Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-09-03 18:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK 
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Som polis har du säkert många gånger grubblat över mediernas agerande. Flera gånger har du säkert varit på en plats där något dramatiskt hänt. Något senare har du tagit del av en medieskildring därifrån. Den har fått dig att starkt tvivla på att du och journalisten verkligen varit på samma plats. Eller så har du noterat att journalisten utelämnat information som du inser är viktig för att man rätt ska förstå det som hänt. Du upptäcker att mitt i den hyllade svenska yttrandefriheten finns en dold censur som gör att vissa saker helt enkelt inte får yttras.
Det här har DN:s reporter Nathan Shachar tagit upp i en intressant krönika som han kallat
Så här skriver han bl a i krönikan där han tar upp yttrandefriheten i Israel:
”Sverige har också yttrandefrihet och duktiga reportrar. Men yttrandefrihet är en form. För att formen inte ska bli till ett tomt skal måste den fyllas med något annat, med pluralism. Pluralism är inte regler, utan ett klimat av tolerans mot åsikter som utmanar huvudströmningarna. På den punkten är Sverige inget föregångsland. En rad av våra samhällsfrågor är omgärdade av tabun. Dels är det svårt att framföra särmeningar, dels blir de som gör det utfrusna, hotade, mobbade.
Det krävs kurage för att skriva mot skumrask hos scientologerna, mot det katolska Opus Dei och mot den judiska Lubavitj-sekten. E-terror, advokater och hotelser mot chefredaktören följer som brev på posten. Men det krävs i Sverige lika stor kallblodighet för att redovisa relevanta fakta om flyktingpolitik, prostitution och en rad andra frågor. Rätt många politiker, tyckare, medier och ämbetsmän har anpassat sig och gjort hyckleriet till livsform.”
Vill du läsa hela krönikan klickar du HÄR!
Ett bra exempel på det som Nathan Shachar tar upp utspelade sig nyligen i Danmark. Den danska polisen fick häftig kritik för ett ingripande där ”kravallpolis” påstås storma och bryta sig in i en kyrka där irakier som skulle utvisas vistas. Medierna dominerades av skildringar av hjälmar, batonger och grovt, obefogat våld mot irakierna.
Det visade sig med tiden för den som letade noga att den danska polisen filmat hela ingripandet. Den timslånga filmen visar poliser i skjortärmarna med vanliga uniformsmössor som lugnt promenerar in i kyrkan genom en bakdörr och står och samtalar med irakierna i cirka 40 minuter. Sedan börjar irakierna kasta föremål mot poliserna och uppträda hotfullt. Först då kommer hjälmarna på. Uppgifterna om den filmade versionen föranledde bara en notis i svenska medier att jämföra med den mycket stora uppmärksamhet som irakiernas uppgifter om händelsen fick.
Vill du läsa vad TT/Ritzau (Ritzau är en dansk nyhetsbyrå) skriver om polisens version? Klicka HÄR!
Insynsutredningen har nyligen överlämnat delbetänkandet ”Insyn och integritet i brottsbekämpningen - några frågor” med SOU- beteckning 2009:72, till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen föreslår bl.a. en reglering som gör det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att låta journalister, politiker, studerande och andra utomstående följa myndigheternas operativa arbete.
Utredningen behandlar tre frågor som rör konflikten mellan intresset av att medborgarna har insyn i brottsbekämpningen och intresset av att enskilda ges ett skydd för sin personliga integritet.
FU-sekretess bör bestå
- Den första frågan handlar om hur stark den s.k. förundersökningssekretessen till skydd för uppgifter om enskilda bör vara. Utredningen bedömer att det är mest ändamålsenligt med ett fortsatt starkt integritetsskydd och att den sekretess som i dag gäller för uppgifter i brottsutredningar därför bör bestå. Vissa lättnader i sekretessen föreslås dock för förundersökningar som bedrivs av JO eller JK. Allmänhetens rätt till insyn i sådana förundersökningar kommer därmed att öka.
Skydd mot bildpublicering
- Den andra frågan är om det bör införas begränsningar i allmänhetens rätt att ta del av bilder på döda personer eller andra personer med allvarliga synliga fysiska skador när sådana bilder ingår i ett förundersökningsprotokoll. Frågan har aktualiserats med anledning av spridningen på Internet av de s.k. Arbogabilderna. Utredningen bedömer att det redan i dag finns möjligheter att i rimlig utsträckning skydda enskilda brottsoffer eller deras anhöriga från spridning av sådana bilder. Inga författningsändringar behövs därför.
- Den tredje frågan gäller om sekretessregleringen bör ändras så att utomstående i studiesyfte kan följa de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet, t.ex. operativt polisarbete. Utredningen föreslår att det ska bli möjligt. För att skydda sekretessbelagda uppgifter som då kan röjas föreslås att utomstående ska få följa med bara om myndigheten anser att det är lämpligt och att tystnadsplikt gäller för de medföljande.
Vill du se webbutsändning från pressträffen och läsa SOU:n klickar du HÄR!
Den statlige utredaren Sigurd Heuman menar att domstolen handlade fel som lämnade ut de närgångna bilderna på de dödade barnen i Arbogamålet. Sekretesslagen behöver enligt honom inte ändras. Justitieminister Beatrice Ask håller i en kommentar till EKOT ändå dörren öppen för en lagändring. Reglerna kan behöva ändras för att sätta stopp för spridning av väldigt känsliga bilder på skändade människor, säger hon till EKOT. Vill du ta del av EKO-intervjuerna klickar du HÄR!
Vi har fått se ett pressmeddelande från fastighetsbolaget Fabege och fick därmed veta att Polisförbundet centralt ska flytta till en ny Stockholmsadress – Klara Södra Kyrkogata.
Vill du läsa pressmeddelandet från Fabege? Klicka HÄR!
TCO-tidningen har intervjuat förhandlingschefen Jan Wallin på Polisförbundet.
– Inför den här avtalsrörelsen måste vi försäkra oss om en tidigare direktkontakt med medlemmarna och verkligen fundera över vilka medier som står till buds för att nå ut, säger han bl a till TCO-tidningen.
Vill du läsa hela intervjun? Klicka HÄR!
”Mitt i det svenska lagstiftningsmaskineriet arbetar en grupp språkexperter med att hjälpa jurister och andra experter att skriva klara och begripliga texter. Lagar och förordningar, propositioner och betänkanden måste vara begripliga och mottagaranpassade, eftersom de påverkar beslutsfattandet på alla nivåer i samhället. En demokrati måste värna om öppenhet och klarhet och garantera att myndigheterna uttrycker sig så att medborgarna förstår. I Justitiedepartementet finns också en särskild EU- språkvård med uppgift att verka för ökad språklig och redaktionell kvalitet i EU-lagstiftningen.”
Så lyder ett pressmeddelande den 3 september 2009 från Justitiedepartementet. Hedervärt. Det anses ju allmänt att just instanserna som sysslar med rättvisa i samhället som t ex domstolar, åklagare, polis, kronfogdar, tull, skatteverk m fl har ett särskilt ansvar att uttrycka sig tydligt. Medborgarna ska förstå och helst inte riskera att feltolka.
Så långt gott och väl.
Men den som har EKO-sändningarna från onsdagsmorgonen den 2 sep i minnet är det väldigt svårt att inte brista ut i gapskratt åt det här pressmeddelandet. Så här sa justitieminister Beatrice Ask i en kommentar till ungdomsupploppen på olika håll i landet:
– Vi har lyft upp frågan och vi försöker se vad vi kan göra. Sedan finns det inga quick fix.
Glashus är bara förnamnet. Det torde finnas åtskilliga svenskar som inte vet vad ”quick fix” innebär. Och visst finns det väl en LAG om svenska språkets ställning? Hoppsan…
Vill du kolla själv kan du ta del av EKO-intervjun genom att klicka HÄR!
HÄR har du också en länk om högtidligt regeringsmaterial om klarspråk.
PS. Har du lagt märke till att Blåljus sätter en ära i att, när det går, alltid använda svenska ord.
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Den tysta censuren
i svenska medier
Som polis har du säkert många gånger grubblat över mediernas agerande. Flera gånger har du säkert varit på en plats där något dramatiskt hänt. Något senare har du tagit del av en medieskildring därifrån. Den har fått dig att starkt tvivla på att du och journalisten verkligen varit på samma plats. Eller så har du noterat att journalisten utelämnat information som du inser är viktig för att man rätt ska förstå det som hänt. Du upptäcker att mitt i den hyllade svenska yttrandefriheten finns en dold censur som gör att vissa saker helt enkelt inte får yttras.
Det här har DN:s reporter Nathan Shachar tagit upp i en intressant krönika som han kallat
"YTTRANDEFRIHET
KRÄVER PLURALISM"
Så här skriver han bl a i krönikan där han tar upp yttrandefriheten i Israel:
”Sverige har också yttrandefrihet och duktiga reportrar. Men yttrandefrihet är en form. För att formen inte ska bli till ett tomt skal måste den fyllas med något annat, med pluralism. Pluralism är inte regler, utan ett klimat av tolerans mot åsikter som utmanar huvudströmningarna. På den punkten är Sverige inget föregångsland. En rad av våra samhällsfrågor är omgärdade av tabun. Dels är det svårt att framföra särmeningar, dels blir de som gör det utfrusna, hotade, mobbade.
Det krävs kurage för att skriva mot skumrask hos scientologerna, mot det katolska Opus Dei och mot den judiska Lubavitj-sekten. E-terror, advokater och hotelser mot chefredaktören följer som brev på posten. Men det krävs i Sverige lika stor kallblodighet för att redovisa relevanta fakta om flyktingpolitik, prostitution och en rad andra frågor. Rätt många politiker, tyckare, medier och ämbetsmän har anpassat sig och gjort hyckleriet till livsform.”
Vill du läsa hela krönikan klickar du HÄR!
Helt ensidig rapportering
om polisingripande i kyrka
Ett bra exempel på det som Nathan Shachar tar upp utspelade sig nyligen i Danmark. Den danska polisen fick häftig kritik för ett ingripande där ”kravallpolis” påstås storma och bryta sig in i en kyrka där irakier som skulle utvisas vistas. Medierna dominerades av skildringar av hjälmar, batonger och grovt, obefogat våld mot irakierna.
Det visade sig med tiden för den som letade noga att den danska polisen filmat hela ingripandet. Den timslånga filmen visar poliser i skjortärmarna med vanliga uniformsmössor som lugnt promenerar in i kyrkan genom en bakdörr och står och samtalar med irakierna i cirka 40 minuter. Sedan börjar irakierna kasta föremål mot poliserna och uppträda hotfullt. Först då kommer hjälmarna på. Uppgifterna om den filmade versionen föranledde bara en notis i svenska medier att jämföra med den mycket stora uppmärksamhet som irakiernas uppgifter om händelsen fick.
Vill du läsa vad TT/Ritzau (Ritzau är en dansk nyhetsbyrå) skriver om polisens version? Klicka HÄR!
Sekretess till skydd
för enskilda i FU
bör finnas kvar
Insynsutredningen har nyligen överlämnat delbetänkandet ”Insyn och integritet i brottsbekämpningen - några frågor” med SOU- beteckning 2009:72, till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen föreslår bl.a. en reglering som gör det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att låta journalister, politiker, studerande och andra utomstående följa myndigheternas operativa arbete.
Utredningen behandlar tre frågor som rör konflikten mellan intresset av att medborgarna har insyn i brottsbekämpningen och intresset av att enskilda ges ett skydd för sin personliga integritet.
FU-sekretess bör bestå
- Den första frågan handlar om hur stark den s.k. förundersökningssekretessen till skydd för uppgifter om enskilda bör vara. Utredningen bedömer att det är mest ändamålsenligt med ett fortsatt starkt integritetsskydd och att den sekretess som i dag gäller för uppgifter i brottsutredningar därför bör bestå. Vissa lättnader i sekretessen föreslås dock för förundersökningar som bedrivs av JO eller JK. Allmänhetens rätt till insyn i sådana förundersökningar kommer därmed att öka.
Skydd mot bildpublicering
- Den andra frågan är om det bör införas begränsningar i allmänhetens rätt att ta del av bilder på döda personer eller andra personer med allvarliga synliga fysiska skador när sådana bilder ingår i ett förundersökningsprotokoll. Frågan har aktualiserats med anledning av spridningen på Internet av de s.k. Arbogabilderna. Utredningen bedömer att det redan i dag finns möjligheter att i rimlig utsträckning skydda enskilda brottsoffer eller deras anhöriga från spridning av sådana bilder. Inga författningsändringar behövs därför.
Operativt polisarbete
bör på nytt kunna
studeras av utomstående
- Den tredje frågan gäller om sekretessregleringen bör ändras så att utomstående i studiesyfte kan följa de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet, t.ex. operativt polisarbete. Utredningen föreslår att det ska bli möjligt. För att skydda sekretessbelagda uppgifter som då kan röjas föreslås att utomstående ska få följa med bara om myndigheten anser att det är lämpligt och att tystnadsplikt gäller för de medföljande.
Vill du se webbutsändning från pressträffen och läsa SOU:n klickar du HÄR!
Fel lämna ut bilder
från Arbogamålet
Den statlige utredaren Sigurd Heuman menar att domstolen handlade fel som lämnade ut de närgångna bilderna på de dödade barnen i Arbogamålet. Sekretesslagen behöver enligt honom inte ändras. Justitieminister Beatrice Ask håller i en kommentar till EKOT ändå dörren öppen för en lagändring. Reglerna kan behöva ändras för att sätta stopp för spridning av väldigt känsliga bilder på skändade människor, säger hon till EKOT. Vill du ta del av EKO-intervjuerna klickar du HÄR!
Polisförbundet centralt
flyttar till Klara
Vi har fått se ett pressmeddelande från fastighetsbolaget Fabege och fick därmed veta att Polisförbundet centralt ska flytta till en ny Stockholmsadress – Klara Södra Kyrkogata.
Vill du läsa pressmeddelandet från Fabege? Klicka HÄR!
Innovation inom Polisförbundet centralt:
Medlemmarna ska höras inför avtalet
TCO-tidningen har intervjuat förhandlingschefen Jan Wallin på Polisförbundet.
– Inför den här avtalsrörelsen måste vi försäkra oss om en tidigare direktkontakt med medlemmarna och verkligen fundera över vilka medier som står till buds för att nå ut, säger han bl a till TCO-tidningen.
Vill du läsa hela intervjun? Klicka HÄR!
Begriplighet på hög nivå –
regeringen främjar klarspråk
Men Beatrice pratar engelska
”Mitt i det svenska lagstiftningsmaskineriet arbetar en grupp språkexperter med att hjälpa jurister och andra experter att skriva klara och begripliga texter. Lagar och förordningar, propositioner och betänkanden måste vara begripliga och mottagaranpassade, eftersom de påverkar beslutsfattandet på alla nivåer i samhället. En demokrati måste värna om öppenhet och klarhet och garantera att myndigheterna uttrycker sig så att medborgarna förstår. I Justitiedepartementet finns också en särskild EU- språkvård med uppgift att verka för ökad språklig och redaktionell kvalitet i EU-lagstiftningen.”
Så lyder ett pressmeddelande den 3 september 2009 från Justitiedepartementet. Hedervärt. Det anses ju allmänt att just instanserna som sysslar med rättvisa i samhället som t ex domstolar, åklagare, polis, kronfogdar, tull, skatteverk m fl har ett särskilt ansvar att uttrycka sig tydligt. Medborgarna ska förstå och helst inte riskera att feltolka.
Så långt gott och väl.
Men den som har EKO-sändningarna från onsdagsmorgonen den 2 sep i minnet är det väldigt svårt att inte brista ut i gapskratt åt det här pressmeddelandet. Så här sa justitieminister Beatrice Ask i en kommentar till ungdomsupploppen på olika håll i landet:
– Vi har lyft upp frågan och vi försöker se vad vi kan göra. Sedan finns det inga quick fix.
Glashus är bara förnamnet. Det torde finnas åtskilliga svenskar som inte vet vad ”quick fix” innebär. Och visst finns det väl en LAG om svenska språkets ställning? Hoppsan…
Vill du kolla själv kan du ta del av EKO-intervjun genom att klicka HÄR!
HÄR har du också en länk om högtidligt regeringsmaterial om klarspråk.
PS. Har du lagt märke till att Blåljus sätter en ära i att, när det går, alltid använda svenska ord.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september