Publicerat 2009-11-05 18:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Smutsigt DNA-prov
kan ändå funka
DNA-provet fäller ofta brottslingen. Men många av de prover som Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL, får in idag är så nedsmutsade av t ex jord, matrester och snus att de inte går att använda. Nu har forskare vid Lunds Tekniska Högskola tillsammans med SKL förbättrat en avgörande del i analysprocessen. Om kopieringsfasen förbättras kan man få starkare DNA-bevisning från brottsplatsprover som idag ger partiella eller helt blanka DNA-profiler. Alltså får man en större chans att hitta och binda en person till ett visst brott.
Vill du läsa mer om det här genombrottet klickar du
HÄR!
LO kräver
löneökningar
LO går nu ut med sina krav inför avtalsrörelsen 2010. De 14 förbunden har enats om att gemensamt driva lägst 2,6 procents löneökning under 2010. De gemensamma kraven innebär löneökningar med minst 620 kronor per månad och heltidsanställd, dock lägst 2,6 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst. Detta skriver TT som citerar ett antal personer som kommenterar kraven.
Vill du läsa hela TT-artikeln klickar du
HÄR!
Orax år årets
polishund
Sjuårige schäferhannen Orax från Kalmar har utsett till årets polishund 2009. Orax har letat rätt på inte mindre än 33 personer under karriären. Priset är ett resestipendium på 15 000 kronor. Orax har letat rätt på inte mindre än 33 personer under karriären, sägs det
"Tror vi att det finns ett spår så ger vi oss aldrig", säger Orax hundförare, polisinspektör Magnus Lundahl, 33.
Även en död hundhjälte hedrades. Polishunden Akita, som dödades under ett ingripande vid ett värdetransportrån i Umeå i maj fick en postum utmärkelse.
Effektivare bekämpning
av barnpornografibrott
Regeringen har nyligen beslutat överlämna ett förslag till ändringar av barnpornografibrottet till Lagrådet. Förslaget skapar förutsättningar för en effektivare brottsbekämpning och innebär en kraftig förstärkning av skyddet för barn mot att förekomma i pornografiska bilder.
Barnpornografibrottet reformerades senast år 1999. Sedan dess har den tekniska utvecklingen lett till att pornografiska bilder av barn blivit alltmer lättillgängliga. Antalet polisanmälningar om barnpornografibrott har också ökat. Samtidigt är det osäkert om dagens bestämmelse täcker alla former av befattning med barnpornografiska bilder som tekniken numera medger.
Lagstiftningen mot barnpornografi behöver därför anpassas och skärpas.
Regeringens förslag innebär bland annat:- Att den som aktivt skaffar sig tillgång till barnpornografiska bilder ska kunna dömas för barnpornografibrott utan att det behöver visas att han eller hon i lagens mening innehaft bilderna. Den nya regleringen träffar till exempel det fallet att någon betalar för att få titta på bilder som tillhandahålls via en webbsida.
- Förtydligande av de omständigheter som ska kunna leda till att ett brott bedöms som grovt.
- Att det blir lättare att i Sverige döma personer som har begått barnpornografibrott utomlands och att preskriptionstiden för brottet i vissa fall förlängs och då ska räknas från den dag det avbildade barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.
- Skyddet stärks för fullt pubertetsutvecklade barn mot att skildras i pornografiska bilder. Detta uppnås genom att domstolarna vid åtal för skildring ska kunna döma för barnpornografibrott även när barnets ålder inte framgår av bilden och omständigheterna kring den.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010 respektive - i de delar som kräver grundlagsändringar - den 1 januari 2011.
En ny
kameraövervakningslag
I dagarna har 2008 års kameraövervakningsutredning överlämnat ett förslag till en ny kameraövervakningslag till justitieminister Beatrice Ask. Särskild utredare är lagmannen Margareta Åberg.För närvarande finns det bestämmelser om allmän kameraövervakning i lagen om allmän kameraövervakning och i personuppgiftslagen. Många som bedriver kameraövervakning tycker att det är krångligt att kameraövervakning regleras i två lagar. Utredningen föreslår att alla bestämmelser om allmän kameraövervakning - utom privat kameraövervakning - samlas i kameraövervakningslagen. Lite förenklat kan sägas att kameraövervakningslagen kommer att bestå av bestämmelser från lagen om allmän kameraövervakning samt de regler i personuppgiftslagen som gäller kameraövervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde. Tanken är att lagen ska vara överskådlig och enkel att tillämpa. Utredningen har lagt stor vikt vid att lagen ska stämma överens med dataskyddsdirektivet.
Kameraövervakningslagen föreslås inte gälla vid privat kameraövervakning. Det innebär att till exempel användningen av webbkameror och annan övervakning i privatbostäder normalt inte omfattas av lagen.I dag regleras kameraövervakning till exempel i skolor och i flerfamiljsfastigheter (platser dit allmänheten inte har tillträde) av personuppgiftslagen. Utredningen föreslår särskilda bestämmelser om kameraövervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde i kameraövervakningslagen. Förutsättningarna för övervakningen föreslås framgå direkt av lagen och det blir tydligare för den som bedriver övervakning att veta vad som gäller.
SkadeståndIntegritetsskyddet stärks bland annat genom att särskilda bestämmelser om säkerhet föreslås gälla för all kameraövervakning som bedrivs enligt lagen. Utredningen föreslår vidare en skadeståndsbestämmelse som innebär att den som bedriver kameraövervakning ska ersätta den övervakade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av bild- och ljudmaterial i strid med lagen orsakar.
Kameraövervakning med rätt att spela in bilder i butikslokaler föreslås bli tillåtet efter anmälan. I dag krävs tillstånd. Den tid som material från kameraövervakning av plats dit allmänheten har tillträde får sparas föreslås förlängas från en månad till högst tre månader.
Ökad samordning av tillämpningenUtredningen har kommit fram till att det inte är lämpligt att utvidga bankernas och detaljhandelns möjligheter att förmedla bilder på brottsmisstänkta personer till andra banker eller butiker.
Utredningen har funnit att länsstyrelsernas tillämpning inte är enhetlig och det finns ett behov av en ökad samordning och information på kameraövervakningsområdet. Utredningen föreslår därför att Datainspektionen ska ha det centrala ansvaret för tillsynen när det gäller tillämpningen av kameraövervakningslagen. Det innebär att Datainspektionen ska utvärdera rättstillämpningen, följa upp tillsynen, ge råd och stöd till länsstyrelserna samt ge ut allmänna råd.
Vill du läsa SOU:n går det bra att klicka
HÄR!
Om du klickar
HÄR får du länkar till det nya lagförslaget.
Ny lagstiftning om polisens
personuppgiftsbehandling
Regeringen har i dagarna beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet.Lagrådsremissen innehåller förslag till en ny lag om behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet. Förslagets utgångspunkt är att skapa en teknikneutral och modern lagstiftning som ger ett gott skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter samtidigt som polisen får möjlighet att modernisera sitt IT-stöd.
Bättre informationsutbyteDet sistnämnda innebär att med en ny lag underlättas informationsutbytet mellan de 21 polismyndigheterna. Samtidigt blir det enklare att utbyta information mellan Polisen och andra myndigheter.
Den gällande polisdatalagen har visat sig ha brister och bygger på ett äldre synsätt vad gäller teknik. Den har dessutom inte trätt i kraft i alla delar. Vissa register förs nämligen fortfarande, övergångsvis, med stöd av särskilda tillstånd och reglerna i datalagen från 1973. En reform är därför nödvändig.
Modern teknik i polisarbetetSamma år som den nuvarande polisdatalagen trädde i kraft, 1999, så inleddes en utvärdering och översyn av lagstiftningen. Lagrådsremissen bygger på dels förslag i Polisdatautredningens betänkande (SOU 2001:92), dels förslag i en departementspromemoria (Ds 2007:43), som båda har remissbehandlats.
- Med det här förslaget ger vi polisen bättre möjligheter att använda modern teknik i sitt arbete och sätter punkt för tio års utredningsarbete, säger justitieminister Beatrice Ask i en kommentar.Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 mars 2012.
Vill du ha en länk till lagrådsremissen? Den finner du
HÄR!
Preskription för
könsstympning av barn
Regeringen har i dagarna överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att för vuxna lagöverträdare avskaffa preskriptionen för vissa allvarliga brott. Förslaget innebär att preskriptionen för vuxna lagöverträdare avskaffas för mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord och terroristbrott som begås genom mord eller dråp. Även försök till mord, dråp, folkmord samt terroristbrott som begås genom mord eller dråp undantas enligt förslaget från preskription. Dessutom föreslås bland annat att preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn, och försök till sådant brott, förlängs på så sätt att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. Ändringarna föreslås även gälla för begångna brott som vid lagens ikraftträdande ännu inte har preskriberats.
Blåljus har skrivit mer om det här den 15 okt. Du kommer dit genom att klicka
HÄR och sedan gå ner ungefär till artikelns mitt.
SAMLAT
GREPP
"Polisens organisation behöver utvecklas. Men jag oroas över att diskussionen verkar stanna vid hur många polismyndigheter vi ska ha. Utredningen som regeringen har tillsatt måste ta ett helhetsgrepp och se över även styrningen och polisens hela uppdrag, skriver rikspolischef Bengt Svenson i SvD.
Vill du läsa hela debattinlägget klickar du
HÄR!