Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2007-07-19 21:48Dom gav
- Vår lille son var inte planerad just då. Men vi blev jätteglada när vi fick veta att jag väntade honom, berättar Malin för Blåljus. Men en hel del av glädjen förtogs av hur man motarbetade mig på PHS i Solna och av det enorma krångel jag fick med a-kassan på grund av prefektens uttalande om mig i en tidning. Men nu har jag just fått dom på att jag hade rätt. Jag hade inga valmöjligheter.
Polisfacket – både nationellt och inom Stockholms län – reagerade skarpt på hur Malin behandlats. Numera har facket medverkat i framtagandet av en graviditetspolicy för PHS. Läs mer om den längre ned i PHS kommentar till Blåljus artikel.
Malin är ett fingerat namn. Eleven som drabbades heter egentligen något annat. Men både hon och Blåljus bedömer att hon löper risk för obehag om hon framträder med namn.
- Det känns inte bra, säger Malin. Jag är van att stå för vad jag säger. Men den här gången är det nog säkrast att inte framträda. Jag ser fortfarande en framtid inom polisen.
-. Vi hade just gift oss och hade inga planer på att försöka få barn förrän jag var färdig med min utbildning. Så plötsligt kom det positiva beskedet under min andra termin på PHS och vi blev som sagt jätteglada. Det är bra att veta den bakgrunden när jag berättar att prefekten på PHS i Solna sa till mig ”det finns ju alltid en möjlighet till att försöka att bli gravid senare”. Hur ska man tolka det när han säger det till mig som redan är gravid?
Uttalandet är naturligtvis bara en omskrivning för uppfattningen att alla Malins problem skulle lösas om hon gjorde abort
.
- När jag fick beskedet om graviditeten talade jag direkt med mina lärare på PHS, fortsätter Malin. De var glada och positiva och lovade att göra sitt bästa för att kunna höja tempot på studierna och hinna med några extra avsnitt före födelsen. De här lärarna såg inga hinder för att jag skulle kunna läsa deras ämnen i ett högre tempo. Så skrev jag ett e-brev till kurschefen och några dagar senare kom kallduschen. Min kurschef hade talat med prefekten. Det blev blankt nej till att fortsätta. - Jag fick veta att om jag gick kvar skulle jag inte få vara med på självskydd och skytte. Självskyddet kunde jag få sitta med och titta på men när det gällde skyttet fick jag inte vistas i lokalen. Och om jag inte infann mig till skyttelektionerna skulle det bokföras som skolk och den som skolkar får inte komma tillbaka till PHS. Jag tyckte inte att jag hade något annat val än att begära studieuppehåll.
- Sen kom nästa kalldusch – jag fick ingen ersättning från a-kassan av HTF (Handelstjänstemannaförbundet) som var mitt fack före polisen. Jag förklarade för dem att jag absolut inte hade något annat val än att begära studieuppehåll. De hävdade att det var ett frivilligt beslut och vägrade ersättning, suckar Malin.
- Jag överklagade till länsrätten och vann. HTF överklagade till Kammarrätten och förlorade för fjorton dagar sedan. De tänker tydligen inte driva saken längre för de har kontaktat mig för utbetalning.
Under processen i Kammarrätten ingav HTF en artikel i Polistidningen (utges av Polisförbundet nationellt) som bevisning. Behandlingen som drabbat Malin hade väckt uppmärksamhet på redaktionen och en intervju hade gjorts med prefekten. I det reportaget citerades denne när han uttalade att Malin hade valmöjligheter då hon fick veta att hon var gravid och det hänvisade HTF till.
Efter publiceringen frågade Malin prefekten vad han menat med valmöjligheter. Han förklarade att hon dels hade kunnat gå kvar och ”straffa ut sig”, dels att ”det finns ju alltid en möjlighet till att försöka att bli gravid senare”.
Det resonemanget från prefektens sida underkände såväl länsrätten som kammarrätten. Malin hade inte haft något val då hon blev gravid. Hon skulle ha ersättning.
Malin fick draghjälp i processen av facket. Emma Cronberg i polisfacket i Stockholms län som var väl insatt i det som hänt Malin tog kontakt med ombudsman Lena Nitz på Polisförbundet nationellt. Genom Lenas och förbundsstyrelsens engagemang fick Malin juridisk hjälp som hon rent formellt inte var berättigad till. Bland annat ansåg man att domen skulle kunna påverka situationen för andra elever som blev gravida.
- Jag fick en duktig kvinnlig jurist och så blev det en rättvis dom även i kammarrätten, förklarar Malin. Jag är tacksam för stödet från Polisförbundet och för det stöd jag fick från fackliga företrädare från Stockholms län på skolan. Nu hoppas jag att till sist få börja igen på PHS och slutföra min utbildning.I reportaget i Polistidningen uttalade prefekten också att det inte förekommit att någon gravid fått fortsätta på PHS. Flera kvinnor kontaktade redaktionen efter det och berättade att de bemötts mera positivt. En på PHS i Växjö fått bra stöd och smidig anpassning av utbildningen i samband med sin graviditet så att det hela fungerade bra både för henne och för skolan. På PHS i Växjö som är integrerad inom högskolan finns en annan attityd. Såvitt Blåljus förstår finns där också ett åtagande från PHS att följa reglerna för högskolan som PHS är integrerad med i Växjö och Umeå. Högskolan är ålagd att underlätta studiegången för gravida med olika åtgärder.
På PHS i Solna red man på att eleverna där går på en statlig uppdragsutbildning. Det är ingen högskola (trots det välklingande namnet) så reglerna för högskolor gäller inte. Och eleverna är givetvis inte anställda. Hade de varit det hade det varit lagstridigt att tvinga bort gravida – det såg riksdagen till redan vid tiden för andra världskriget. På PHS finns tydligen befattningshavare som är kvar i den tiden då gravida kvinnor utan vidare kunde fösas åt sidan.
- Jag grubblade mycket över det där med abort, slutar Malin. Vi ville ju absolut inte det men det var svårt att låta bli att tänka på. Men abort var aldrig något alternativ för oss. För oss var graviditeten ett litet under, så därför var det otroligt jobbigt psykiskt att vår lilla ”parasit” skulle orsaka så mycket oreda och ledsamheter. När jag såg ultraljudsbilden övergick sorgsamheten mer till ren och skär ilska över att bli behandlad på det här viset. Polisskolan skröt på sin hemsida vid samma tillfälle om att de hade 42 % kvinnor antagna. Hur kunde de då inte ha någon plan för hur deras kvinnliga studenter ska bemötas om de blir gravida? Så såg vi vår lille son på ultraljudet och jag tänkte att du har inte gjort något fel, varför skulle det här gå ut över dig? Sedan var det slut på grubblerierna.
FOTNOT: Den dåvarande prefekten som inte har det uppdraget längre har erbjudits möjlighet att kommentera Blåljus artikel men avböjt. Däremot har informationschef Annika Ulltin på PHS skickat oss följande bemötande:
Det är en självklarhet att studenter som blir gravida under polisutbildningen ska erbjudas en anpassad, trygg och säker utbildningssituation. Polishögskolans ambition är att finna lösningar som är anpassade till den enskilda studentens förutsättningar/önskemål men också till de krav som utbildningen ställer i olika delmoment.
Polishögskolan fattade i mars 2007 beslut om en graviditetspolicy för studenter på polisutbildningen. Genom policyn verkar Polishögskolan för att hitta en lösning där studenten kan ges möjlighet att genomföra så stora delar av utbildningen som möjligt, utan att den enskilde studenten riskerar sin och/eller fostrets hälsa eller tvingas att ge avkall på en hög utbildningskvalité. Under senaste året har Polishögskolan beviljat flera studieuppehåll och även hanterat frågor som rör föräldraledighet under utbildningen.
- Jag tillträdde som rektor på Polishögskolan i april i år. Jag kan inte uttala mig i fallet med studenten ”Malin”, som beskrivs på Blåljus hemsida. Däremot beklagar jag om Polishögskolan har brustit i sin handläggning eller lämnat bristfällig information. I sammanhanget vill jag understryka vikten av att gravida studenter så långt det är möjligt ska ges förutsättningar att genomföra sina studier med samma förutsättningar och villkor som gäller för alla som genomgår polisprogrammet. Jag tycker att det är mycket bra att det nu finns en policy som stöd för hur frågorna ska hanteras. Jag kommer att följa upp att policyn efterlevs, säger Polishögskolans rektor Ebba Sverne Arvill i en kommentar.
I Polishögskolan policy fastslås att Polishögskolan har ett tydligt ansvar att tillsammans med den gravida studenten upprätta en individuellt anpassad studieplan.
Polishögskolan har ett stort ansvar att informera den gravida studenten om den policy som tagits fram. Det är t.ex. viktigt att studenten förstår bakgrunden till vissa beslut. När det gäller Vapenutbildning (skytte med eldhandvapen och skarp ammunition) förbjuds detta oinskränkt för gravida studenter. Förbudet gäller under hela graviditeten. Beslutet baseras på medicinska utlåtanden från medicinsk expertis. Detta gäller också delar av självskyddsutbildningen.
Om en sökande eller student blir gravid under rekryteringen eller polisutbildningen måste denna få information om att det ingår en stor andel praktiska moment i polisutbildningen och därefter ta ställning till om studier ska påbörjas eller fullföljas. En gravid sökande som blivit antagen till Polishögskolan men ännu inte påbörjat utbildningen, beviljas studieuppehåll med platsgaranti de nästkommande tre terminerna.
Annika Ulltin
Informationschef Polishögskolan
PHS policy för gravida elever
-----------------------------------------------------------------
Blåljus publicerar alla insändare i relevanta polisfrågor som kommer in. Insändarna prövas endast tryckfrihetsrättsligt före publicering. Åsikterna som uttrycks i insändarna prövas inte och därför behöver de inte alltid sammanfalla med de åsikter som omfattas eller uttrycks av styrelsen i polisfacket i Stockholms län.
Berusad förare
”Kom tillbaka från semestern och såg insändaren från upprörd kollega om de ”snälla” domarna mot rattfyllon som dödat människor i trafiken. Det var intressant att Blåljus följde upp och intervjuade en hög jurist som sa att teoretiskt var det möjligt att åtala rattfyllon för dråp eller mord och även att få det att hålla i rätten. De skulle tydligen kunna ha likgiltighetsuppsåt och hamna i helt andra straffsatser än de som dömts för (grovt) vållande till annans död.
Varför ska detta vara så svårt? Sunt förnuft säger ju att den som överväger att köra bil rattfull är likgiltig för andra trafikanters liv och hälsa. Ingen kan hänvisa till självförvållad berusning för att undgå ansvar för sina handlingar. Hur ska någon kunna påstå att man inte vet vilken risk en rattfull förare utsätter sig själv och andra för? Få saker i samhället är så väl kända – få saker råder det sådan enighet bland vettigt folk kring.
Fullföljer den höggradigt berusade föraren avsikten och kör vårdslöst i hög fart genom ett tättbebyggt område så har han eller hon väl också visat sig likgiltig för effekten av handlandet – att någon skadas svårt eller dödas. Vilka förutsättningar har en sådan person att säga ”tänkte inte på det” och komma undan med det?
Varför ska vi jämt tassa som katten kring het gröt i Sverige och låta juristerna få hållas med att i alla lägen släta över och förminska grova brott oavsett vilka fruktansvärda konsekvenser de än fått? Allmänhetens inställning till rattfyllons mord är kristallklar – när ska samhället följa med?
Fallet med Anna Lindhs mördare berörs. När han angriper henne med kniv förstår han att hon riskerar att dö då men struntar i det. När han gång på gång sticker kniven i henne inser han att döden är en helt tänkbar effekt men struntar i det också. Uppsåtligt dödande.
På vilket sätt skiljer sig detta från den kraftigt berusade som startar sin bil och kör i hög fart genom ett samhälle där han ser att många oskyddade trafikanter, barn och gamla är i rörelse? Försök förklara det för mig någon!
”Jenny””
Finns det inget
”Hej Dysterkvist! Tyvärr har du helt rätt i alla dina påståenden! Inom polisen får vi helt enkelt "anpassa" oss för de högre cheferna! Hur gör man det utan att skämmas och att få känslan att "krypa" inför dumheterna? Nu tänker jag på alla "blås" och alla andra dumheter som ledningen har utfärdat. KAN man verkligen anpassa sig till dumheter?
Ett annat "Tyvärr" är att alla andra underchefer, så som Näpochefer m.m., har helt anpassat sina rutiner till att följa ALLT vad polisledningen säger. Är det rätt? Finns det INGEN civilkurage längre inom kåren? Finns den möjligen bland våra andra chefer?
”Kerry””
”Du skulle se
”Duktigt av dig, ”Dysterkvist” från Gävleborg, att sätta fingret på Danielssons ledarstil bara efter en kort intervju i ett radioprogram. Du skulle se hur det är i verkligheten.
Han som säjer till hur det skall vara. Så upplever man Danielsson när man jobbar under honom. Det där med samverkan kan du glömma. Vi har det på papperet förstås, skam vore det väl annars. Men det är uppgjort av chefen i förväg och det är bara att hoppas att den som samverkar förstår sin roll att instämma med vad Danielsson säger. Annars får de minsann ta ansvar för det som det sas i radioprogrammet.
Och så tack till Blåljus som publicerade arbetet som kritiken byggde på. Jag har läst det och uppmanar alla kolleger på fältet i Skåne län att göra detsamma! Publicera det igen är ni hyggliga. Vilken syn på underlydande poliser som cheferna visar sig ha. De anser sig se helheten och har överblicken från kullens topp. Vi därnere ser bara trädstammar och fattar ingenting. Vi påstås behöva ett auktoritärt ledarskap.
Citat: Ledningen driver en verksamhet där många mår illa och allt man svarar på detta är ”passar det inte är det bara att sluta”.
Ha det så kul i framtiden alla kolleger på SÄPO.
”Bengt””
BLÅLJUS KOMMENTAR: Som sagts tidigare har vi inte tillräcklig kunskap om det interna livet inom Polismyndigheten i Skåne län för att kunna kommentera det här. Däremot publicerar vi gärna arbetet en gång till om det kan vara till nytta.
Uppsats om polisen i Skåne län från Universitet i Lund
-----------------------------------------------------------------
Rättvis lön
”Begär ni lika höga löner som alla andra måste vi avskeda en del av er”. Det var budskapet i maj från Arbetsgivarverkets vd Göran Ekström till statligt anställda. Lönehöjningar på runt en procent årligen för statsanställda nämndes i mediediskussionen.
I slutet av maj sa Göran Ekström till DN:
- Blir löneökningarna lika stora som på arbetsmarknaden hittills väntar tusentals uppsägningar.
Bakom detta illa dolda hot ligger ramanslagen till de statliga myndigheterna. När Arbetsgivarverket läste budgetpropositionen fann man där ett utrymme för löneökningnar med cirka en procent årligen för de statsanställda. Skulle dessa framhärda och kräva samma löneökningar som övriga på arbetsmarknaden fått i vår uppstår medelsbrist på myndigheterna och sådan är, enligt vad Göran Ekström säger till DN, grund för uppsägningar.
Fackliga företrädare som DN talat med verkar inte imponerade.
- Det finns en partsgemensam överenskommelse om följsamhet med lönerna i den konkurrensutsatta servicesektorn, säger ST:s ordförande Anette Carnhede till DN.
- Staten behöver kommunicera något helt annat än detta om vi ska klara rekryteringsbehoven framöver, säger Edel Karlsson Håål, ordförande i Saco-S.
Blåljus: Regeringens anslag räcker inte till löneökningar för statligt anställda i nivå med vad arbetsmarknaden förhandlat fram under våren. Det gick Arbetsgivarverkets vd Göran Ekström ut i medierna med i maj. Skulle de statliga lönerna höjas för mycket uppstår medelsbrist i myndigheterna och det är grund för uppsägning, menade han. Hur ser Polisförbundets förhandlingschef Jan Wallin på det utspelet?
- Den statlige arbetsgivaren eftersträvar ett sifferlöst avtal i de förhandlingar som nu har inletts och som ska vara klara i höst. Vi ser det som att verksamhetens krav och ekonomi måste styra. Men att det i praktiken skulle innebära väsentligt lägre löneökningar än vad andra fått det tycker jag inte man ska oroa sig för. Det är en alldeles orealistisk förväntan från arbetsgivarverkets sida och det är de som företräder verket förstås medvetna om.
Blåljus: I medierna kastades det fram spekulationer att arbetsgivaren skulle eftersträva runt en procent årligen, kanske omkring 4.5 – 5 procent på ett treårsavtal.
- Det är tankegångar som vi inte ens kan diskutera på ett seriöst plan. Men när förhandlingarna kommer igång på allvar blir det viktigt för oss att finna en konstruktion som trots ett sifferlöst avtal ger oss garantier om en stupstock på en realistisk nivå. Med stupstock menar jag då den lägsta nivå som man faller tillbaka på om de lokala och lokal-lokala förhandlingarna misslyckas. Och den stupstocken måste givetvis stå i en rimlig relation till vad som hittills uppnåtts på arbetsmarknaden i år.
Blåljus: Pensionerna är den stora frågan för Polisförbundet i de centrala förhandlingarna. Hur kommer det att gå – vilken är arbetsgivarens inställning?
- Vi eftersträvar ju inte någon sänkt pensionsålder generellt för poliser. Vi vill skapa goda ekonomiska möjligheter för den som själv vill gå i pension tidigare. Jag upplever arbetsgivaren som resonabel i den här frågan. Jag räknar med att vi ska nå resultat.
Blåljus: Det införs en ny nivå i förhandlingarna enligt de yrkanden som ligger. Under de tre föregående åren gick pengarna från RALS, de centrala förhandlingarna, direkt ner till dåvarande lokal nivå – i vårt fall länspolisnivån. Nu ändras det. Varför?
- Det är ingen nyhet. Det är en återgång till en förutvarande ordning om det blir så. Då blir Rikspolisstyrelsen-Polisförbundet lokal nivå och länsmyndigheterna-förbundsområdena lokal-lokal nivå. Anledningen är att vi ska kunna klara att lösa pensionsfrågorna.
Blåljus: Kan du förklara varför pensionerna kräver en lokal förhandlingsnivå ovanför länen?
I dag ligger ansvaret på lokala parter, dvs myndigheterna, att lösa finansieringen av pensionsfrågan. Ingen myndighet har hittat en lösning i den frågan under avtalsperioden. Vi måste ha RPS som motpart för att få en nationell, enhetlig lösning av finansieringen och då måste delegationen ändras så att RPS blir förhandlingspart, dvs lokal part igen.
Blåljus: Vilka direkta konsekvenser får det i övrigt för poliserna i Stockholms län att lönemedlen från RALS, enligt yrkandena, kan komma att passera förhandlingsnivån Rikspolisstyrelsen-Polisförbundet innan de når länsnivån?
Förhandlingar om Stockholmspolisernas löner kommer även fortsättningsvis ske på myndighetsnivå. Det är fortfarande så att det är myndigheternas verksamhetskrav, kompetensbehov, ekonomi osv som avgör hur pengarna ska fördelas och hur mycket det får kosta. Däremot kan RPS och Polisförbundet som lokala parter i framtiden reglera sådana frågor som vi är överens om är av principiell, nationell art, tex finansieringen av pensionslösningen eller ett nationellt löne- och förmånsavtal – ALFA.
Blåljus: Stockholms län och andra län har enligt det senaste centrala avtalet (RALS 2004 – 2007) fått lönemedel direkt enligt en modell. Kan den yrkade tillkomsten av en förhandlingsnivå före länen innebära en proportionellt försämrad tilldelning av lönemedel till poliserna i Stockholms län jämförd med tilldelningen enligt RALS 2004 – 2007?
Som sagt, även i framtiden kommer polisernas löner att förhandlas på myndighetsnivå och då på den så kallade lokal/lokala nivån eftersom RPS, förutsatt att vi får gehör för vårt yrkande, blir lokal nivå. En ytterligare förhandlingsnivå kommer inte att innebära en försämrad tilldelning av lönemedel vare sig för Stockholm eller andra myndigheter. Avsikten är att skapa en avtalskonstruktion som ger oss möjligheter att, med RPS lösa frågor som är mer lämpade att reglera och lösa nationellt än på myndighetsnivå. Vi strävar självklart efter att få så bra avtal som möjligt för alla Sveriges poliser.
Intervju: Claes Cassel
FÖR DIG SOM VILL FÖRDJUPA DIG:
Arbetsgivarverkets yrkanden
OFR yrkande med Polisförbundets tillägg
-----------------------------------------------------------------
89 procent av invånarna
Var tredje invånare i Stockholms län har varit i kontakt med en polis det senaste året. Av dem är 76 procent nöjda med polisens bemötande. Endast 15 procent är missnöjda. Detta framgår av den trygghetsundersökning som Polisen i Stockholms län låtit genomföra och där cirka 54 500 invånare svarat på frågor.
Ett annat besked i undersökningen är att Polisens 15 nyöppnade poliskontor är placerade i rätt områden, alltså områden där ökad polisiär närvaro tycks vara särskilt viktig.
- Det är några av de positiva resultaten, säger länspolismästare Carin Götblad. Stockholms län är ett tryggt storstadsområde, men undersökningen visar att många människor känner oro. Då är det bra att de känner förtroende för sin polis.
Den höga siffran för invånarnas nöjdhet med polisens bemötande ska också ses i ljuset av att en del kontakter med poliser har gällt att man kört bil för fort, uppträtt våldsamt, eller på annat sätt blivit föremål för polisens ingripande. För andra kan det ha gällt att till exempel ansöka om nytt pass.
När de tillfrågade ska välja ord som kännetecknar polisens bemötande blir de vanligaste orden: korrekt, tillmötesgående, lyssnande, engagerat och personligt.
- Jag blir glad när min personal uppskattas för sitt sätt att möta människor, säger länspolismästare Carin Götblad.
När undersökningen gjordes senhösten 2006 hade poliskontoren inte öppnat, eller bara varit öppna en kort tid. Därför går det inte att dra generella slutsatser om inställningen till dessa. Men poliskontoret i Ronna började sin verksamhet, om än utan ett fysiskt kontor, redan hösten 2005. Där syns också resultatet:
Alla tillfrågade fick frågan om de tycker att polisen bryr sig om de problem som finns i deras områden. Nära hälften hade ingen uppfattning och 38 procent ansåg att polisen bryr sig.
Den högsta siffran kom från de boende i Ronna. Där svarade hela 63 procent att polisen bryr sig om deras problem. Också i de andra områdena med poliskontor var siffran högre än för genomsnittet, nämligen 45 procent.
- Det ser jag som ett kvitto på att de boende i bland annat Ronna uppskattar vår satsning på poliskontor, säger Carin Götblad.
I undersökningen ställs också frågor om man varit utsatt för brott, om man känner oro och otrygghet.
Knappt tre procent säger sig under det senaste året ha varit utsatta för våld som vållat smärta. Även om det inte finns några liknande undersökningar som går att jämföra med på ett vetenskapligt plan, tycks siffran inte vara hög för ett storstadsområde. Detsamma gäller att 25 procent under det senaste året ansett sig ha varit utsatta för brott.
55 procent säger sig vara trygga när de går ut ensamma en kväll i sitt bostadsområde. 32 procent anser sig vara otrygga.
22 procent har under senaste året avstått från någon aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla. Det vanligaste (18 procent) är att man avstått att åka buss eller tåg.
De tillfrågade har också fått svara på frågan om de tycker att det är bra, dåligt eller att de inte bryr sig om att Polisen vill sätta upp övervakningskameror på särskilt brottsutsatta platser. Det är 89 procent som svarar att de tycker det är bra.Hela undersökningen presenteras på webbplatsen www.polisen.se/stockholm.
Där kan du bl a se resultaten per kommun, distrikt eller poliskontor.
Undersökningen gjordes 31 oktober- 5 december 2006. 82 200 personer mellan 16-85 år ingick i urvalet. Svarsfrekvensen blev 66 procent, vilket är något lågt men delvis kompenseras av det stora antalet tillfrågade.
Källa: Polismyndigheten i Stockholms läns hemsida.
-----------------------------------------------------------------
Arbeten på nordsydaxeln
De pågående arbeten på Centralbron och Söderledstunneln sker i olika etapper.
Söder Mälarstrand - Centralbron påfartsrampen:
Påfartsrampen stängs för trafik lördagen den 7/7 kl. 22.00 t o m den 3/8.
Tung trafik norrut från Stadsgårdsleden/Slussen hänvisas via Västerbron.
Detsamma gäller tung trafik från Liljeholmsbron/Långholmsgatan.
-----------------------------------------------------------------
BLÅLJUS FÖRST
Vill du göra Blåljus till din startsida på Internet? Det är mycket enkelt. Medan du har hemsidan uppe - klicka på Verktyg-Internetalternativ-Aktuell-Verkställ-OK och saken är klar. På så vis får du alltid senaste nytt från oss.
-----------------------------------------------------------------
UPPDATERINGAR OCH
Blåljus uppdateras
Blåljus, hemsida för polisfacket i Stockholms län, uppdateras måndagar och torsdagar större delen av året. En tid framåt då det statistiskt sett är färre nyheter uppdateras hemsidan bara på torsdagar. Händer det något viktigt uppdaterar vi som vanligt även andra dagar.
Den här sidan har uppdaterats torsdagen den 19 juli 2007 kl 2045. Nästa planenliga uppdatering blir torsdagen den 26 juli.
Vid uppdateringen torsdagen den 12 juli stod vårt räkneverk på 297.069. Vid uppdateringen torsdagen den 19 juli hade 1542 besökare tillkommit och vi landade då på 298.611.
-----------------------------------------------------------------
HISTORISKA GLIMTAR
Var du med? Blåljusred var det. Satt och glodde på en gammal svartvitt TV och såg de ofattbara bilderna från Apolloprojektet, amerikanskt rymdprojekt 1961–72, då det lyckades med ett av sina mål - att landsätta människor på månen. Det var den 20 juli 1969 kl. 2118 (svensk tid) som astronauterna Neil Armstrong och Edwin Aldrin under Apollo 11-expeditionen som första människor landade på månens yta. Vi visste ju att de skulle öppna dörrarna och kliva ur och satt klistrade vid burken. Några timmar senare, den 21 juli 1969 kl 0356, tog de det första steget ned på månens yta. Du minns de berömda (säkert väl inövade) orden: ”Ett litet steg för en människa, ett stort språng för mänskligheten”. En tredje astronaut, Michael Collins, väntade i moderskeppet i satellitbana kring månen.
Den 21 juli 1878 avseglade en för tiden minst lika vågsam expedition - Vegaexpeditionen, A.E. Nordenskiölds forskningsresa - Tromsø med 30 män ombord av vilka sju var forskare. Befälhavare var Louis Palander. Vega åtföljdes av fartygen Fraser och Express till floden Jenisej och av fartyget Lena till floden Lena. Efter att ha legat infrusen 10 månader vid Pitlekaj återvände Vega via Japan och Suezkanalen oskadd till Stockholm 24 april 1880. Expeditionen hade på sin resa bärgat framstående forskningsresultat, stora naturvetenskapliga och etnografiska materialsamlingar och ett betydande japanskt bibliotek. Vega var det första fartyg som seglat genom Nordostpassagen från Atlanten längs den sibiriska kusten till Stilla havet. Färden betalades av kung Oscar II, affärsmannen Oscar Dickson och den ryske gruvägaren Alexandr Sibirjakov.
Den 23 juli 1983 stängdes Törefjärden i Norrbotten av under jakten på en eventuell främmande ubåt. Medierna jublade över avbrottet i sommarens nyhetsstiltje.
Den 24 juli 1936 avtäcktes Carl Milles storslagna skulptur "Orfeus" vid Konserthuset på trappan ut mot Hötorget i Stockholm. Stockholmarna hade fått en mötesplats mitt i City som nästan ingen kunde missa.
Natten till den 25 juli 1956 kolliderade ”Andrea Doria”, italiensk atlantångare, byggd 1953 med Svenska Amerika Liniens ”Stockholm” i utkanten av en tät dimbank nära Nantuckets fyrskepp, 220 nautiska mil från New York. Fartygen såg varandra på radar ca 20 min före katastrofen. På Stockholm tolkade man fartygens parallella och motsatta kurser som en normal babord mot babord-passage men på ”Andrea Dorias” brygga såg man framför sig en passage styrbord mot styrbord. Ingen radiokontakt togs. Båda fartygen gjorde först små, sedan större korrigeringar av kurserna för att något öka avståndet, med kollision som följd. Det italiensksa fartyget träffades i sidan och sjönk efter 11 timmar på 70 m djup. Från henne räddades 1 660 personer. 51 passagerare och 5 besättningsmän omkom. Den uppmärksammade rättegången avslutades med förlikning.
Vårt senaste – och förhoppningsvis sista – krig (vilket det rent formellt kanske inte var) inleddes den 26 juli 1914 då svenska trupper gick till anfall mot norska för att genomdriva den i freden i Kiel utfästa unionen med Norge. I Moss den 14 augusti 1814 lovade den svenske kungen att anta den utarbetade norska grundlagen som utarbetades i Eidsvoll. Enda förändringarna var de som var nödvändiga för en union med Sverige. Kristian Fredrik, som valts till Norges kung i Eidsvoll lovade abdikera till förmån för den svenske kungen och omedelbart lämna landet. Med stöd av den överenskommelsen valdes Karl XIII till Norges kung 4 november 1814. Den svensk-norska unionen var ett faktum till 1905.
Dom gav
gravid
PHS-elev
rätt
Malin, elev på Polishögskolan, PHS, i Solna fick gå ända till kammarrätten för att få bekräftat att hon inte hade något annat val än att sluta på skolan när hon blev gravid. Skolan försökte på alla sätt hävda att hon hade valmöjligheter. Bland annat sa prefekten till henne att ”det finns ju alltid en möjlighet att försöka bli gravid senare”. Eftersom Malin redan var gravid kunde hon rimligen inte uppfatta det som något annat än ett förslag att göra abort för att kunna gå kvar i undervisningen.
- Vår lille son var inte planerad just då. Men vi blev jätteglada när vi fick veta att jag väntade honom, berättar Malin för Blåljus. Men en hel del av glädjen förtogs av hur man motarbetade mig på PHS i Solna och av det enorma krångel jag fick med a-kassan på grund av prefektens uttalande om mig i en tidning. Men nu har jag just fått dom på att jag hade rätt. Jag hade inga valmöjligheter.
Facket reagerade skarpt
Polisfacket – både nationellt och inom Stockholms län – reagerade skarpt på hur Malin behandlats. Numera har facket medverkat i framtagandet av en graviditetspolicy för PHS. Läs mer om den längre ned i PHS kommentar till Blåljus artikel.
Malin är ett fingerat namn. Eleven som drabbades heter egentligen något annat. Men både hon och Blåljus bedömer att hon löper risk för obehag om hon framträder med namn.
”Möjlighet bli gravid senare”
- Det känns inte bra, säger Malin. Jag är van att stå för vad jag säger. Men den här gången är det nog säkrast att inte framträda. Jag ser fortfarande en framtid inom polisen.
-. Vi hade just gift oss och hade inga planer på att försöka få barn förrän jag var färdig med min utbildning. Så plötsligt kom det positiva beskedet under min andra termin på PHS och vi blev som sagt jätteglada. Det är bra att veta den bakgrunden när jag berättar att prefekten på PHS i Solna sa till mig ”det finns ju alltid en möjlighet till att försöka att bli gravid senare”. Hur ska man tolka det när han säger det till mig som redan är gravid?
Uttalandet är naturligtvis bara en omskrivning för uppfattningen att alla Malins problem skulle lösas om hon gjorde abort
.
Skulle bokföras som skolk
- När jag fick beskedet om graviditeten talade jag direkt med mina lärare på PHS, fortsätter Malin. De var glada och positiva och lovade att göra sitt bästa för att kunna höja tempot på studierna och hinna med några extra avsnitt före födelsen. De här lärarna såg inga hinder för att jag skulle kunna läsa deras ämnen i ett högre tempo. Så skrev jag ett e-brev till kurschefen och några dagar senare kom kallduschen. Min kurschef hade talat med prefekten. Det blev blankt nej till att fortsätta. - Jag fick veta att om jag gick kvar skulle jag inte få vara med på självskydd och skytte. Självskyddet kunde jag få sitta med och titta på men när det gällde skyttet fick jag inte vistas i lokalen. Och om jag inte infann mig till skyttelektionerna skulle det bokföras som skolk och den som skolkar får inte komma tillbaka till PHS. Jag tyckte inte att jag hade något annat val än att begära studieuppehåll.
Vägrade ersättning
- Sen kom nästa kalldusch – jag fick ingen ersättning från a-kassan av HTF (Handelstjänstemannaförbundet) som var mitt fack före polisen. Jag förklarade för dem att jag absolut inte hade något annat val än att begära studieuppehåll. De hävdade att det var ett frivilligt beslut och vägrade ersättning, suckar Malin.
- Jag överklagade till länsrätten och vann. HTF överklagade till Kammarrätten och förlorade för fjorton dagar sedan. De tänker tydligen inte driva saken längre för de har kontaktat mig för utbetalning.
Polistidningen bevisning
Under processen i Kammarrätten ingav HTF en artikel i Polistidningen (utges av Polisförbundet nationellt) som bevisning. Behandlingen som drabbat Malin hade väckt uppmärksamhet på redaktionen och en intervju hade gjorts med prefekten. I det reportaget citerades denne när han uttalade att Malin hade valmöjligheter då hon fick veta att hon var gravid och det hänvisade HTF till.
Efter publiceringen frågade Malin prefekten vad han menat med valmöjligheter. Han förklarade att hon dels hade kunnat gå kvar och ”straffa ut sig”, dels att ”det finns ju alltid en möjlighet till att försöka att bli gravid senare”.
Draghjälp från facket
Det resonemanget från prefektens sida underkände såväl länsrätten som kammarrätten. Malin hade inte haft något val då hon blev gravid. Hon skulle ha ersättning.
Malin fick draghjälp i processen av facket. Emma Cronberg i polisfacket i Stockholms län som var väl insatt i det som hänt Malin tog kontakt med ombudsman Lena Nitz på Polisförbundet nationellt. Genom Lenas och förbundsstyrelsens engagemang fick Malin juridisk hjälp som hon rent formellt inte var berättigad till. Bland annat ansåg man att domen skulle kunna påverka situationen för andra elever som blev gravida.
Hoppas slutföra utbildningen
- Jag fick en duktig kvinnlig jurist och så blev det en rättvis dom även i kammarrätten, förklarar Malin. Jag är tacksam för stödet från Polisförbundet och för det stöd jag fick från fackliga företrädare från Stockholms län på skolan. Nu hoppas jag att till sist få börja igen på PHS och slutföra min utbildning.I reportaget i Polistidningen uttalade prefekten också att det inte förekommit att någon gravid fått fortsätta på PHS. Flera kvinnor kontaktade redaktionen efter det och berättade att de bemötts mera positivt. En på PHS i Växjö fått bra stöd och smidig anpassning av utbildningen i samband med sin graviditet så att det hela fungerade bra både för henne och för skolan. På PHS i Växjö som är integrerad inom högskolan finns en annan attityd. Såvitt Blåljus förstår finns där också ett åtagande från PHS att följa reglerna för högskolan som PHS är integrerad med i Växjö och Umeå. Högskolan är ålagd att underlätta studiegången för gravida med olika åtgärder.
Ren och skär ilska
På PHS i Solna red man på att eleverna där går på en statlig uppdragsutbildning. Det är ingen högskola (trots det välklingande namnet) så reglerna för högskolor gäller inte. Och eleverna är givetvis inte anställda. Hade de varit det hade det varit lagstridigt att tvinga bort gravida – det såg riksdagen till redan vid tiden för andra världskriget. På PHS finns tydligen befattningshavare som är kvar i den tiden då gravida kvinnor utan vidare kunde fösas åt sidan.
- Jag grubblade mycket över det där med abort, slutar Malin. Vi ville ju absolut inte det men det var svårt att låta bli att tänka på. Men abort var aldrig något alternativ för oss. För oss var graviditeten ett litet under, så därför var det otroligt jobbigt psykiskt att vår lilla ”parasit” skulle orsaka så mycket oreda och ledsamheter. När jag såg ultraljudsbilden övergick sorgsamheten mer till ren och skär ilska över att bli behandlad på det här viset. Polisskolan skröt på sin hemsida vid samma tillfälle om att de hade 42 % kvinnor antagna. Hur kunde de då inte ha någon plan för hur deras kvinnliga studenter ska bemötas om de blir gravida? Så såg vi vår lille son på ultraljudet och jag tänkte att du har inte gjort något fel, varför skulle det här gå ut över dig? Sedan var det slut på grubblerierna.
FOTNOT: Den dåvarande prefekten som inte har det uppdraget längre har erbjudits möjlighet att kommentera Blåljus artikel men avböjt. Däremot har informationschef Annika Ulltin på PHS skickat oss följande bemötande:
SVAR:
Det är en självklarhet att studenter som blir gravida under polisutbildningen ska erbjudas en anpassad, trygg och säker utbildningssituation. Polishögskolans ambition är att finna lösningar som är anpassade till den enskilda studentens förutsättningar/önskemål men också till de krav som utbildningen ställer i olika delmoment.
Polishögskolan fattade i mars 2007 beslut om en graviditetspolicy för studenter på polisutbildningen. Genom policyn verkar Polishögskolan för att hitta en lösning där studenten kan ges möjlighet att genomföra så stora delar av utbildningen som möjligt, utan att den enskilde studenten riskerar sin och/eller fostrets hälsa eller tvingas att ge avkall på en hög utbildningskvalité. Under senaste året har Polishögskolan beviljat flera studieuppehåll och även hanterat frågor som rör föräldraledighet under utbildningen.
Rektor följer upp policy
- Jag tillträdde som rektor på Polishögskolan i april i år. Jag kan inte uttala mig i fallet med studenten ”Malin”, som beskrivs på Blåljus hemsida. Däremot beklagar jag om Polishögskolan har brustit i sin handläggning eller lämnat bristfällig information. I sammanhanget vill jag understryka vikten av att gravida studenter så långt det är möjligt ska ges förutsättningar att genomföra sina studier med samma förutsättningar och villkor som gäller för alla som genomgår polisprogrammet. Jag tycker att det är mycket bra att det nu finns en policy som stöd för hur frågorna ska hanteras. Jag kommer att följa upp att policyn efterlevs, säger Polishögskolans rektor Ebba Sverne Arvill i en kommentar.
I Polishögskolan policy fastslås att Polishögskolan har ett tydligt ansvar att tillsammans med den gravida studenten upprätta en individuellt anpassad studieplan.
Vapenutbildning förbjuden
Polishögskolan har ett stort ansvar att informera den gravida studenten om den policy som tagits fram. Det är t.ex. viktigt att studenten förstår bakgrunden till vissa beslut. När det gäller Vapenutbildning (skytte med eldhandvapen och skarp ammunition) förbjuds detta oinskränkt för gravida studenter. Förbudet gäller under hela graviditeten. Beslutet baseras på medicinska utlåtanden från medicinsk expertis. Detta gäller också delar av självskyddsutbildningen.
Studieuppehåll med platsgaranti
Om en sökande eller student blir gravid under rekryteringen eller polisutbildningen måste denna få information om att det ingår en stor andel praktiska moment i polisutbildningen och därefter ta ställning till om studier ska påbörjas eller fullföljas. En gravid sökande som blivit antagen till Polishögskolan men ännu inte påbörjat utbildningen, beviljas studieuppehåll med platsgaranti de nästkommande tre terminerna.
Annika Ulltin
Informationschef Polishögskolan
PHS policy för gravida elever
-----------------------------------------------------------------
Debattforum
INSÄNDARE:
Blåljus publicerar alla insändare i relevanta polisfrågor som kommer in. Insändarna prövas endast tryckfrihetsrättsligt före publicering. Åsikterna som uttrycks i insändarna prövas inte och därför behöver de inte alltid sammanfalla med de åsikter som omfattas eller uttrycks av styrelsen i polisfacket i Stockholms län.
Berusad förare
är väl likgiltig
inför andras liv?
”Kom tillbaka från semestern och såg insändaren från upprörd kollega om de ”snälla” domarna mot rattfyllon som dödat människor i trafiken. Det var intressant att Blåljus följde upp och intervjuade en hög jurist som sa att teoretiskt var det möjligt att åtala rattfyllon för dråp eller mord och även att få det att hålla i rätten. De skulle tydligen kunna ha likgiltighetsuppsåt och hamna i helt andra straffsatser än de som dömts för (grovt) vållande till annans död.
Varför ska detta vara så svårt? Sunt förnuft säger ju att den som överväger att köra bil rattfull är likgiltig för andra trafikanters liv och hälsa. Ingen kan hänvisa till självförvållad berusning för att undgå ansvar för sina handlingar. Hur ska någon kunna påstå att man inte vet vilken risk en rattfull förare utsätter sig själv och andra för? Få saker i samhället är så väl kända – få saker råder det sådan enighet bland vettigt folk kring.
Fullföljer den höggradigt berusade föraren avsikten och kör vårdslöst i hög fart genom ett tättbebyggt område så har han eller hon väl också visat sig likgiltig för effekten av handlandet – att någon skadas svårt eller dödas. Vilka förutsättningar har en sådan person att säga ”tänkte inte på det” och komma undan med det?
Varför ska vi jämt tassa som katten kring het gröt i Sverige och låta juristerna få hållas med att i alla lägen släta över och förminska grova brott oavsett vilka fruktansvärda konsekvenser de än fått? Allmänhetens inställning till rattfyllons mord är kristallklar – när ska samhället följa med?
Fallet med Anna Lindhs mördare berörs. När han angriper henne med kniv förstår han att hon riskerar att dö då men struntar i det. När han gång på gång sticker kniven i henne inser han att döden är en helt tänkbar effekt men struntar i det också. Uppsåtligt dödande.
På vilket sätt skiljer sig detta från den kraftigt berusade som startar sin bil och kör i hög fart genom ett samhälle där han ser att många oskyddade trafikanter, barn och gamla är i rörelse? Försök förklara det för mig någon!
”Jenny””
Signaturen ”A Dysterkvist” hade lyssnat på P4 nere i Skåne. Det resulterade i en insändare i förra Blåljus där ”Dysterkvist”, polis i Gävleborg, hade synpunkter på den ledarstil inom polisen i Skåne som kom till uttryck i radiointervjun. Här får ”Dysterkvist” svar:
Finns det inget
civilkurage längre
inom polisen?
”Hej Dysterkvist! Tyvärr har du helt rätt i alla dina påståenden! Inom polisen får vi helt enkelt "anpassa" oss för de högre cheferna! Hur gör man det utan att skämmas och att få känslan att "krypa" inför dumheterna? Nu tänker jag på alla "blås" och alla andra dumheter som ledningen har utfärdat. KAN man verkligen anpassa sig till dumheter?
Ett annat "Tyvärr" är att alla andra underchefer, så som Näpochefer m.m., har helt anpassat sina rutiner till att följa ALLT vad polisledningen säger. Är det rätt? Finns det INGEN civilkurage längre inom kåren? Finns den möjligen bland våra andra chefer?
”Kerry””
”Du skulle se
hur det är i
verkligheten”
”Duktigt av dig, ”Dysterkvist” från Gävleborg, att sätta fingret på Danielssons ledarstil bara efter en kort intervju i ett radioprogram. Du skulle se hur det är i verkligheten.
Han som säjer till hur det skall vara. Så upplever man Danielsson när man jobbar under honom. Det där med samverkan kan du glömma. Vi har det på papperet förstås, skam vore det väl annars. Men det är uppgjort av chefen i förväg och det är bara att hoppas att den som samverkar förstår sin roll att instämma med vad Danielsson säger. Annars får de minsann ta ansvar för det som det sas i radioprogrammet.
Och så tack till Blåljus som publicerade arbetet som kritiken byggde på. Jag har läst det och uppmanar alla kolleger på fältet i Skåne län att göra detsamma! Publicera det igen är ni hyggliga. Vilken syn på underlydande poliser som cheferna visar sig ha. De anser sig se helheten och har överblicken från kullens topp. Vi därnere ser bara trädstammar och fattar ingenting. Vi påstås behöva ett auktoritärt ledarskap.
Citat: Ledningen driver en verksamhet där många mår illa och allt man svarar på detta är ”passar det inte är det bara att sluta”.
Ha det så kul i framtiden alla kolleger på SÄPO.
”Bengt””
BLÅLJUS KOMMENTAR: Som sagts tidigare har vi inte tillräcklig kunskap om det interna livet inom Polismyndigheten i Skåne län för att kunna kommentera det här. Däremot publicerar vi gärna arbetet en gång till om det kan vara till nytta.
Uppsats om polisen i Skåne län från Universitet i Lund
-----------------------------------------------------------------
Rättvis lön
ger avsked
i statsjobb
”Begär ni lika höga löner som alla andra måste vi avskeda en del av er”. Det var budskapet i maj från Arbetsgivarverkets vd Göran Ekström till statligt anställda. Lönehöjningar på runt en procent årligen för statsanställda nämndes i mediediskussionen.
”Väsentligt lägre löneökningar än vad andra fått är en alldeles orealistisk förväntan från arbetsgivarverkets sida”, säger Jan Wallin, förhandlingschef på Polisförbundet, i en intervju med Blåljus.
I slutet av maj sa Göran Ekström till DN:
- Blir löneökningarna lika stora som på arbetsmarknaden hittills väntar tusentals uppsägningar.
Bakom detta illa dolda hot ligger ramanslagen till de statliga myndigheterna. När Arbetsgivarverket läste budgetpropositionen fann man där ett utrymme för löneökningnar med cirka en procent årligen för de statsanställda. Skulle dessa framhärda och kräva samma löneökningar som övriga på arbetsmarknaden fått i vår uppstår medelsbrist på myndigheterna och sådan är, enligt vad Göran Ekström säger till DN, grund för uppsägningar.
Fackliga företrädare som DN talat med verkar inte imponerade.
- Det finns en partsgemensam överenskommelse om följsamhet med lönerna i den konkurrensutsatta servicesektorn, säger ST:s ordförande Anette Carnhede till DN.
- Staten behöver kommunicera något helt annat än detta om vi ska klara rekryteringsbehoven framöver, säger Edel Karlsson Håål, ordförande i Saco-S.
Vad säger Polisförbundet?
Blåljus: Regeringens anslag räcker inte till löneökningar för statligt anställda i nivå med vad arbetsmarknaden förhandlat fram under våren. Det gick Arbetsgivarverkets vd Göran Ekström ut i medierna med i maj. Skulle de statliga lönerna höjas för mycket uppstår medelsbrist i myndigheterna och det är grund för uppsägning, menade han. Hur ser Polisförbundets förhandlingschef Jan Wallin på det utspelet?
- Den statlige arbetsgivaren eftersträvar ett sifferlöst avtal i de förhandlingar som nu har inletts och som ska vara klara i höst. Vi ser det som att verksamhetens krav och ekonomi måste styra. Men att det i praktiken skulle innebära väsentligt lägre löneökningar än vad andra fått det tycker jag inte man ska oroa sig för. Det är en alldeles orealistisk förväntan från arbetsgivarverkets sida och det är de som företräder verket förstås medvetna om.
En realistisk stupstock
Blåljus: I medierna kastades det fram spekulationer att arbetsgivaren skulle eftersträva runt en procent årligen, kanske omkring 4.5 – 5 procent på ett treårsavtal.
- Det är tankegångar som vi inte ens kan diskutera på ett seriöst plan. Men när förhandlingarna kommer igång på allvar blir det viktigt för oss att finna en konstruktion som trots ett sifferlöst avtal ger oss garantier om en stupstock på en realistisk nivå. Med stupstock menar jag då den lägsta nivå som man faller tillbaka på om de lokala och lokal-lokala förhandlingarna misslyckas. Och den stupstocken måste givetvis stå i en rimlig relation till vad som hittills uppnåtts på arbetsmarknaden i år.
Räknar med att nå resultat
Blåljus: Pensionerna är den stora frågan för Polisförbundet i de centrala förhandlingarna. Hur kommer det att gå – vilken är arbetsgivarens inställning?
- Vi eftersträvar ju inte någon sänkt pensionsålder generellt för poliser. Vi vill skapa goda ekonomiska möjligheter för den som själv vill gå i pension tidigare. Jag upplever arbetsgivaren som resonabel i den här frågan. Jag räknar med att vi ska nå resultat.
För att kunna lösa pensionsfrågorna
Blåljus: Det införs en ny nivå i förhandlingarna enligt de yrkanden som ligger. Under de tre föregående åren gick pengarna från RALS, de centrala förhandlingarna, direkt ner till dåvarande lokal nivå – i vårt fall länspolisnivån. Nu ändras det. Varför?
- Det är ingen nyhet. Det är en återgång till en förutvarande ordning om det blir så. Då blir Rikspolisstyrelsen-Polisförbundet lokal nivå och länsmyndigheterna-förbundsområdena lokal-lokal nivå. Anledningen är att vi ska kunna klara att lösa pensionsfrågorna.
Enhetlig lösning av finansieringen
Blåljus: Kan du förklara varför pensionerna kräver en lokal förhandlingsnivå ovanför länen?
I dag ligger ansvaret på lokala parter, dvs myndigheterna, att lösa finansieringen av pensionsfrågan. Ingen myndighet har hittat en lösning i den frågan under avtalsperioden. Vi måste ha RPS som motpart för att få en nationell, enhetlig lösning av finansieringen och då måste delegationen ändras så att RPS blir förhandlingspart, dvs lokal part igen.
Nationellt löne- och förmånsavtal
Blåljus: Vilka direkta konsekvenser får det i övrigt för poliserna i Stockholms län att lönemedlen från RALS, enligt yrkandena, kan komma att passera förhandlingsnivån Rikspolisstyrelsen-Polisförbundet innan de når länsnivån?
Förhandlingar om Stockholmspolisernas löner kommer även fortsättningsvis ske på myndighetsnivå. Det är fortfarande så att det är myndigheternas verksamhetskrav, kompetensbehov, ekonomi osv som avgör hur pengarna ska fördelas och hur mycket det får kosta. Däremot kan RPS och Polisförbundet som lokala parter i framtiden reglera sådana frågor som vi är överens om är av principiell, nationell art, tex finansieringen av pensionslösningen eller ett nationellt löne- och förmånsavtal – ALFA.
Eftersträvar bra avtal för alla
Blåljus: Stockholms län och andra län har enligt det senaste centrala avtalet (RALS 2004 – 2007) fått lönemedel direkt enligt en modell. Kan den yrkade tillkomsten av en förhandlingsnivå före länen innebära en proportionellt försämrad tilldelning av lönemedel till poliserna i Stockholms län jämförd med tilldelningen enligt RALS 2004 – 2007?
Som sagt, även i framtiden kommer polisernas löner att förhandlas på myndighetsnivå och då på den så kallade lokal/lokala nivån eftersom RPS, förutsatt att vi får gehör för vårt yrkande, blir lokal nivå. En ytterligare förhandlingsnivå kommer inte att innebära en försämrad tilldelning av lönemedel vare sig för Stockholm eller andra myndigheter. Avsikten är att skapa en avtalskonstruktion som ger oss möjligheter att, med RPS lösa frågor som är mer lämpade att reglera och lösa nationellt än på myndighetsnivå. Vi strävar självklart efter att få så bra avtal som möjligt för alla Sveriges poliser.
Intervju: Claes Cassel
FÖR DIG SOM VILL FÖRDJUPA DIG:
Arbetsgivarverkets yrkanden
OFR yrkande med Polisförbundets tillägg
-----------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS LÄN:
89 procent av invånarna
vill ha övervakningskameror
Var tredje invånare i Stockholms län har varit i kontakt med en polis det senaste året. Av dem är 76 procent nöjda med polisens bemötande. Endast 15 procent är missnöjda. Detta framgår av den trygghetsundersökning som Polisen i Stockholms län låtit genomföra och där cirka 54 500 invånare svarat på frågor.
Ett annat besked i undersökningen är att Polisens 15 nyöppnade poliskontor är placerade i rätt områden, alltså områden där ökad polisiär närvaro tycks vara särskilt viktig.
- Det är några av de positiva resultaten, säger länspolismästare Carin Götblad. Stockholms län är ett tryggt storstadsområde, men undersökningen visar att många människor känner oro. Då är det bra att de känner förtroende för sin polis.
Uppträtt våldsamt
Den höga siffran för invånarnas nöjdhet med polisens bemötande ska också ses i ljuset av att en del kontakter med poliser har gällt att man kört bil för fort, uppträtt våldsamt, eller på annat sätt blivit föremål för polisens ingripande. För andra kan det ha gällt att till exempel ansöka om nytt pass.
När de tillfrågade ska välja ord som kännetecknar polisens bemötande blir de vanligaste orden: korrekt, tillmötesgående, lyssnande, engagerat och personligt.
Uppskattas för sätt att möta människor
- Jag blir glad när min personal uppskattas för sitt sätt att möta människor, säger länspolismästare Carin Götblad.
När undersökningen gjordes senhösten 2006 hade poliskontoren inte öppnat, eller bara varit öppna en kort tid. Därför går det inte att dra generella slutsatser om inställningen till dessa. Men poliskontoret i Ronna började sin verksamhet, om än utan ett fysiskt kontor, redan hösten 2005. Där syns också resultatet:
63 % i Ronna anser att polisen bryr sig
Alla tillfrågade fick frågan om de tycker att polisen bryr sig om de problem som finns i deras områden. Nära hälften hade ingen uppfattning och 38 procent ansåg att polisen bryr sig.
Den högsta siffran kom från de boende i Ronna. Där svarade hela 63 procent att polisen bryr sig om deras problem. Också i de andra områdena med poliskontor var siffran högre än för genomsnittet, nämligen 45 procent.
25 procent utsatta för brott
- Det ser jag som ett kvitto på att de boende i bland annat Ronna uppskattar vår satsning på poliskontor, säger Carin Götblad.
I undersökningen ställs också frågor om man varit utsatt för brott, om man känner oro och otrygghet.
Knappt tre procent säger sig under det senaste året ha varit utsatta för våld som vållat smärta. Även om det inte finns några liknande undersökningar som går att jämföra med på ett vetenskapligt plan, tycks siffran inte vara hög för ett storstadsområde. Detsamma gäller att 25 procent under det senaste året ansett sig ha varit utsatta för brott.
89 % vill ha övervakningskameror
55 procent säger sig vara trygga när de går ut ensamma en kväll i sitt bostadsområde. 32 procent anser sig vara otrygga.
22 procent har under senaste året avstått från någon aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla. Det vanligaste (18 procent) är att man avstått att åka buss eller tåg.
De tillfrågade har också fått svara på frågan om de tycker att det är bra, dåligt eller att de inte bryr sig om att Polisen vill sätta upp övervakningskameror på särskilt brottsutsatta platser. Det är 89 procent som svarar att de tycker det är bra.Hela undersökningen presenteras på webbplatsen www.polisen.se/stockholm.
Där kan du bl a se resultaten per kommun, distrikt eller poliskontor.
Undersökningen gjordes 31 oktober- 5 december 2006. 82 200 personer mellan 16-85 år ingick i urvalet. Svarsfrekvensen blev 66 procent, vilket är något lågt men delvis kompenseras av det stora antalet tillfrågade.
Källa: Polismyndigheten i Stockholms läns hemsida.
-----------------------------------------------------------------
Arbeten på nordsydaxeln
genom Stockholm
De pågående arbeten på Centralbron och Söderledstunneln sker i olika etapper.
Söder Mälarstrand - Centralbron påfartsrampen:
Påfartsrampen stängs för trafik lördagen den 7/7 kl. 22.00 t o m den 3/8.
Tung trafik norrut från Stadsgårdsleden/Slussen hänvisas via Västerbron.
Detsamma gäller tung trafik från Liljeholmsbron/Långholmsgatan.
-----------------------------------------------------------------
BLÅLJUS FÖRST
ÄVEN I DIN DATOR
Vill du göra Blåljus till din startsida på Internet? Det är mycket enkelt. Medan du har hemsidan uppe - klicka på Verktyg-Internetalternativ-Aktuell-Verkställ-OK och saken är klar. På så vis får du alltid senaste nytt från oss.
SLÅ ENSIGNAL!
NYHET! RING!
Har du en spontan tanke, en invändning, ett tips om något som hänt men samtidigt långt till en dator – ring Blåljus 0734 33 50 00 och berätta direkt. Du har givetvis, om du så önskar, samma rätt till anonymitetsskydd som när du skriver. VÄLKOMMEN I LUREN!-----------------------------------------------------------------
UPPDATERINGAR OCH
ANTAL BESÖKARE
Blåljus uppdateras
bara torsdagar
en tid framåt
Blåljus, hemsida för polisfacket i Stockholms län, uppdateras måndagar och torsdagar större delen av året. En tid framåt då det statistiskt sett är färre nyheter uppdateras hemsidan bara på torsdagar. Händer det något viktigt uppdaterar vi som vanligt även andra dagar.
Den här sidan har uppdaterats torsdagen den 19 juli 2007 kl 2045. Nästa planenliga uppdatering blir torsdagen den 26 juli.
Vid uppdateringen torsdagen den 12 juli stod vårt räkneverk på 297.069. Vid uppdateringen torsdagen den 19 juli hade 1542 besökare tillkommit och vi landade då på 298.611.
-----------------------------------------------------------------
HISTORISKA GLIMTAR
- det hände just idag!
Var du med? Blåljusred var det. Satt och glodde på en gammal svartvitt TV och såg de ofattbara bilderna från Apolloprojektet, amerikanskt rymdprojekt 1961–72, då det lyckades med ett av sina mål - att landsätta människor på månen. Det var den 20 juli 1969 kl. 2118 (svensk tid) som astronauterna Neil Armstrong och Edwin Aldrin under Apollo 11-expeditionen som första människor landade på månens yta. Vi visste ju att de skulle öppna dörrarna och kliva ur och satt klistrade vid burken. Några timmar senare, den 21 juli 1969 kl 0356, tog de det första steget ned på månens yta. Du minns de berömda (säkert väl inövade) orden: ”Ett litet steg för en människa, ett stort språng för mänskligheten”. En tredje astronaut, Michael Collins, väntade i moderskeppet i satellitbana kring månen.
Den 21 juli 1878 avseglade en för tiden minst lika vågsam expedition - Vegaexpeditionen, A.E. Nordenskiölds forskningsresa - Tromsø med 30 män ombord av vilka sju var forskare. Befälhavare var Louis Palander. Vega åtföljdes av fartygen Fraser och Express till floden Jenisej och av fartyget Lena till floden Lena. Efter att ha legat infrusen 10 månader vid Pitlekaj återvände Vega via Japan och Suezkanalen oskadd till Stockholm 24 april 1880. Expeditionen hade på sin resa bärgat framstående forskningsresultat, stora naturvetenskapliga och etnografiska materialsamlingar och ett betydande japanskt bibliotek. Vega var det första fartyg som seglat genom Nordostpassagen från Atlanten längs den sibiriska kusten till Stilla havet. Färden betalades av kung Oscar II, affärsmannen Oscar Dickson och den ryske gruvägaren Alexandr Sibirjakov.
Den 23 juli 1983 stängdes Törefjärden i Norrbotten av under jakten på en eventuell främmande ubåt. Medierna jublade över avbrottet i sommarens nyhetsstiltje.
Den 24 juli 1936 avtäcktes Carl Milles storslagna skulptur "Orfeus" vid Konserthuset på trappan ut mot Hötorget i Stockholm. Stockholmarna hade fått en mötesplats mitt i City som nästan ingen kunde missa.
Natten till den 25 juli 1956 kolliderade ”Andrea Doria”, italiensk atlantångare, byggd 1953 med Svenska Amerika Liniens ”Stockholm” i utkanten av en tät dimbank nära Nantuckets fyrskepp, 220 nautiska mil från New York. Fartygen såg varandra på radar ca 20 min före katastrofen. På Stockholm tolkade man fartygens parallella och motsatta kurser som en normal babord mot babord-passage men på ”Andrea Dorias” brygga såg man framför sig en passage styrbord mot styrbord. Ingen radiokontakt togs. Båda fartygen gjorde först små, sedan större korrigeringar av kurserna för att något öka avståndet, med kollision som följd. Det italiensksa fartyget träffades i sidan och sjönk efter 11 timmar på 70 m djup. Från henne räddades 1 660 personer. 51 passagerare och 5 besättningsmän omkom. Den uppmärksammade rättegången avslutades med förlikning.
Vårt senaste – och förhoppningsvis sista – krig (vilket det rent formellt kanske inte var) inleddes den 26 juli 1914 då svenska trupper gick till anfall mot norska för att genomdriva den i freden i Kiel utfästa unionen med Norge. I Moss den 14 augusti 1814 lovade den svenske kungen att anta den utarbetade norska grundlagen som utarbetades i Eidsvoll. Enda förändringarna var de som var nödvändiga för en union med Sverige. Kristian Fredrik, som valts till Norges kung i Eidsvoll lovade abdikera till förmån för den svenske kungen och omedelbart lämna landet. Med stöd av den överenskommelsen valdes Karl XIII till Norges kung 4 november 1814. Den svensk-norska unionen var ett faktum till 1905.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september