Publicerat 2016-11-17 13:20

Hur står sig brott mot kvinnor i polisens prioriteringar?

Den frågan ställs av Expressens ledarsida, där regeringens höga ambitioner när det gäller att skapa en tryggare situation för Sveriges kvinnor som ett viktigt led i jämställdhetsarbetet ställs mot polisens resurser. Är en ny myndighet lösningen eller fler poliser?

Tidningen menar att det är bra att regeringen vill göra mer för att stoppa våld mot kvinnor. Men en förutsättning för att kunna göra det är att Sverige har en välfungerande poliskår. Så är det inte i dag.

 

Resursbristen inom polisen

 

har gjort att brott som involverar våld mot kvinnor, exempelvis våldtäkt och misshandel i nära relation, nedprioriteras. Det är ett problem som återkommer över stora delar av landet. Utredarna räcker inte till, noterar tidningen som just i dagarna gör nedslag runt om i landet för att belysa poliskrisen.

 

Tidningen påpekar att det är särskilt oroande med tanke på att sexualbrotten tycks ha ökat kraftigt de allra senaste åren.

 

Ledaren avslutas med följande ord:

 

"Statlig jämställdhetsintegrering och nya tjusiga myndigheter i all ära. Men hur ska kvinnor kunna känna sig trygga när polisen inte ens har tid att utreda grova våldtäkter?

 

Tidigare i år sa jämställdhetsministern Åsa Regnér: "Regeringens feministiska politik ska göra tydligt avtryck och skillnad i människors liv". Om hon menar allvar behövs en feministisk politik som är "hands on".

Skippa babblet och skjut till rejält med resurser till polisen"

Blåljus har inget att tillägga. Eller, förresten, vi noterar att regeringen ska upprätta en "Nationell strategi med ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor". Främst med förebyggande åtgärder. Strategin är på tio år, medan åtgärdsprogrammet är på fyra år, mellan 2017 - 2020. Déjà vu.

Tommy Hansson