Publicerat 2010-02-11 18:30

Fungerar din arbetstidsförläggning?

Läs om vad som har skett, händer och kommer att ske vid bevakandet av arbetstidsförläggningens arbetsmiljökonsekvenser:

Bakgrund

Det senaste arbetstidsavtalet (ATA:n) infördes den första oktober 2008. Inför införandet av den nya arbetstidsförläggningen i Stockholm begärde skyddsorganisationen att förändringen skulle riskbedömas. Arbetsgivaren delade inte vår uppfattning initialt om att riskbedömning var nödvändig inför förändringen. Vi fick vända oss till Arbetsmiljöverket för att få gehör i frågan. Riskbedömningsarbetet kom sålunda inte igång förrän införandet av ATA:n redan var påbörjat, istället för inför förändring som är gängse rutin. Till riskbedömningsarbetet tog vi partsgemensamt fram en handlingsplan för att följa upp arbetstidsförläggningen, i syfte att kunna värdera om konsekvenserna av förläggningen var acceptabla eller om förändringar behöver ske.

Syftet med riskbedömningsarbetet är att arbetstagarna garanteras en arbetstidsförläggning som är hälsosam att arbeta på över tid. Det är förläggningsmodellen vi kan beakta ur arbetsmiljösynpunkt, inte antalet timmar vi är ålagda att utföra för vår arbetsgivares räkning enligt gällande avtal.

Vad händer?

Enligt riskbedömningens handlingsplan har vi partsgemensamma, tertialvisa (dvs var fjärde månad) uppföljningar på arbetstidsförläggningens konsekvenser. Hur fungerar det att över tid arbeta på våra (idag inte längre så nya) scheman? Har vi fått in signaler att det inte fungerar på vissa arbetsplatser? I så fall varför? Vad kan vi ändra på?

På de partsgemensamma uppföljningsmötena som hölls i januari och februari såg vi bland annat följande:  

Lokala riskbedömningar har genomförts på listorna i myndigheten innan de trädde i kraft. Ett par listor är ännu inte klara.

Sju arbetsskador, fem tillbud anmälda

Under 2009 års fyra sista månader har sju arbetsskador och fem tillbud anmälts i LISA, vårt datoriserade arbetsskadesystem, på grund av arbetstidsavtalet.

Det finns behov av utbildning för dom som ansvarar för schemaläggning för periodplanerare. Här har det varit svårast att få ihop scheman som fungerar bra för kroppen, dvs tillräckligt med återhämtning etc. Partsgemensam utbildning kommer att ske. Vi har ännu inte lyckats ringa in vilka gruppen som behöver genomföra utbildningen. Arbetsgivaren och vi har förhoppningen att utbildningen är igång i mars.

Arbetsgivaren har tagit fram statistik för att följa upp jämställdhets- och föräldraskapsaspekter av arbetstidsavtalet. Arbetsgivaren hade tagit fram hur uttaget av föräldraledigheten sett ut över tid. Uttaget var något höjt i antal i år i förhållande till förra året. Statistiken var så pass allmänt hållen att det inte gick att utläsa ifall det fanns några tendenser att beakta.

Vad kommer att ske?

Nästa uppföljning kommer att ske i juni. Vi kommer då att titta på antalet arbetsskador och tillbud som har inkommit under våren 2010 och framförallt vad dessa anmälningar innehåller. Finns det signaler här som måste beaktas, åtgärdas? Innan uppföljningsmötet kommer arbetsgivaren att skicka ut till DSG, (distriktssamverkangrupperna) att bevaka arbetstidsförläggningarna, hur de fungerar att arbeta på, om eventuella problem har uppstått. Här spelar APT-träffarna (arbetsplatsträffarna)  som kommer att hållas under våren en viktig roll. DSG får sin information till stor del från dessa mötesprotokoll om hur det fungerar ute i verksamheten.

Vi har även den svårknäckta nöten att se om vi statistiskt kan få en bild av hur det fungerar med föräldraskap i kombination med det nya arbetstidsavtalet. Vid genomgång av ansökningar om föräldraledighet har arbetsgivaren, utöver ovan framtagna statistik, sökt manuellt på orsak. Står det inte uttryckligen att en person går ner till deltid, eller ökar sin deltid pga ATA:n kan vi inte utläsa om det finns någon direkt koppling. Vid genomgång av 300 ansökningar hade två uppgett ATA:n som orsak. Samma sak gäller uttag av enstaka semesterdagar, eller uttag av sparad tid. Finns inte orsaken angiven i ledighetsansökan kan vi inte dra några slutsatser om det finns kopplingar mellan ledighetsuttag och arbetstidens förläggning, tex i form av ej tillräcklig återhämtning, eller ej.  

Precis som i många andra arbetsmiljöfrågor; fortsättning följer!

Emma Cronberg
Huvudskyddsombud Stockholms län