Publicerat 2012-01-19 20:10

Rättsstaten och vår trygghet

Från konferensen Folk och Försvar har ni säkert läst om famösa uttalanden om vilka partier som egentligen var inblandade i det senaste försvarsbeslutet. Men i mediaskugga hölls även en debatt om tillståndet inom Sveriges Polis.

Diskussionen tog sin utgångspunkt i en problembeskrivning av svensk  polis i kris som gjordes av Peter Wolodarski, chef på DN;s ledarredaktion som var första talare. Han berättade att anslagen till polisen är ca 20 miljarder per år, eller hälften av försvarsbudgeten. Han målade upp den bekanta bilden som DN torgfört vid upprepade tillfällen, att Polisen fått ökade anslag, mer personal, men ändå inte löser en större andel brott. Han tog upp värmlandspolisens sierska och Malmö som närmast liknar ett ”Chicago light”.

-Det är en dyster bild som framträder, som riskerar polisens förtroende hos allmänheten trots att SOM-institutets mätningar visar att allmänhetens förtroende för polisen är fortsatt högt. Med utgångspunkt från JO:s kritik beträffande långsamma handläggningstider, kritiserade han polisens effektivitet, genom att glida från antalet lösta brott till andelen lösta brott. Ett statistiskt trick som DN genomfört även tidigare.

Han menar att polisen är i kris, och kritiserade de volymmål som tagit mer hänsyn till kvantitet än kvalitet. Han menar att det nu krävs en haverikommission för att ta ett helhetsgrepp kring polisens organisation, ekonomi och kultur och menade att inte en krona till i resurser borde tillföras innan vi vet att de 20 miljarder som verksamheten kostar används effektivt. Allt sådant som vi tidigare läst på hans ledarsida.

Rätt utbildning, rätt organisation och rätt villkor!

Därefter fick Lena Nitz ta över talarstolen.
-Viktigast är medborgarnas förtroende, det har polisen, som Wolodarski sade. Nu har vi fått ökade resurser och fler poliser. Det räcker dock inte. Poliserna måste få rätt förutsättningar för att möta en allt mer avancerad brottslighet i ett samhälle som förändras allt snabbare.

Det finns en föråldrad bild av vad det är att vara polis i dagens samhälle. Dagens samhälle ställer högre krav på Polisen. Uppdraget är unikt, poliserna vill vara effektiva men får inte möjligheterna. Organisationen kan vara ett hinder, det finns flera fördelar med en tydligare organisation, och en nationell myndighet. Det ger bl a möjligheter till effektiviseringar.

Omorganisationer tar dock energi från verksamheten och medarbetare. Polisen måste bli bättre på att ta tillvara medarbetarnas erfarenheter, och bli en lärande organisation. Idag bemöts konstruktiv kritik med ett "jasså" eller i värsta fall med motstånd. Organisationen är inte mogen att ta tillvara de nya idéer vi nu får från medarbetarna.

Polisutbildningen idag är ingen högskola, trots att den heter Polishögskolan. Att kunna analysera problem och omsätta erfarenheter i praktiskt arbete kräver ett reflekterande förhållningssätt och möjlighet att utveckla verksamheten. Därför måste polisutbildningen reformeras till en akademisk disciplin, öppen för forskning och utveckling. Polisutbildningen har utretts upprepade gånger, senast 2008, det finns ett brett parlamentariskt stöd för en högskoleutbildning. Svensk polis har inte tid att vänta längre på en bättre utbildning.

Lena efterlyste regeringens vision och helhetssyn för polisen. Hon bjöd in till en nationell samling om polisens utmaningar, hon välkomnade regeringen, RPS, åklagare, Brå. Det finns en stark drivkraft och vilja till utveckling bland Sveriges poliser för att leva upp till allmänhetens krav på effektivitet. Grundstenarna som behövs är:

Rätt utbildning, rätt organisation och rätt villkor!

Den sista punkten, rätt villkor, innefattar bland annat polisernas arbetsmiljö, med möjligheter till professionell handledning.

Unik resursökning
Riksrevisorn Jan Landahl konstaterade att polisen fått en unik resursökning jämfört med övrig statsförvaltning under de senaste sju åren. Han pekade på ett antal områden med potential för effektiviseringar. Bland annat det hundratal föråldrade it-systemen som polisen har, behöver bytas ut och ensas. Han kritiserade de otydliga mål som givits till polisen från regeringen och även att styrningen inte är långsiktig.

Förslaget om reformerad polisutbildning blivit liggande på departementet i fyra år vilken är otillfredsställande. Han menar att Polisen inte är i kris, men att förändringar bland annat i styrning och organisation krävs för effektivare verksamhet.

Polisombudsman och lärande organisation
I den efterföljande diskussionen, kom bland annat frågan om en polisombudsman upp, som skulle kunna medverka till att göra polisen till en lärande organisation, och ta både kritik och goda idéer till intäkt till utveckling.

Otydliga mandat
Rikspolischefen Bengt Svenson konstaterade att mycket av den kritik han hört sammanfaller med det han själv framför när han träffar sina länspolismästare. Han efterlyste en organisation med mindre "råddiga" mandat, idag kan det vara så, att olika nivåer har mandat i samma fråga, och ibland kanske ingen upplever att den har rätt att fatta beslut överhuvudtaget. En sån organisation skall vi naturligtvis inte ha.

Rikspolischefen inte operativ
Han upplevde det som besvärande att efter 30 år och som operativ chef inom polisen inte vara operativ chef längre. Som Rikspolischef, kan han inte exempelvis gå in i en polismyndighet som förlorat kontrollen över en gata.

–Jag tycker det är skit. Det är bara att gå in och ta makten över den gatan och sätta in resurser för att ta tillbaka kommandot. Det är inte så himla svårt. Men det är inte mitt uppdrag som Rikspolischef. Han inser att polisen skall vara lokalt förankrad, men det borde vara tydliga mandat, och ledningsförhållanden så att han kunde säga till länspolismästarna:

-Nu gör ni som jag säger!

Han vände sig skämtsamt till ledarskribenterna på DN och framhöll att numer har polisen inte några kvantitativa krav på ett visst antal ”blås” vilket måste underlätta verksamheten för dem… Däremot kommer RPS att kontrollera antalet blås som utförts i efterhand - men det är en annan sak - att styra med uppföljning.

Han förklarade även en del begrepp som Polisen fått kritik för, som ”teknisk uppklaring”, Det är inget begrepp som polisen kommit på, utan är Brå:s uttryck.

-Det är väldigt besvärande att vi har en polisutredning som lades i april 2008 och vi har ännu inte fått några besked om framtidens polisutbildning. Hur än framtidens utbildning skall se ut, måste Rikspolisstyrelsen få ett besked för att kunna modernisera utbildningen.

Önskemålet från RPS är att det skall bli en akademisk utbildning. Minimikravet är att utbildningen skall ske på universitet och ge högskolepoäng. Nu är det ett vacuum, och Rikspolischefen kan inte förstå varför man inte fattar beslut i den frågan.

800 IT-system i fem generationer...
Det kanske mest frustrerande för varje polis, som kan knäcka den mest motiverade, är att polisen har ca 800 olika it-system, i fem olika generationer, och de talar inte med varandra! Vi gör nu den största it-satsningen i svensk offentlig sektor. Jag brukar säga att det var jag som avskaffade karbonpappren i svensk polis, nu hoppas jag att jag kan bli ihågkommen som den som avskaffade de otidsenliga it-systemen!

Historisk relik
Ledarskapsutbildningar och att polisen blir en lärande organisation är andra strategiska satsningar för att kunna utveckla polisverksamheten som görs. Rikspolischefen avslutade sitt anförande med att påpeka att polisen är den enda kvarvarande myndigheten som är en koncernmyndighet, den näst sista var riksantikvarieämbetet, och han upplever det som besvärande att det var Polisen som blev den historiska reliken i det sammanhanget!

Peter Wolodarski har kommenterat (och hyllat!) Rikspolischefens tal på DN:s ledarsida.

Hälften så stor nytta?
Morgan Johansson, (s), ordförande i Justitieutskottet inledde med att påpeka att som Wolodarski sade, Polisen har hälften av försvarets anslag, är det då så, att vi bara har hälften så stor nytta av polisen som av försvaret?
–Det tål att tänka på särskilt i detta forum.

Kriminalitetens utveckling ställer nya krav
Vad är polisens problem? 
-Polisens problem är väl rimligen kriminaliteten… Hur har kriminaliteten utvecklats. Den organiserade kriminalitetens struktur och organisation har utvecklats mycket kraftigt de senaste 20 åren i hela Sverige. Dessutom finns det nya typer av gäng, förutom MC-gängen som blivit fler och spritt sig över landet, finns idag etniska gäng, fängelsegäng, tonårs/förortsgäng, och alla har relativt enkel tillgång till illegala vapen… Vilka krav ställer det på polisen och rättsväsendet?

Bland annat en effektiv polisorganisation, som arbetar utan interna gränser, som arbetar i nära samverkan med bland annat åklagarorganisationen. Han kom med ett antal konkreta förslag om hur den organiserade kriminaliteten kan angripas med olika metoder.

Riktigt, riktigt dåligt!

Morgan Johansson  delar även den kritik som flera andra talare framförde mot att det inte hänt något med den nya polisutbildningen. Morgondagens poliser skall möta en annan verklighet och de måste vara vara rustade för det. Att det inte kommit någon proposition om ny polisutbildning kallade Morgan för… riktigt riktigt dåligt.

Detta är ett kort referat av debatten och diskussionerna, det finns närmare tre timmar av intressant och underhållande föredrag om polisiära frågor från konferensen, bland annat om arbetet mot grov organiserad brottslighet.

TH