Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2012-09-13 17:55KORTA BITAR OCH LÄNKAR
HÄMTADE UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Hänsynslöst rån
Mannen lämnades hjälplös på tunnelbanespåret av den hänsynslöse rånaren. Fallet väcker på nytt diskussionen om behovet av en lag som gör det straffbart att inte hjälpa medmänniskor i livsfara, berättar SR Ekot och nämner som en tänkbar reform att införa Kristdemokraternas föreslagna civilkuragelag. Ekot räknar också upp situationer det finns en skyldighet att ingripa för att rädda – givetvis är en av dem den där en polis är närvarande.
” Jag ställer frågan, vad är det som driver Persson och Guillou att passera anständighetens gräns i media genom att frekvent påstå att jag och andra medarbetare i utredningarna misskött våra arbeten. Det saknas nämligen hållbara belägg för detta. I de resningsärenden som varit uppe, finns inte den påtagliga kritiken som man gör gällande”, skriver Seppo Penttinen, kriminalinspektör vid Sundsvallspolisen i ett långt och intressant inlägg på DN Debatt.
Se den chockerande och unika debatten på Publicistklubben i veckan om hur medierna hanterat Quick-ärendena. Du hittar den på klubbens hemsida. Känsliga tittare, som hyllar god smak och etik, varnas.
Regeringen ger Ekobrottsmyndigheten, EBM, i uppdrag att skapa en rikstäckande kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet. Myndigheten får samtidigt ett nationellt uppdrag och nya resurser från polis och åklagarmyndigheterna, skriver justitieminister Beatrice Ask i en debattartikel i Dagens industri.
Svår att utreda
En stark drivkraft bakom kriminalitet är att skapa ekonomiska vinster, inte minst gäller det den grova organiserade brottsligheten. Ekonomisk brottslighet är ofta svår att utreda och kräver kraftfulla och snabba insatser från myndigheternas sida för att bekämpas effektivt.
Därför stärker regeringen Ekobrottsmyndigheten och ger myndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Satsningar görs också för att myndigheten ska kunna bygga upp en rikstäckande kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet vilket förbättrar möjligheterna att spåra och säkra vinster från kriminella verksamheter.
Brott i storstadslänen
Ekobrottsmyndigheten ansvarar för ekobrottsärenden som framför allt rör skattebrott och borgenärsbrott i storstadslänen och vissa angränsande län. Detta ansvar utvidgas nu till hela landet genom att verksamhet flyttas från Polisen och Åklagarmyndigheten till Ekobrottsmyndigheten.
Ekobrottsmyndigheten har redan ett nationellt ansvar för finansmarknadsbrott och ärenden som rör hantering och användning av EU-relaterade medel. Genom att stora delar av ekobrottsbekämpningen från och med den 1 juli nästa år koncentreras till Ekobrottsmyndigheten skapas förutsättningar för effektivare brottsutredningar och en mer enhetlig behandling av dessa. Samtidigt ökar också kraven på samverkan mellan rättsväsendets myndigheter, eftersom en stor del av brottsligheten är multikriminell och kräver insatser från flera myndigheter.
Lättare att snabbt mobilisera
Ekobrottsmyndighetens utökade ansvar säkrar polisiära utredningsresurser för ekobrottsutredning i hela landet, vilket leder till högre effektivitet. För Ekobrottsmyndigheten blir det lättare att snabbt mobilisera och ingripa mot nya företeelser, vilket krävs på ett område där brottsligheten ofta förändras väldigt snabbt. En av Ekobrottsmyndighetens framgångsfaktorer är att personal med olika specialistkompetenser är samlade.
En annan framgångsfaktor är samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket där samarbetet kan förstärkas och utvecklas genom Ekobrottsmyndighetens nationella ansvar.
Säkra vinsterna från brottslighet
En viktig uppgift för de brottsbekämpande myndigheterna är att slå mot den främsta drivkraften bakom brottsligheten genom att spåra och säkra vinsterna från brottslighet. Regeringen satsar därför 30 miljoner kronor för att Ekobrottsmyndigheten ska kunna bygga upp en nationell kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet. Detta förbättrar möjligheterna för Ekobrottsmyndigheten att kartlägga utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och komma åt vinster från kriminella verksamheter. En nationell kriminalunderrättelsetjänst är också viktig för den nationella satsningen mot grov organiserad brottslighet som regeringen prioriterat sedan tidigare.
Regeringen har tidigare gjort ställningstagandet att Ekobrottsmyndigheten ska finnas kvar som specialistmyndighet. Myndigheten bedriver i dag en effektiv och väl fungerande verksamhet och har successivt utvecklat sina arbetsmetoder och byggt upp sin spetskompetens.
Handläggningstiderna har minskat
Handläggningstiderna har minskat markant och man har kontinuerligt förstärkt sina insatser mot grov ekonomisk brottslighet. Myndigheten använder i dag cirka 90 procent av sina utredningsresurser till att utreda dessa brott.
De satsningar regeringen gör i nästa års budget för att skapa en enhetlig och rikstäckande myndighet och att bygga upp en nationell kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet behövs för att rättsväsendet ska bli bättre på att komma åt vinster av kriminell verksamhet.
Beatrice Ask
Som ett led i regeringens fortsatta utveckling av rättsväsendet föreslås en betydande förstärkning av Brottsförebyggande rådet. Satsningen syftar till att stärka Brottsförebyggande rådets roll som rättsväsendets kunskapscentrum.
- För att rättsväsendets resurser ska användas på bästa sätt krävs mer kunskap om vad som fungerar, hur och när. Det är denna typ av kunskap som vi vill stärka genom att satsa på Brå, säger Beatrice Ask.
Höga krav på myndigheterna
Regeringen ställer höga krav på myndigheterna inom rättsväsendet. Resurserna ska användas så effektivt som möjligt. För att uppnå detta krävs att arbetsmetoder och tillvägagångssätt bygger på kunskap och att de ständigt följs upp och utvecklas. Brottsförebyggande rådet ska bidra med kunskap, analys och uppföljning inom hela rättskedjan. Det handlar om allt från hur brottsoffer bäst bör bemötas, till hur brottsutredningsarbetet kan utvecklas eller hur återfall i brott kan förebyggas.
Just nu pågår ett intensivt arbete för att rättsväsendets myndigheters it-stöd ska kopplas ihop så att ärendeinformation kan skickas elektroniskt mellan myndigheterna. Det kommer att ge helt nya möjligheter till analys av rättsväsendets verksamheter. Med förstärkningen till Brottsförebyggande rådet skapas förutsättningar att fullt ut ta tillvara denna potential.
Karriären kan påverkas. Sex av tio poliser vågar inte framföra kritik mot chefer och den egna arbetsmiljön. Det visar en ny undersökning från Polisförbundet. Den ”tysta kulturen” som finns inom hela organisationen har blivit ett allvarligt hinder för en effektiv verksamhet, skriver Lena Nitz, Polisförbundets ordförande, i ett inlägg på DN Debatt. Blåljus tog upp debattinlägget i en extra uppdatering med bl a kommentarer från ledningen måndagen den 10 sep. Lena har också chattat med Aftonbladets läsare om sitt debattinlägg.
Enligt en ny undersökning från Polisförbundet vågar sex av tio poliser inte framföra kritik mot chefer och den egna arbetsmiljön. Lena Nitz hävdar i en debatt artikel införd DN den 10 september att det finns en tendens inom polisen att tysta personalen och att denna tysta kultur utgör ett allvarligt hinder för en effektiv verksamhet. En uppmaning till polisförbundet är att även se till chefernas arbetsmiljö, skriver polisen Eva Sund, som är enhetschef på Polisrytteriet, i en replik på DN Debatt. Eva för mycket läsvärda resonemang kring detta och hänvisar även till intressant litteratur.
”Av de 3 000 utvalda svarade 1 127 stycken. Det ger en blygsam svarsfrekvens på knappt 38 procent. Att utifrån den dra så långtgående slutsatser som att sex av tio poliser inte vågar fram- föra kritik av rädsla för repressalier är ganska magstarkt. Ska man kalla det för en medlemsundersökning borde man till att börja med ha frågat alla medlemmarna – inte bara en bråkdel av dem. De 1 127 poliser som svarade på enkäten utgör endast fem procent av dem. Ska man bryta ner siffrorna ännu mer så är det 676 av de 1 127 som svarade på enkäten som uttryckte rädsla för att framföra kritik. De utgör cirka tre procent av hela poliskåren”, skriver Agneta Lokrantz, ledarskribent på Eskilstunakuriren.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Det är normalt att dra slutsatser utifrån ett s k statistiskt säkerställt underlag. Ta t ex opinionsundersökningar inför ett riksdagsval. Det är ju aldrig tal om att instituten ska fråga alla i Sverige om deras åsikter. Samma sak givetvis med förbundets undersökning. Siffergymnastik som den Eskilstunakuriren ägnar sig åt leder ingen vart. Ska man kritisera en undersökning av det här slaget måste man gå djupare in och titta på hur statistikerna tagit fram och hanterat underlaget. Det har tidningen inte gjort.
Förbunden har kommit olika långt när det gäller HBTQ-arbetet, visar TCO-tidningens rundringning till samtliga förbund.
Trots att polisens kommunikationssystem Rakel varit i drift i flera år fortsätter problemen med tekniken. I år har flera internanmälningar gjorts om händelser där utrustningen slutat fungera vilket utsatt polisen för fara, berättar SR Ekot.
Buskörning på vattenskotrar har i sommar varit ett ökande problem i Stockholm. Den ovarsamma framfarten är ett problem för de som vistas på eller i närheten av sjön. – De stora problemen är i central delar av stan som Riddarfjärden - Karlbergskanalen och Hornsbergsstrand, men det finns även buskörning där vattenskotrar hoppar på svallen efter färjorna, säger Calle Jonsson, som är chef för sjöpolisen i Stockholms län i en intervju med SR Ekot.
Konferensens tema, "Omvänt, oväntat", syftar på det faktum att socialjouren har som mest att göra när andra är lediga. På grund av sitt geografiska läge kan inte Socialjouren på Gotland samarbeta med andra kommuner och det har istället lett till fördjupad samverkan med andra myndigheter på ön, polis, sjukvård med flera. Något som gett erfarenheter som man vill lyfta fram under konferensen, berättar SR Gotlandsnytt.
Regeringens drogstrategi ifrågasätts. Regeringen och Folkhälsoinstitutet fortsätter att dela ut miljontals kronor till antidrogprojekt trots att projekten inte kan visa att de fungerar. Det uppger SR Ekot.
HÄMTADE UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Hänsynslöst rån
på t-banespår upprör
Allmän ingripandelag aktualiseras
Mannen lämnades hjälplös på tunnelbanespåret av den hänsynslöse rånaren. Fallet väcker på nytt diskussionen om behovet av en lag som gör det straffbart att inte hjälpa medmänniskor i livsfara, berättar SR Ekot och nämner som en tänkbar reform att införa Kristdemokraternas föreslagna civilkuragelag. Ekot räknar också upp situationer det finns en skyldighet att ingripa för att rädda – givetvis är en av dem den där en polis är närvarande.
"Anständighetens gräns är passerad"
” Jag ställer frågan, vad är det som driver Persson och Guillou att passera anständighetens gräns i media genom att frekvent påstå att jag och andra medarbetare i utredningarna misskött våra arbeten. Det saknas nämligen hållbara belägg för detta. I de resningsärenden som varit uppe, finns inte den påtagliga kritiken som man gör gällande”, skriver Seppo Penttinen, kriminalinspektör vid Sundsvallspolisen i ett långt och intressant inlägg på DN Debatt.
CHOCKERANDE DEBATT!
Se den chockerande och unika debatten på Publicistklubben i veckan om hur medierna hanterat Quick-ärendena. Du hittar den på klubbens hemsida. Känsliga tittare, som hyllar god smak och etik, varnas.
Ekobrottsmyndigheten får nationellt
ansvar för ekobrottsbekämpningen
Regeringen ger Ekobrottsmyndigheten, EBM, i uppdrag att skapa en rikstäckande kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet. Myndigheten får samtidigt ett nationellt uppdrag och nya resurser från polis och åklagarmyndigheterna, skriver justitieminister Beatrice Ask i en debattartikel i Dagens industri.
Svår att utreda
En stark drivkraft bakom kriminalitet är att skapa ekonomiska vinster, inte minst gäller det den grova organiserade brottsligheten. Ekonomisk brottslighet är ofta svår att utreda och kräver kraftfulla och snabba insatser från myndigheternas sida för att bekämpas effektivt.
Därför stärker regeringen Ekobrottsmyndigheten och ger myndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Satsningar görs också för att myndigheten ska kunna bygga upp en rikstäckande kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet vilket förbättrar möjligheterna att spåra och säkra vinster från kriminella verksamheter.
Brott i storstadslänen
Ekobrottsmyndigheten ansvarar för ekobrottsärenden som framför allt rör skattebrott och borgenärsbrott i storstadslänen och vissa angränsande län. Detta ansvar utvidgas nu till hela landet genom att verksamhet flyttas från Polisen och Åklagarmyndigheten till Ekobrottsmyndigheten.
Ekobrottsmyndigheten har redan ett nationellt ansvar för finansmarknadsbrott och ärenden som rör hantering och användning av EU-relaterade medel. Genom att stora delar av ekobrottsbekämpningen från och med den 1 juli nästa år koncentreras till Ekobrottsmyndigheten skapas förutsättningar för effektivare brottsutredningar och en mer enhetlig behandling av dessa. Samtidigt ökar också kraven på samverkan mellan rättsväsendets myndigheter, eftersom en stor del av brottsligheten är multikriminell och kräver insatser från flera myndigheter.
Lättare att snabbt mobilisera
Ekobrottsmyndighetens utökade ansvar säkrar polisiära utredningsresurser för ekobrottsutredning i hela landet, vilket leder till högre effektivitet. För Ekobrottsmyndigheten blir det lättare att snabbt mobilisera och ingripa mot nya företeelser, vilket krävs på ett område där brottsligheten ofta förändras väldigt snabbt. En av Ekobrottsmyndighetens framgångsfaktorer är att personal med olika specialistkompetenser är samlade.
En annan framgångsfaktor är samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket där samarbetet kan förstärkas och utvecklas genom Ekobrottsmyndighetens nationella ansvar.
Säkra vinsterna från brottslighet
En viktig uppgift för de brottsbekämpande myndigheterna är att slå mot den främsta drivkraften bakom brottsligheten genom att spåra och säkra vinsterna från brottslighet. Regeringen satsar därför 30 miljoner kronor för att Ekobrottsmyndigheten ska kunna bygga upp en nationell kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet. Detta förbättrar möjligheterna för Ekobrottsmyndigheten att kartlägga utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och komma åt vinster från kriminella verksamheter. En nationell kriminalunderrättelsetjänst är också viktig för den nationella satsningen mot grov organiserad brottslighet som regeringen prioriterat sedan tidigare.
Regeringen har tidigare gjort ställningstagandet att Ekobrottsmyndigheten ska finnas kvar som specialistmyndighet. Myndigheten bedriver i dag en effektiv och väl fungerande verksamhet och har successivt utvecklat sina arbetsmetoder och byggt upp sin spetskompetens.
Handläggningstiderna har minskat
Handläggningstiderna har minskat markant och man har kontinuerligt förstärkt sina insatser mot grov ekonomisk brottslighet. Myndigheten använder i dag cirka 90 procent av sina utredningsresurser till att utreda dessa brott.
De satsningar regeringen gör i nästa års budget för att skapa en enhetlig och rikstäckande myndighet och att bygga upp en nationell kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet behövs för att rättsväsendet ska bli bättre på att komma åt vinster av kriminell verksamhet.
Beatrice Ask
Kraftig förstärkning av
Brottsförebyggande rådet
för att utveckla rättsväsendet
Som ett led i regeringens fortsatta utveckling av rättsväsendet föreslås en betydande förstärkning av Brottsförebyggande rådet. Satsningen syftar till att stärka Brottsförebyggande rådets roll som rättsväsendets kunskapscentrum.
- För att rättsväsendets resurser ska användas på bästa sätt krävs mer kunskap om vad som fungerar, hur och när. Det är denna typ av kunskap som vi vill stärka genom att satsa på Brå, säger Beatrice Ask.
Höga krav på myndigheterna
Regeringen ställer höga krav på myndigheterna inom rättsväsendet. Resurserna ska användas så effektivt som möjligt. För att uppnå detta krävs att arbetsmetoder och tillvägagångssätt bygger på kunskap och att de ständigt följs upp och utvecklas. Brottsförebyggande rådet ska bidra med kunskap, analys och uppföljning inom hela rättskedjan. Det handlar om allt från hur brottsoffer bäst bör bemötas, till hur brottsutredningsarbetet kan utvecklas eller hur återfall i brott kan förebyggas.
Just nu pågår ett intensivt arbete för att rättsväsendets myndigheters it-stöd ska kopplas ihop så att ärendeinformation kan skickas elektroniskt mellan myndigheterna. Det kommer att ge helt nya möjligheter till analys av rättsväsendets verksamheter. Med förstärkningen till Brottsförebyggande rådet skapas förutsättningar att fullt ut ta tillvara denna potential.
”Poliser vågar inte kritisera
av rädsla för repressalier”
Karriären kan påverkas. Sex av tio poliser vågar inte framföra kritik mot chefer och den egna arbetsmiljön. Det visar en ny undersökning från Polisförbundet. Den ”tysta kulturen” som finns inom hela organisationen har blivit ett allvarligt hinder för en effektiv verksamhet, skriver Lena Nitz, Polisförbundets ordförande, i ett inlägg på DN Debatt. Blåljus tog upp debattinlägget i en extra uppdatering med bl a kommentarer från ledningen måndagen den 10 sep. Lena har också chattat med Aftonbladets läsare om sitt debattinlägg.
”Den låga takhöjden beror
inte bara på cheferna”
Enligt en ny undersökning från Polisförbundet vågar sex av tio poliser inte framföra kritik mot chefer och den egna arbetsmiljön. Lena Nitz hävdar i en debatt artikel införd DN den 10 september att det finns en tendens inom polisen att tysta personalen och att denna tysta kultur utgör ett allvarligt hinder för en effektiv verksamhet. En uppmaning till polisförbundet är att även se till chefernas arbetsmiljö, skriver polisen Eva Sund, som är enhetschef på Polisrytteriet, i en replik på DN Debatt. Eva för mycket läsvärda resonemang kring detta och hänvisar även till intressant litteratur.
"För stora växlar,
Polisförbunde"
”Av de 3 000 utvalda svarade 1 127 stycken. Det ger en blygsam svarsfrekvens på knappt 38 procent. Att utifrån den dra så långtgående slutsatser som att sex av tio poliser inte vågar fram- föra kritik av rädsla för repressalier är ganska magstarkt. Ska man kalla det för en medlemsundersökning borde man till att börja med ha frågat alla medlemmarna – inte bara en bråkdel av dem. De 1 127 poliser som svarade på enkäten utgör endast fem procent av dem. Ska man bryta ner siffrorna ännu mer så är det 676 av de 1 127 som svarade på enkäten som uttryckte rädsla för att framföra kritik. De utgör cirka tre procent av hela poliskåren”, skriver Agneta Lokrantz, ledarskribent på Eskilstunakuriren.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Det är normalt att dra slutsatser utifrån ett s k statistiskt säkerställt underlag. Ta t ex opinionsundersökningar inför ett riksdagsval. Det är ju aldrig tal om att instituten ska fråga alla i Sverige om deras åsikter. Samma sak givetvis med förbundets undersökning. Siffergymnastik som den Eskilstunakuriren ägnar sig åt leder ingen vart. Ska man kritisera en undersökning av det här slaget måste man gå djupare in och titta på hur statistikerna tagit fram och hanterat underlaget. Det har tidningen inte gjort.
Så arbetar TCO-förbunden med HBTQ
Förbunden har kommit olika långt när det gäller HBTQ-arbetet, visar TCO-tidningens rundringning till samtliga förbund.
Strul med tekniken stör
polisens kommunikation
Trots att polisens kommunikationssystem Rakel varit i drift i flera år fortsätter problemen med tekniken. I år har flera internanmälningar gjorts om händelser där utrustningen slutat fungera vilket utsatt polisen för fara, berättar SR Ekot.
Vattenskotrar ökat
problem för sjöfarten
Buskörning på vattenskotrar har i sommar varit ett ökande problem i Stockholm. Den ovarsamma framfarten är ett problem för de som vistas på eller i närheten av sjön. – De stora problemen är i central delar av stan som Riddarfjärden - Karlbergskanalen och Hornsbergsstrand, men det finns även buskörning där vattenskotrar hoppar på svallen efter färjorna, säger Calle Jonsson, som är chef för sjöpolisen i Stockholms län i en intervju med SR Ekot.
Landets socialjourer
möts i Visby
Konferensens tema, "Omvänt, oväntat", syftar på det faktum att socialjouren har som mest att göra när andra är lediga. På grund av sitt geografiska läge kan inte Socialjouren på Gotland samarbeta med andra kommuner och det har istället lett till fördjupad samverkan med andra myndigheter på ön, polis, sjukvård med flera. Något som gett erfarenheter som man vill lyfta fram under konferensen, berättar SR Gotlandsnytt.
40 miljoner till
antidrogprojekt
- utan kontroll
Regeringens drogstrategi ifrågasätts. Regeringen och Folkhälsoinstitutet fortsätter att dela ut miljontals kronor till antidrogprojekt trots att projekten inte kan visa att de fungerar. Det uppger SR Ekot.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september