Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2005-12-22 21:30- Det börjar bli allt tydligare att vi närmar oss en centralisering av polisväsendet. Det blir fler och fler signaler att vår rikspolischef vill ha en nationell polis. Jag ställer mig ytterst tveksam till en sådan utveckling, säger Lars Ericson, ordförande i polisfacket i Stockholms län till Blåljus dagarna före jul.
- Vi har idag ett system där vi arbetstagare får inflytande genom samverkan, fortsätter han. Samverkan sker på arbetsplatsträffar, på lokala samverkansgrupper, på distriktsnivå och till sist i centrala samverkansgruppen. Drömscenariot för samverkan är att alla dessa nivåer är väl samspelta och frågorna som driver utvecklingen av vår verksamhet är väl förankrade överallt. I samverkanssystemet är det ju också meningen att frågor skall kunna väckas på den lägsta nivån för att kunna plockas upp och bidra till att utveckla myndigheten.
Fungerar det inte så då, undrar Blåljus?
Direktiv som inte är förhandlingsbara
- Nej, det gör det inte. Vår egen myndighet visar för all del en vilja att försöka utveckla dom här processerna, förklarar Lars. Men det som nu har hänt är att allt fler direktiv kommer från rikspolischefen och att dom inte är förhandlingsbara. Hur skall vi då ha förutsättningar för samverkan?
- Jag vet ju att våra medlemmar är intresserade av framtidsfrågorna. Där vill dom helst diskutera VAD vi ska arbeta med. Om vi har inflytande över VAD-frågorna så kommer HUR-frågorna att bli än mer engagerande.
Många ”blås” på trafikerad väg som rattfyllona undviker
Nu kommer alltså direktiv om VAD vi skall göra. Antal ordningsförelägganden och primärrapporter för hastighetsbrott skall öka med 2 000 till 17 000. Antal redovisade förundersökningsprotokoll skall öka med 25 %, alkoholutandningsproven skall öka från 240 000 till 417 000.
- Det är väl inga omöjliga siffror att uppnå, anser Lars, men var finns kvalitetssäkringen?
- Nu verkar det som om vi skall uppnå olika mål för att visa att vi är duktiga. Vilket är bäst? Att den enskilda polismannen får köra fem utandningskontroller på en glest trafikerad väg där man vet att det förekommer rattonyktra bilförare? Eller att han eller hon ställer sig på en mer trafikerad väg som rattfyllona undviker och registrerar 50 ”blås” för statistiken?
”Kan det bero på att vi närmar oss ett valår?”
- Under en lång tid har det förts en diskussion där man pekat på att den enskilda polismannen skall få ett större inflytande på både VAD man arbetar med och HUR. Detta blir nu omgärdat av staket som bara pekar på VAD vi skall göra. En annan diskussion som borde tas med i detta sammanhang är vilka resurser som finns att tillgå. Den diskussionen verkar inte vara intressant.
Kan det möjligtvis bero på att vi närmar oss ett valår, slutar Lars?
----------------------------------------------------------------------
POLISER VÄRST VÅLDSDRABBADE
BLAND UTSATTA STATSTJÄNSTEMÄN
Det är vanligt att anställda inom rättsapparaten och kontrollmyndigheterna utsätts för hot och trakasserier. Det visar en undersökning som Brå, Brottsförebyggande rådet presenterade i veckan.
Påverkade i sin framtida myndighetsutövning
- Syftet med hoten är att påverka tjänstemännen i deras arbete och många gånger lyckas det också, säger brottsforskaren Lars Korsell på Brå. Av de personer som har blivit utsatta är det mellan 10 och 20 procent som har tvekat inför uppgifter eller på annat sätt blivit påverkade i sin framtida myndighetsutövning.
Undersökningen bygger på 4 500 enkätsvar och 50 djupintervjuer med poliser, åklagare, domare, nämndemän, tulltjänstemän, anställda på skatteverket, kronofogdeinspektörer och kustbevakningstjänstemän. Den visar att tolv procent av de tillfrågade någon gång under perioden 1 januari 2004 till sommaren 2005 utsatts för antingen våld eller allvarliga former av hot och trakasserier.
Trakasserier slår hårdare mot andra grupper
Poliser drabbas värst av våld av alla de här grupperna, följda av tullare. Övriga grupper råkar sällan ut för våld.
Trakasserier slår däremot hårdare mot andra grupper. Kronofogdeinspektörer, åklagare och domare i nu nämnd ordning utsätts betydligt oftare än poliser för det.
Listan över hotade toppas av kustbevakare tätt följda av kronofogdeinspektörer och lite längre ner av tullare och åklagare och först på femte plats i gruppen utsatta statstjänstemän kommer poliser. Övriga hotas sällan.
Rapporten efterlyser nu ett bättre samarbete mellan myndigheterna och interna rapporteringssystem för alla former av hot och trakasserier.
Statsmakternas handfallenhet
Blåljus efterlyser större beslutsamhet från justitiedepartementet och den lagstiftande riksdagen. Det måste vara ett vitalt samhällsintresse att de som ägnar sig åt sådana övergrepp verkligen får klart för sig att det här tänker samhället inte tolerera. Statsmakternas handfallenhet kan kanske förklaras med att hotande och trakasserande gärningsmän tidigare ofta var rättshaverister och psykiskt störda där behovet av dramatiska samhällsreaktioner inte kändes så stort.
Idag har vi en ny typ av hot från organiserad brottslighet där kallhamrade figurer planerat och uppsåtligt hotar för att blockera lagföring. Man tycker att det borde göra riksdagsmän och ministrar kallsvettiga att upptäcka att Brå finner att de LYCKAS i 10 – 20 procent av fallen. Det är bilden av ett rättssystem i rejäl gungning. Tänker man vänta tills det slutgiltigt rasar?
----------------------------------------------------------------------
OM ATT SOM POLIS TÄNKA SJÄLV
OCH INTE FÖLJA MED STRÖMMEN NER I VAKEN
Låt oss avrunda med en kollegas isande kalla minne från Polisskolan:
”Det här är ett litet minne från förr och kanske kan det ge lite eftertankar.
Jag gick i polisskolan 1970 och vi skulle ha undervisning i ”Isvaksträning”.Alla skulle inställa sig kl 10.00 på Hellasgården, där en isvak var upphuggen.ALLA skulle hoppa i med isdubbar och INGEN fick ”mygla sig undan”, minsann.Jag frågade gymnastikläraren om man faktiskt VAR TVUNGEN? Nää, svarade han, men ALLA ska i. Så det så.
Jag hade ingen som helst tanke på att hoppa i en isvak mitt i vintern, men jag åkte till Hellasgården i alla fall. Jag hade missat tiden och var där en hel timme innan vi skulle och den enda som jag träffade var ”gympaläraren”.
Han satt i omklädningsrummet och höll på att sätta på sig en VÅTDRÄKT och över det hade han en träningsoverall! Han packade in sig väl och stirrade lite snett på mig. Jag hade kommit på honom, på bar gärning, men jag sa ingenting.
Efter en timme hade han en förevisning. Han hoppade minsann i och klättrade upp med isdubbar. Alla drog en djup inandning och de flesta tänkte: Kan han, så kan jag.Sedan sprang alla in i bastun och stod sedan i kö på bryggan och höll på att frysa ihjäl, men alla hoppade i. Utom jag!
Jag höll tyst om mitt avslöjande och jag fick ett bra betyg i ”gymnastik” efter skolan, trots allt.Vad vill jag ha sagt med den här historian? Jo, det är nog att man måste få tänka lite själv och inte ALLTID följa strömmen, TROTS att de flesta följer vägen som ser ut att vara den rätta! Därmed inte sagt att någon har vare sig rätt eller fel.Kerry”
GOD JUL KÄRA LÄSEKRETS!
Hjärtligt tack, Kerry, och en riktigt GOD jul till dig och till andra flitiga skribenter i Blåljus – ingen nämnd, ingen glömd. Samma fromma förhoppning omfattar naturligtvis också den bästa av läsekretsar – vår. Och till sist en särskild omtanke till mindre lyckligt lottade kolleger som inte undgår att tjänstgöra under helgerna.
----------------------------------------------------------------------
GOD JUL ALLA MEDLEMMAR ÖNSKAR POLISFACKETS STYRELSE
Hela den regionala polisfackliga styrelsen i Stockholms län med ordföranden Lars Ericson i spetsen förenar sig i ett varmt GOD JUL och en önskan om ett riktigt GOTT NYTT ÅR till alla medlemmar i vårt förbundsområde.
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten. Julen är en särskild händelse och därför dämpas utgivningstakten lite.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 22 december 2005 kl 2130. Den uppdateras igen den 28 december.
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Den 24 december 1968 arrangerade den radikala gruppen ”Jul nu” och den kristna ”Ny jul” ett alternativt firande på Konstfack i Stockholm för hemlösa män under parollen "Stoppa julterrorn".
Jesus från Nasaret tros vara född den 25 december. Hans namn betyder ”Jahve räddar”. Jesus föddes enligt Matt. 2:1 på Herodes den stores tid, dvs senast år 4 f.Kr., enligt Luk. 2:1–2 i samband med den romerska skattskrivning som Quirinius genomförde, dvs tidigast år 6 e.Kr. Det exakta födelseåret lär vi aldrig få veta.
26 december 1966 orsakade skådespelaren Per Oscarsson folkstorm när han klädde av sig in på bara kalsongerna i TV-programmet "Hylands hörna".
27 december 1991 överlevde samtliga 129 passagerare, varav flertalet fysiskt oskadda, när ett SAS-flygplan tvingades kraschlanda utanför Gottröra nordost om Arlanda. Vingarna slets av och flygplanskroppen delades i tre delar.
28 december 1963 totalförbjöds Vilgot Sjömans film "491", som bygger på Lars Görlings roman, av Statens biografbyrå. Den släpptes fri sedan 88 sekunder klippts bort.
Slutligen lite knäppt stockholmsk kalendertuggning signerad Stockholms stads utrednings- och statistikkontor:
KARL-BERTIL JONSSON BOR INTE I STOCKHOLM
Två personer i Stockholm heter Karl-Bertil, men ingen av dessa heter Jonsson i efternamn.
Det finns nästa fyra gånger så många Granar som Barr i Stockholm. 44 personer heter Gran och två Granar i efternamn. Bara 13 heter Barr. 2004 var skottår och ett rekordår när det gäller kottar i Stockholm. Årets kottleveranser ser ut att bli lägre (här måste statistikkontoret mena ”barn” som ju alla från Eken kallar ”kottar”, red:s anm).
29 personer heter Musse, 11 Nisse, fyra Pluto, en Mowgli, en Piff och en Puff, två heter Snövit (!). Ingen heter dock Toker, Butter, Blyger, Trötter, Prosit, Kloker eller Glader men det kommer nog.
Det finns fyra söner som är födda på julafton och har en mor som heter Maria. Lika många döttrar är födda på julafton av en mor som heter Maria. En person heter Jesus och fyller år på julafton.
1 709 personer i Stockholm fyller år på julafton. Av dessa har 148 Eva som förnamn och således firar både julafton, fyller år och har namnsdag samma dag.
1 934 personer bor på Tomtebogatan och 36 på Jultomtestigen. 426 bor i kvarteret Julpsalmen, 373 i kvarteret Granen och 151 i kvarteret Julgröten.
- Vi har idag ett system där vi arbetstagare får inflytande genom samverkan, fortsätter han. Samverkan sker på arbetsplatsträffar, på lokala samverkansgrupper, på distriktsnivå och till sist i centrala samverkansgruppen. Drömscenariot för samverkan är att alla dessa nivåer är väl samspelta och frågorna som driver utvecklingen av vår verksamhet är väl förankrade överallt. I samverkanssystemet är det ju också meningen att frågor skall kunna väckas på den lägsta nivån för att kunna plockas upp och bidra till att utveckla myndigheten.
Fungerar det inte så då, undrar Blåljus?
Direktiv som inte är förhandlingsbara
- Nej, det gör det inte. Vår egen myndighet visar för all del en vilja att försöka utveckla dom här processerna, förklarar Lars. Men det som nu har hänt är att allt fler direktiv kommer från rikspolischefen och att dom inte är förhandlingsbara. Hur skall vi då ha förutsättningar för samverkan?
- Jag vet ju att våra medlemmar är intresserade av framtidsfrågorna. Där vill dom helst diskutera VAD vi ska arbeta med. Om vi har inflytande över VAD-frågorna så kommer HUR-frågorna att bli än mer engagerande.
Många ”blås” på trafikerad väg som rattfyllona undviker
Nu kommer alltså direktiv om VAD vi skall göra. Antal ordningsförelägganden och primärrapporter för hastighetsbrott skall öka med 2 000 till 17 000. Antal redovisade förundersökningsprotokoll skall öka med 25 %, alkoholutandningsproven skall öka från 240 000 till 417 000.
- Det är väl inga omöjliga siffror att uppnå, anser Lars, men var finns kvalitetssäkringen?
- Nu verkar det som om vi skall uppnå olika mål för att visa att vi är duktiga. Vilket är bäst? Att den enskilda polismannen får köra fem utandningskontroller på en glest trafikerad väg där man vet att det förekommer rattonyktra bilförare? Eller att han eller hon ställer sig på en mer trafikerad väg som rattfyllona undviker och registrerar 50 ”blås” för statistiken?
”Kan det bero på att vi närmar oss ett valår?”
- Under en lång tid har det förts en diskussion där man pekat på att den enskilda polismannen skall få ett större inflytande på både VAD man arbetar med och HUR. Detta blir nu omgärdat av staket som bara pekar på VAD vi skall göra. En annan diskussion som borde tas med i detta sammanhang är vilka resurser som finns att tillgå. Den diskussionen verkar inte vara intressant.
Kan det möjligtvis bero på att vi närmar oss ett valår, slutar Lars?
----------------------------------------------------------------------
POLISER VÄRST VÅLDSDRABBADE
BLAND UTSATTA STATSTJÄNSTEMÄN
Det är vanligt att anställda inom rättsapparaten och kontrollmyndigheterna utsätts för hot och trakasserier. Det visar en undersökning som Brå, Brottsförebyggande rådet presenterade i veckan.
Påverkade i sin framtida myndighetsutövning
- Syftet med hoten är att påverka tjänstemännen i deras arbete och många gånger lyckas det också, säger brottsforskaren Lars Korsell på Brå. Av de personer som har blivit utsatta är det mellan 10 och 20 procent som har tvekat inför uppgifter eller på annat sätt blivit påverkade i sin framtida myndighetsutövning.
Undersökningen bygger på 4 500 enkätsvar och 50 djupintervjuer med poliser, åklagare, domare, nämndemän, tulltjänstemän, anställda på skatteverket, kronofogdeinspektörer och kustbevakningstjänstemän. Den visar att tolv procent av de tillfrågade någon gång under perioden 1 januari 2004 till sommaren 2005 utsatts för antingen våld eller allvarliga former av hot och trakasserier.
Trakasserier slår hårdare mot andra grupper
Poliser drabbas värst av våld av alla de här grupperna, följda av tullare. Övriga grupper råkar sällan ut för våld.
Trakasserier slår däremot hårdare mot andra grupper. Kronofogdeinspektörer, åklagare och domare i nu nämnd ordning utsätts betydligt oftare än poliser för det.
Listan över hotade toppas av kustbevakare tätt följda av kronofogdeinspektörer och lite längre ner av tullare och åklagare och först på femte plats i gruppen utsatta statstjänstemän kommer poliser. Övriga hotas sällan.
Rapporten efterlyser nu ett bättre samarbete mellan myndigheterna och interna rapporteringssystem för alla former av hot och trakasserier.
Statsmakternas handfallenhet
Blåljus efterlyser större beslutsamhet från justitiedepartementet och den lagstiftande riksdagen. Det måste vara ett vitalt samhällsintresse att de som ägnar sig åt sådana övergrepp verkligen får klart för sig att det här tänker samhället inte tolerera. Statsmakternas handfallenhet kan kanske förklaras med att hotande och trakasserande gärningsmän tidigare ofta var rättshaverister och psykiskt störda där behovet av dramatiska samhällsreaktioner inte kändes så stort.
Idag har vi en ny typ av hot från organiserad brottslighet där kallhamrade figurer planerat och uppsåtligt hotar för att blockera lagföring. Man tycker att det borde göra riksdagsmän och ministrar kallsvettiga att upptäcka att Brå finner att de LYCKAS i 10 – 20 procent av fallen. Det är bilden av ett rättssystem i rejäl gungning. Tänker man vänta tills det slutgiltigt rasar?
----------------------------------------------------------------------
OM ATT SOM POLIS TÄNKA SJÄLV
OCH INTE FÖLJA MED STRÖMMEN NER I VAKEN
Låt oss avrunda med en kollegas isande kalla minne från Polisskolan:
”Det här är ett litet minne från förr och kanske kan det ge lite eftertankar.
Jag gick i polisskolan 1970 och vi skulle ha undervisning i ”Isvaksträning”.Alla skulle inställa sig kl 10.00 på Hellasgården, där en isvak var upphuggen.ALLA skulle hoppa i med isdubbar och INGEN fick ”mygla sig undan”, minsann.Jag frågade gymnastikläraren om man faktiskt VAR TVUNGEN? Nää, svarade han, men ALLA ska i. Så det så.
Jag hade ingen som helst tanke på att hoppa i en isvak mitt i vintern, men jag åkte till Hellasgården i alla fall. Jag hade missat tiden och var där en hel timme innan vi skulle och den enda som jag träffade var ”gympaläraren”.
Han satt i omklädningsrummet och höll på att sätta på sig en VÅTDRÄKT och över det hade han en träningsoverall! Han packade in sig väl och stirrade lite snett på mig. Jag hade kommit på honom, på bar gärning, men jag sa ingenting.
Efter en timme hade han en förevisning. Han hoppade minsann i och klättrade upp med isdubbar. Alla drog en djup inandning och de flesta tänkte: Kan han, så kan jag.Sedan sprang alla in i bastun och stod sedan i kö på bryggan och höll på att frysa ihjäl, men alla hoppade i. Utom jag!
Jag höll tyst om mitt avslöjande och jag fick ett bra betyg i ”gymnastik” efter skolan, trots allt.Vad vill jag ha sagt med den här historian? Jo, det är nog att man måste få tänka lite själv och inte ALLTID följa strömmen, TROTS att de flesta följer vägen som ser ut att vara den rätta! Därmed inte sagt att någon har vare sig rätt eller fel.Kerry”
GOD JUL KÄRA LÄSEKRETS!
Hjärtligt tack, Kerry, och en riktigt GOD jul till dig och till andra flitiga skribenter i Blåljus – ingen nämnd, ingen glömd. Samma fromma förhoppning omfattar naturligtvis också den bästa av läsekretsar – vår. Och till sist en särskild omtanke till mindre lyckligt lottade kolleger som inte undgår att tjänstgöra under helgerna.
----------------------------------------------------------------------
GOD JUL ALLA MEDLEMMAR ÖNSKAR POLISFACKETS STYRELSE
Hela den regionala polisfackliga styrelsen i Stockholms län med ordföranden Lars Ericson i spetsen förenar sig i ett varmt GOD JUL och en önskan om ett riktigt GOTT NYTT ÅR till alla medlemmar i vårt förbundsområde.
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten. Julen är en särskild händelse och därför dämpas utgivningstakten lite.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 22 december 2005 kl 2130. Den uppdateras igen den 28 december.
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Den 24 december 1968 arrangerade den radikala gruppen ”Jul nu” och den kristna ”Ny jul” ett alternativt firande på Konstfack i Stockholm för hemlösa män under parollen "Stoppa julterrorn".
Jesus från Nasaret tros vara född den 25 december. Hans namn betyder ”Jahve räddar”. Jesus föddes enligt Matt. 2:1 på Herodes den stores tid, dvs senast år 4 f.Kr., enligt Luk. 2:1–2 i samband med den romerska skattskrivning som Quirinius genomförde, dvs tidigast år 6 e.Kr. Det exakta födelseåret lär vi aldrig få veta.
26 december 1966 orsakade skådespelaren Per Oscarsson folkstorm när han klädde av sig in på bara kalsongerna i TV-programmet "Hylands hörna".
27 december 1991 överlevde samtliga 129 passagerare, varav flertalet fysiskt oskadda, när ett SAS-flygplan tvingades kraschlanda utanför Gottröra nordost om Arlanda. Vingarna slets av och flygplanskroppen delades i tre delar.
28 december 1963 totalförbjöds Vilgot Sjömans film "491", som bygger på Lars Görlings roman, av Statens biografbyrå. Den släpptes fri sedan 88 sekunder klippts bort.
Slutligen lite knäppt stockholmsk kalendertuggning signerad Stockholms stads utrednings- och statistikkontor:
KARL-BERTIL JONSSON BOR INTE I STOCKHOLM
Två personer i Stockholm heter Karl-Bertil, men ingen av dessa heter Jonsson i efternamn.
Det finns nästa fyra gånger så många Granar som Barr i Stockholm. 44 personer heter Gran och två Granar i efternamn. Bara 13 heter Barr. 2004 var skottår och ett rekordår när det gäller kottar i Stockholm. Årets kottleveranser ser ut att bli lägre (här måste statistikkontoret mena ”barn” som ju alla från Eken kallar ”kottar”, red:s anm).
29 personer heter Musse, 11 Nisse, fyra Pluto, en Mowgli, en Piff och en Puff, två heter Snövit (!). Ingen heter dock Toker, Butter, Blyger, Trötter, Prosit, Kloker eller Glader men det kommer nog.
Det finns fyra söner som är födda på julafton och har en mor som heter Maria. Lika många döttrar är födda på julafton av en mor som heter Maria. En person heter Jesus och fyller år på julafton.
1 709 personer i Stockholm fyller år på julafton. Av dessa har 148 Eva som förnamn och således firar både julafton, fyller år och har namnsdag samma dag.
1 934 personer bor på Tomtebogatan och 36 på Jultomtestigen. 426 bor i kvarteret Julpsalmen, 373 i kvarteret Granen och 151 i kvarteret Julgröten.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september