyrelsens bedömning är att Polisen under 2010 i huvudsak har nått målen för verksamheten, förklaras i en nyhetsartikel från styrelsen med en utförlig redovisning.
Polisen har
uppdämt behov
av nytt it-stöd
Polisen står inför nya teknisk utmaningar. Läs om den senaste utvecklingen inom bland annat kriminalteknik, sociala medier och det nya mobila utredningsstödet, Pust.
Linköpingspoliser
provar PUST på fältet
Farorna nämns inte
I en artikel från Rikspolisstyrelsen skildras hur det var att under ett pass följa två Linköpingspoliser som testar polisens nya mobila utredningsstöd, Pust. Man kan notera att invändningarna från skyddsombud i Östergötland om faran med lösa föremål framför polisen i passagerarsätet under färd i ett fordon med krockkuddar inte nämns med ett ord.
På liv och död
Suicidprevention
inom Polisen
Hur räddar man livet på den som bestämt sig för att dö? I Jönköping är svaret samarbete, på Karolinska institutet får blåljuspersonal utbildning. Mycket om detta i en artikel.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september