Publicerat 2010-08-19 18:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:”HÅRD MOT
DE HÅRDA”
Slå ihop Rkp, SÄPO och EBM och kalla dem REKO. Det vill Socialdemokraterna göra för att skärpa kampen mot den organiserade brottsligheten, berättade deras rättspolitiske talesman Thomas Bodström i veckan. Socialdemokraterna vill vara hårda mot de hårda och mjuka mot de mjuka på rättsområdet. Poliser ska akademiseras och även få yrkeslegitimation om partiet kommer i regeringsställning.
Läs Thomas Bodströms
artikel på Newsmill där han presenterar Socialdemokraternas rättspolitiska program.
Hela det rättspolitiska programmet kan du läsa
här.
FOTNOT FÖR LÄSARE UTANFÖR POLISEN: Förkortningarna Rkp, SÄPO och EBM betyder Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten.
POLISFÖRBUNDET:Yrkeslegitimation glädjande
Tveksamt förslag om
fristående internutredning
Poliser ska få en yrkeslegitimation, polisutbildningen ska akademiseras samtidigt som en fristående myndighet ska utreda poliser som misstänks för brott. Det framgår av Socialdemokraternas rättspolitiska program som presenterats nyligen. Programmet får både ris och ros av Polisförbundet. - Det är glädjande att Socialdemokraterna vill införa en yrkeslegitimation för poliser. Legitimationen bidrar både till att etiken får en mer framskjuten plats inom Polisen samtidigt som polisyrkets status höjs, säger Polisförbundets 2:e vice ordförande Lars Bergman.
Polisförbundet är också positivt till att polisutbildningen ska få högskolestatus:
- Frågan har dragits i långbänk och det är hög tid att polisutbildningen förlängs samtidigt som den får högskolestatus, säger Lars Bergman.
Förslaget om en fristående myndighet som utreder poliser som misstänks för brott kritiseras dock av Lars Bergman:
- På senare år har det gjorts flera utredningar om Polisens internutredningsverksamhet. Av dessa utredningar framgår att internutredningsverksamheten sköts professionellt. Dessutom har det nyligen lagts ett förslag om att internutredningsverksamheten ska flyttas till RPS. Det är bra eftersom det i praktiken blir en annan myndighet som utreder poliser.
Töllborg sågar
regeringsbeslut
om internutredning
Regeringens beslut att inrätta en enhet under Rikspolisstyrelsen som ska utreda poliser som misstänks för brott totalsågas av professor Dennis Töllborg. Utredningarna ska göras av en helt fristående myndighet, tycker han. Justitieminister Beatrice Ask tror inte att Töllborgs förslag kommer att leda till några lagändringar, skriver TT som intervjuat båda i en lång
artikel.
DENNIS TÖLLBORG:Ordningspoliser behöver läras
att inte använda makt illojalt
”Jag är övertygad om att ett framtida system för bekämpande av alla former av illojal maktanvändning också kommer att radikalt påverka den kultur som sägs finnas bland operativt verksamma poliser, särskilt ordningspoliser, och därmed även förtroendet för såväl polisen som för de utredningar som sker vid påståenden om att poliser begått felaktigheter”.Utdrag från sid 3 i Töllborgs rapport.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Den som regelbundet följer det som publiceras om Polisen i medierna inser snart att Dennis Töllborg finns på en lista hos de flesta redaktioner. När journalisterna behöver någon, som med säkerhet kommer att uttala sig kritiskt eller negativt om Polisen, ringer man honom. Han levererar garanterat. Den som läst ett nyanserat eller rentav positivt uttalande om Polisen från Töllborg får gärna skicka det till Blåljus. Ett litet bokpris väntar. Att kalla honom som utredare av en händelse inom Polisen är som att be Alliansen utvärdera de Rödgrönas politik eller vice versa.
Utpekandet i rapporten (ovan) av ordningspoliser som grupp ovan är talande och typiskt för Töllborg. Negativt, svepande och utan minsta källhänvisning.
Läs själv hans
rapport på Blåljus.
Läs även regeringens
uppdrag till Rikspolisstyrelsen om internutredningar.
Polisförbundets kommenterar
Dennis Töllborgs utredning:Lärande system för poliser
bör få komplettera
det straffande systemet
BakgrundDen 16 augusti 2010 har Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap, presenterat en ny utredning där han kritiserar systemet med internutredningar inom Polisen. I korthet framkommer följande av rapporten:
 Regeringen bör omgående överföra internutredningsverksamheten till ett fristående organ (ej RPS eller polismyndigheterna). Under en övergångsperiod kan detta organ förläggas till Riksrevisionen eller Ekobrottsmyndigheten.
 När någon dött vid ett ingripande ska de inblandade poliserna höras inom tolv timmar
 Utredningarna ska snabbas upp och resultat presenteras inom sju dagar.
 Inom RPS (i samarbete med BRÅ) ska en kunskapsbank upprättas där samtliga klagomål mot poliser, anonymt, redovisas
Polisförbundets budskap Utredningen innehåller många intressanta förslag som vi från Polisförbundets sida kommer att titta närmare på.
 Vi ser också behovet av en snabbare utredningsprocess. Det är också bra att snabbt höra alla inblandade.

Vi delar dock inte Töllborgs uppfattning att internutredningarna ska flyttas. Skälen till detta är flera: 1. På senare år har det gjorts flera utredningar om Polisens internutredningsverksamhet. Av dessa utredningar framgår att internutredningsverksamheten sköts både professionellt och korrekt.
2. Dessutom har regeringen nyligen lagt ett förslag om att internutredningsverksamheten ska flyttas till RPS. Det är bra eftersom det i praktiken blir en annan myndighet som utreder poliser.
3. Även om det inrättas en helt fristående myndighet så kommer det även att vara poliser som arbetar som utredare där. För att behålla förtroendet för Polisen är det därför viktigare att vidta andra åtgärder. En sådan åtgärd är att inrätta ett lärandesystem inom Polisen.
Vårt förslag till lärandesystem• Idag finns det bara ett bestraffande system inom Polisen. I praktiken handlar det om att poliser kan varnas, få löneavdrag eller avsked. Ska Polisen bli bättre på att lära av sina misstag måste det bestraffande systemet kompletteras med ett lärandesystem.
• Ett lärandesystem innebär att misstag och felaktigheter regelbundet sammanställs samtidigt som en lärdom kopplas till varje fall. Lärdomarna ska sedan ligga till grund för etik- och metodutvecklingen inom svensk polis.
• Detta förutsätter att poliser vågar prata om sådant som går fel utan att detta alltid leder till bestraffning. Polisorganisationen måste också präglas av transparens och öppenhet. Rätt utformat kan ett lärandesystem öka Polisens förtroende hos allmänheten.
Striktare regler
för körkort
Det blir nya föreskrifter om medicinska krav för körkort i september. Kraven berör bland annat syn, diabetes och epilepsi men det blir också strängare krav för de som har haft missbruksproblem. Ändringen sker på grund av ett EG-direktiv. Det kommer att vara viktigare att förare bland annat snabbt kan uppfatta vad som sker i sidled, och mindre viktigt att föraren kan läsa tydligt alla bokstäver på vägskyltar.
- Det grundläggande syftet är trafiksäkerhet, men också förstås att göra det möjligt för människor som har sjukdomar att få köra bil utan att det blir problem, säger Lars Englund, chefsläkare inom trafikmedicin på Transportstyrelsen, till SR Ekot.
Folket påstås inte
stå bakom politikers
krav på hårdare straff
Politikernas krav på skärpta straff stöds inte av svenskarnas ”konkreta rättsuppfattning”. Vad folkviljan säger om brott och straff vet vi inte så mycket om – trots att politikerna numera hänvisar till att det hos allmänheten finns en skärpt syn på brott. Ett stort nordiskt forskningsprojekt – vars svenska del presenteras i dag – visar i själva verket att svenska folket dömer mildare än våra utbildade domare när de får ta ställning till utförliga beskrivningar av olika rättsfall. Det föreligger ett glapp mellan politikerna och allmänheten. Det politiska kraven på skärpta straff tycks inte ha stöd i allmänhetens informerade och konkreta rättsuppfattning, skriver Kristina Jerre och Henrik Tham i ett
inlägg på DN Debatt.
Påståendet
ifrågasatt
En dag senare granskar DN:s ledarskribent Johannes Åman i en signerad
ledare kritiskt de slutsatser Jerre och Tham dragit och det klena underlaget för slutsatserna.