Publicerat 2016-03-17 09:30

Hur påverkar frispråkighet polisers karriärsmöjligheter

Apropå debatten om takhöjden inom Polisen, skrev Blåljus igår och efterlyste inlägg från poliser som var nöjda med lönen, verksamheten, klimatet o s v inom Polisen. Vi utlovade anonymitet. Något sådant inlägg fick vi inte, men en annan polis har reagerat på debatten som hen tycker stämmer "sådär" med verkligheten ur hens perspektiv. Så det blev en insändare till Blåljus.

"Chefer och chefstillsättningar

  

Med över ett år sedan den nya organisationen trädde i kraft har det knappt tillsatts några chefer. Det finns ännu inga chefer tillsatta på gruppnivå vilket har lamslagit hela organisationen. Det har alltså varit tillförordnade gruppchefer i över ett års tid och många av dessa har inte fått förnyat förtroende. Man har, i vanlig polisiär anda, på många ställen valt nya chefer till chefsposterna. Inte sällan oerfarna poliser som man från ledningshåll "tror mycket på". Man vill till chefsposter ha personer som;

 

-inte har gjort sig obekväma eller ifrågasatt överordnad chef/överordnade chefer

-inte är för frispråkig eller ifrågasättande uppåt i hierarkin

-gärna är oerfarna då de blivande cheferna då är lättare att styra eftersom de är så tacksamma över att ha fått en chefspost. Dessa blivande chefer kommer alltså inte att ifrågasätta överordnad chef utan kommer att driva igenom beslut som kommer uppifrån men knappast komma med kritik nerifrån

-har stor och helst uttalad tilltro till den nya organisationen 

 

Genom att göra så får man en chefskader som inte ifrågasätter beslut utan kommer att okritiskt driva igenom utan att ifrågasätta. Man skapar ett lag med likadana spelare.

Är det bra för polisverksamheten? Verkligen inte. Det är lika värdelöst som om Erik Hamrén skulle ta ut elva vänsterbackar i EM-laget och bänka Zlatan. 

 

Om man gör liknelsen med fotbollslandslaget så kan man säga så här. Zlatan hade inte varit aktuell för spel eller för lagkaptensrollen. Aldrig. Han hade fått sitta och nöta bänken till dessa att inga andra på bänken kunde spela. Då hade förbundskaptenen hellre frågat domaren om det var okej att spela med en man mindre hellre än att ta in Zlatan. Man sätter istället in en junior från Åshöjdens BK i startelvan.

 

Ungefär så gör man med duktiga poliser som anses obekväma. Man gör vad som helst för att bli av med dem eller förstöra deras möjligheter att visa på sin kompetens som chefer. Givetvis finns det undantag. Men dessa är få. 

 

Alla vettiga organisationer och chefer vet att man, för att bygga ett bra lag, behöver olika typer av spelare. Man kommer inte framåt om man bara omger sig med likasinnade som aldrig utmanar en eller kommer med andra tankar än dem man själv har. Men så funkar inte polisen. 


Stefan Holgersson, polis och forskare, har

beskrivit den vänskapskorruption som ofta råder mellan chefer inom polisen. Jag kan inte annat säga att han träffar huvudet på spiken. För övrigt är det allt Holgersson skriver överensstämmande med verkligen. Även om polisens ledning tycker att han är en sten i skon som man vill ta bort. 

  

För problemet blir ju sedan att den där junioren från Åshöjdens BK får gå utbildningar och skaffar sig meriter vilket gör denne mycket konkurrenskraftig när det sedan handlar om att söka andra tjänster i framtiden. Så då sitter vi i polisen med tämligen värdelösa chefer allt som oftast som inte kommit där de är tack vare fair play utan för att de varit "bekväma" och suttit i rätt knä. 

 

Som en klok kollega sade en gång; "De bästa cheferna är de som inte vill bli chefer". 

 

---------------------------------------

 

Repressalier inom polisen

 

Holgersson har skrivit tydligt och ingående om de repressalier som drabbar de poliser som kritiserar chefer. Samma tema aktualiserades nyligen då Hanne Kjöllers bok "En svensk tiger: vittnesmål från poliser som vågat ryta ifrån" släpptes. De flesta poliser kan vittna om att repressaliesystemet inom polisen existerar. Jag själv, som inte varit rädd för att ta bladet från munnen, har fått erfara flera av de olika repressaliemetoder som Holgersson och Kjöller beskriver. 

 

Då Kjöllers bok släpptes tillfrågades rikspolischef Dan Eliasson om det kunde stämma att poliser blivit utsatta för repressalier när de ifrågasatt eller reagerat på missförhållanden inom polisen. Han debatterade även med Kjöller om detta. Hur som helst. Eliassons svar som han repeterade åtskilliga gånger var att detta var i den gamla myndighten, att de fall som Kjöller tog upp i sin bok var gamla och att det inte förekommer sådant efter att Eliasson tillträtt som chef. Visst är det så att Kjöllers exempel är från tiden innan Eliasson tillträdde men har det blivit högre i tak sedan hans tillträde. Tvärtom. Eliasson hävdade också att det var högt i tak inom polisen och att den polis som upplevde repressalier eller liknade kunde kontakta honom, för så skulle det inte vara. Att ens måste upprepa att det är högt i tak tyder, i mina ögon, på ett lågt tak. Det vet alla poliser. 

 

Jag har själv blivit utsatt för chefers härskarmetoder och repressalier efter Eliassons tillträde. Skulle jag kontakta honom om detta? Nej. Skulle jag kontakta någon annan om det? Ja till ett fåtal personer som jag litar till 100% på. Kommer informationen till fel person kommer det att bli värre och jag kan glömma alla chanser till avancemang inom polisen. Även om jag har meriter och kompetens som gör att jag skulle kunna konkurrera ut många. Om det nu var så att meriter och kompetens spelade stor roll vid tjänstetillsättningar. De utgör en del av chanserna till att få en tjänst men är långt ifrån avgörande. Det är nämligen som med statistik. Man (arbetsgivaren) kan vända och vrida lite på informationen och göra så att det passar bäst. Sedan tar man stor hänsyn till om man är "lojal mot arbetsgivaren" (vad nu det innebär), inte är för frispråkig eller ifrågasättande eller är en informell ledare. Det gillas inte och då ser man till att lyfta fram någon annan anställd som är mer bekväm. Man bänkar alltså hellre Zlatan och sätter in en junior från Åshöjdens BK. Junioren kommer ju att vara jättenöjd och inte klaga på någon eller vara till besvär i övrigt. 

 

Så de poliser som säger sig inte känna till att det förekommer repressalier inom polisen är antingen juniorer från Åshöjdens BK eller så ljuger de (ibland av rädsla för att själva drabbas av repressalier). Det finns bara de alternativen. 

 

För mer fakta om polisen repressaliesystem, läs Holgerssons text:


 

Om Varg Gyllanders uttalande igår om takhöjden inom polisen har jag följande att säga:

Det är upprörande att Varg Gyllander uttalar sig om huruvida det är högt eller lågt i polisens tak. Vad vet han om det? Han är ju en del av polisledningens propagandamaskineri och förr hade troligen det, på den tjänst han har, suttit en polis. Men nu ska civila krafter in på alla tjänster som går. Han och de andra civila polisanställda är sällan eller aldrig insatta i hur det funkar på riktigt. För poliserna. 


Det är upprörande att Gyllander ens väljer att uttala sig i något som han inte har en aning om. Fy farao. 

 

--------------------------------

 

Stockholm kontra mindre orter

 

I min enfald trodde jag att stämningen kanske var bättre på mindre orter än i huvudstaden, att chefer på de mindre orterna var mer noga med att ta hand om sin personal eftersom man där måste stå ut med varandra oavsett och inte kan söka sig bort till annat, som man ändå kan till viss del i en större stad. Ack vad jag bedrog mig. Tvärtom är det värre på de mindre orter som jag kunnat få insyn i. Just på grund av att cheferna där, de dåliga cheferna alltså (det finns givetvis undantag överallt), vet att de har kvar sin personal så kan de totalt köra över dem eller utöva diverse repressalier som de vill. Cheferna sitter ändå säkert i båten på grund av förvärvade utbildningar och tidigare chefstjänster som gör dem "immuna" och som garanterar dem en fortsatt chefstjänst till dess att de går i pension. Tyvärr utnyttjar man detta på fel sätt, enligt mig, och kan styra personal som man vill. Med olika metoder. Man skaffar sig också infiltratörer längre ner i leden som kommer med direkt information till dem om icke önskade beteenden. 

 

Ett exempel. Vid ett uttag till en chefspool i den mindre orten, där chefer gick igenom de sökande, sa den högsta chefen till de övriga om en av de sökanden:

"NN bör inte få detta då hen är för frispråkig"

Hur visste chefen detta? Vad hade det för relevans för tjänsten/funktionen? NN fick givetvis inte tjänsten utan den fick till en betydligt mindre erfaren kollega som ansågs besitta bra ledaregenskaper (läs som ställt sig in hos chefer och som inte varit kritisk) . 

 

----------------------

 

Polisen - Nordkorea? 

 

Förra söndagen sände SVTs "Dokument utifrån" ett program som handlade om Nordkorea och dess ledare, Kim Jong Un. Jag kunde inte låta bli att se likheterna i hur polisen styrs och hur Nordkorea styrs. Många är de kollegor, inklusive mig själv, som skämtsamt sagt detta under årens lopp. Men när jag såg programmet blev det lite tragikomiskt. Likheterna mellan polisen och Nordkorea nämligen slående. 

 

Man fick en ledare, Kim Jong Un, som var uppenbart underkvalificerad för sin post, som inte hade stöd underifrån. Vad gjorde ledaren då? Han tog bort de obekväma som inte trodde eller backade upp honom i den utsträckning som han önskade och ersatte dem med andra mer lojala individer. Samma sker inom polisen. Nu avrättar tack och lov inte polisen obekväma personer men man knoppar av dem eller ser till att de inte kommer någon vart. De blir karriärsmässigt avrättade.

 

I Nordkorea tvingar man undersåtar tro på det som sägs, det finns inte utrymme för oliktänkande eller för att folkets åsikter kommer fram. Samma gäller inom polisen. Listan kan göras lång...


Nya organisationen

 

I den nya organisationen är mantrat att polisen ska komma närmare medborgarna. I själva verket är det tvärtom. Det har heller inte på väldigt lång tid, varit så hierarkiskt som nu. Man har från ledningshåll skapat enorma klyftor mellan arbetsgivarrepresentanter/chefer och arbetstagare. 



Man vill helst inte att personer som aspirerar på chefstjänster är fackligt engagerande. Man kanske inte säger det rätt ut men det är allmänt känt att det är något som inte ses med blida ögon. Tvärtom är det en försvårande omständighet. Det är inte nytt för nu men det fortsätter att vara så. 



Det har gått över ett år sedan den nya organisationen trädde i kraft. Inga gruppchefer är ännu tillträdda (med reservation för att någon blivit klar och i drift senaste veckan), knappt några tjänster tillsätts trots stora luckor i numerären. HR-avdelningarna har fått allt för stor makt och inflytande över saker som de inte behärskar, nämligen polisarbete. I stället för att satsa på att behålla personal som tröttnar och söker sig bort till andra jobb fortsätter man tala om hur många som söker Polishögskolan och om nya poliser som ska tillkomma. Det man inte förstår är att det tar många år innan en nyutexaminerad polis är självgående och så pass kompetent att den kan bidra med något. Dessutom är många av de poliser som kommer från skolan idag av sämre kvalitet än förr på grund av sänkta inträdelsekrav och inkvotering av särskilt önskade grupper. Civil personer som anställs får dessutom betydligt högre lön än vad erfarna poliser har. Ibland trots att de utför samma arbetsuppgifter. Med det nedvärderas polisyrket.

 

Ingen bortom de högre cheferna tror på den nya organisationen och man kan ju ställa sig frågande till om de cheferna tror på organisationen eller om de bara spelar med. Det är som Kejsarens nya kläder där alla vi andra ser att kejsaren är naken. 

 

Det man förstört nu kommer ta många år att reparera och bygga upp. Om det ens går. 

 

(Att det ändå går så bra som det går, dvs att den vanliga polisverksamheten något så när flyter, beror enbart på vissa duktiga poliser som sliter och som har ett enormt lösningsfokus. Det är inte ledningens förtjänst).

 

Polisinspektör"

 

Uppdatering: Även Aftonbladet har efter Varg Gyllanders inlägg efterlyst positiva polisröster. Nu väntar vi med spänning.

Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994