Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2006-01-22 22:15”I ett nummer av Svensk Polis står att läsa om ”Rekordstor andel kvinnliga polisstudenter”. Min reaktion till detta är givetvis positiv och jag fortsätter att läsa. Nedanför underrubriken ”Medveten strävan” hittar jag dock något som förbryllar mig, det står att andelen antagna kvinnor till polisutbildningen i höst är 44 %. Andelen kvinnor som sökte till polisutbildningen var dock bara 37 %. Något förvirrad fortsätter jag att läsa och hittar snart förklaringen i form av ”När det är möjligt försöker vi prioritera kvinnorna”.
Jag ställer mig väldigt frågande till detta, hur avgör man om ”konkurrensförhållandena mellan två sökande är likvärdiga” i en så komplicerad ansökan som ansökan till polisutbildningen faktiskt är? Där de ska väga in personligt brev, referenser, högskolepoäng, gymnasiebetyg, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, intervju- och psykologutlåtande samt fysiska tester.
”… jag tror det till stor del handlar om en frisering
av statistiken som rekryteringen bedriver”
Att jämföra två sökande på alla dessa punkter och komma fram till att de två faktiskt är objektivt likvärdiga måste vara en lång och arbetsam process, minst sagt.
För att vara helt ärlig köper jag inte riktigt det argumentet, jag tror det till stor del handlar om en frisering av statistiken som rekryteringen bedriver. Detta intygar Marie Andersson då hon säger ”De kvinnliga sökande hade INTE bättre meriter i år än de tidigare brukar ha”.
Om man också tar i beaktande att det procentuellt är färre kvinnor än män som klarar de fysiska testerna (något som enligt både rekryteringen och ansökningshandlingarna är ett krav för att kunna gå vidare i antagningsförfarandet och alltså i förlängningen bli antagen till polisutbildningen). Där borde det rimligtvis försvinna ett par procent också.
”…kvotera in vissa grupper före andra
för att vinna politiska poäng…”
Sen undrar jag också om det gjorts någon undersökning kring kvinnors attityd till yttre tjänst. Är kvinnor mindre benägna än män att arbeta i yttre tjänst efter t.ex. barnfödsel? Det är yttre tjänst de finns ett stort behov. Meningen med målen att höja andelen kvinnor inom poliskåren kan väl knappast vara att kvinnorna ska sitta inne och männen ordningsverksamhet ”ute”.
Jag undrar om man inte i denna tid av politisk korrekthet har förlorat siktet på målet d.v.s att ge medborgarna den bästa möjliga service genom att utbilda de konkurrenskraftigaste sökandena, oavsett kön?
Istället för att i realiteten kvotera in vissa grupper före andra för att vinna politiska poäng bör man väl se till att få fler från de grupper som är önskvärda att öka inom polisen konkurrenskraftiga nog att få ett ärligt och rättvis sätt faktiskt få de platser de förtjänar, allt annat vore en björntjänst, såväl mot kvinnor, invandrare som homosexuella.
”AB”“
”Lönen blir sämre när kvinnorna tar över”
Det här blir ett väldigt långt svar:
Red kan inte underlåta att citera en rubrik i DN i dag, söndag: ”Lönen blir sämre när kvinnorna tar över”. Man har tittat på två yrkesgrupper och funnit att på tio år har agronomerna tappat nästan 5000 kr i ingångslön jämfört med psykologerna. Andelen kvinnliga agronomer har växt under tioårsperioden och andelen kvinnliga psykologer har minskat. Denna skillnad anses ha orsakat agronomernas försämrade ingångslön. – Det är ett otroligt trist mönster, säger JämO, Claes Borgström, till DN.
Och visst håller man med honom om det! Och lösningen för polisens del är förstås inte att anställa färre kvinnor för att skydda lönen utan att ta strid för alla människors lika rätt.
Och med det anar du som läser detta nog att jag i stora drag håller med insändaren. Kvinnor ska inte fifflas in i polisen utan tas in på sina kvalifikationer. Lika rätt för alla.
Jag kom in i ett polisväsende helt utan kvinnor (med några få undantag på krim). Jag levde igenom hela den tråkiga tiden när kvinnorna, motarbetade och hånade av många, slog sig in i yrket. Jag har aldrig tvekat – vi behövs alla i det här jobbet. Jag är också säker på att när kvinnorna väl lyckats sätta ner foten ordentligt här fick vi en positiv utveckling av yrket. Gert Svensson, DN, Göran Lambertz, JK, och våra andra belackare har ingen aning om hur det såg ut inom Stockholmspolisen i det tidiga 1960-talet. De tycks tro att vi står stilla och inte förändras. Utan att fördjupa mig i saken kan jag konstatera att 2006 års huvudstadspolis har kommit ljusår framåt på runt 40 år. Och i den positiva utvecklingen har kvinnorna en stor del.
”…de etniskt kvoterade förlorade
så gott som all auktoritet.”
Nog om det. Betyder det att vi ska kvotera in kvinnor? Nej, det tror jag inte. Jag var på en tids studiebesök vid New York-polisen och träffade bl a en facklig företrädare. Han berättade att man där för ett antal år sedan på försök haft etnisk kvotering till befälstjänster. Etnicitet tilläts slå ut i stort sett alla andra kvalifikationer. Resultatet blev ett kaos som det tog åratal att reda ut. En viktig faktor var att de etniskt kvoterade förlorade så gott som all auktoritet. Poliserna utgick från att de alla var korkskallar som fått sin befälsfunktion på hudfärg eller något annat etniskt begrepp. Ledningsarbetet kollapsade och fördomarna ökade.
Jag har inte kollat min sagesmans uppgifter men är starkt benägen att tro honom. Som insändarförfattaren skriver så är det en stor otjänst vi gör underrepresenterade grupper om vi låter majoritetsgrupperna tro att de förstnämnda har en gräddfil in i yrket. Det ökar bara fördomarna och motsättningarna.
Det måste vara kristallklart att lika rätt för alla råder.
”Beslut som fått mogna
under inflytande av den egna arbetsgruppen
blir sannolikt lättare att efterleva.”
Däremot bör man fråga sig om ”lika rätt” betyder slaviskt lika antagningsvillkor för män och kvinnor? Ska inte t ex vetenskapligt styrkta genomsnittliga skillnader på olika plan tillåtas få genomslag? Svaret på den frågan hämtar jag ur ”Polisens våldsanvändning, en studie av åklagarbedömningar och domstolsavgöranden i Stockholms län under åren 2002-2004” av kollegerna Åsa Besserdich och Gela Öhman, Juridiska institutionen, Stockholms universitet:
” I dag finns det [---] arbetsgrupper inom polismyndigheten som arbetar med etiska förhållningssätt och etiska riktlinjer för polisarbetet. Något mindre bra är att dessa arbetsgrupper ofta tillsätts på högre chefsnivå, utan möjlighet till insyn eller inflytande för personal på lägre nivå. Det kan vara olyckligt då de riktlinjer som utarbetas riskerar att bli pappersprodukter från ovan som inte tas på allvar. Det finns också en risk att det blir svårt att motivera och engagera personalen i dessa frågeställningar, om besluten endast fattas på chefsnivå utan möjlighet för personalen att medverka. Vi tror att en förutsättning för att nå goda resultat och få personalen att reflektera över etik i det egna förhållningssättet är att delegera uppdraget om etiska riktlinjer till personalen själva. Delaktighet och närvaro i en process av förändring skapar goda förutsättningar till förankring. Beslut som fått mogna under inflytande av den egna arbetsgruppen blir sannolikt lättare att efterleva.”
Jag är övertygad om att om man kunde finna en form för rådslag i rekryteringsfrågorna, där man blandar in ett stort antal av de poliser som ska göra jobbet ute på fältet och som har erfarenhet därifrån, skulle man få fram bra förslag. Riktlinjer som har sin bas i de förslagen skulle accepteras.
Det här har aldrig fallit Rikspolisstyrelsen in. Jag är säker på att det ligger mycket i insändarförfattarens tanke att man där fixar och trixar för att vara politiskt korrekt. Man grubblar föga över vad det här får följder längst ute i verksamheten. Polisfacket har fått betydligt mindre inflytande under den nye rikspolischefen Stefan Strömberg. Och prognosen för att han skulle bry sig om åsikter hos folk i patrulleringen är dålig. Man kan undra när regeringen tänker ta ett professionellt grepp på ledarskapet inom polisen och tillsätta folk med verkliga kvalifikationer för ett positivt, modernt chefstänkande? En sådan modern chef skulle nog hinna ägna lite tid åt att hålla budgeten också.
----------------------------------------------------------------------
”Efter att ha botaniserat bland påståendena i burken
känner jag mig totalt idiotförklarad.”
”Jag tror på facket, att det behövs. Oavsett var jag har arbetat så har jag av solidaritetsskäl alltid varit medlem i något fackförbund. Jag har även jobbat fackligt. Efter att ha suttit och tittat i "kakburken" som tagits fram av facket för att användas som diskussionsunderlag, så vet jag inte längre vad jag ska tro och tycka. Inte mina arbetskamrater heller för övrigt. Etik och moral är mycket viktiga frågor som förtjänar att lyftas fram, men hur har facket egentligen tänkt med det här? Hur många arbetstimmar har lagts ner och hur mycket har det kostat oss medlemmar att producera och distribuera "kakburkarna"? Efter att ha botaniserat bland påståendena i burken så känner jag mig totalt idiotförklarad. Är poliser i gemen verkligen så korkade, fördomsfulla och outbildade att vi ska behöva ligga på den här nivån? Jösses. Då är det riktigt illa. För dig som inte har tittat i burken, gör det nästa gång du tar en fika. Gärna tillsammans med dina kollegor. Jag skulle bli förvånad om det inte blir någon reaktion. Som sagt, etik bör diskuteras men knappast på dagisnivå. Om inte min fackavgift används till något som gagnar mig i mitt arbete, så vet jag inte om jag vill bidra längre. De pengarna kan jag använda till att komplettera min utrustning om inte annat.”Anna”.
Måtte inte ”kakburken” få dig att ompröva din positiva syn på facket, ”Anna”!
Red har själv fått en ”kakburk” och gått igenom innehållet. Visst ligger en del på ”förskolenivå”. Men jag är inte alls övertygad om att ”kakorna” är ett slag i luften. De kan behövas här och där. Och nog måste du hålla med om att förbundet föregår med gott exempel när de går in för att starta diskussionen på gräsrotsnivå i fikarummen. Behöver vi förändringar – och det gör vi troligen – så är det just därifrån de ska komma! Vad tycker läsarna?
----------------------------------------------------------------------
”Det skall bli intressant att se vad arbetsdomstolen säger
om avskedandet av polisbefälet i Skåne...”
”Att vissa poliser bara åker bil och "knappt vevar ned rutan" när folk vill något har jag full förståelse för. "Bensinmacksmålet" i Botkyrka började ju med att polisen vevade ned rutan lite för mycket... Lite kontakt med allmänheten= mycket mindre risk för incidenter som sedan leder till två år av total ångest. Vad det gäller avsked eller inte tycker jag dagens system är väldigt trubbigt med avsked/icke avsked. Vad som vidare är noterbart verkar vara att är man bara alkoholist får man jobba kvar. Vilka brott man än verkar begå så ursäktas det om man är alkoholist. Var nykter och skriv ett kränkande brev och du får sparken, kör rattonykter vid ett flertal tillfällen och du får jobba kvar... Visst alkoholism är en sjukdom men det klingar lite fel i mina öron ändå. Ett snedsteg för en nykter skötsam polis och karriären är över, flera snedsteg pga fylla och alkoholism och det enda som händer är lite vård och man får ha jobbet kvar. Det skall bli intressant att se vad arbetsdomstolen säger om avskedandet av polisbefälet i Skåne... Förresten, nu är julen och nyår över och även åklagarna bör ha börjat jobba igen. Hur går det med ärendet mot Åke Djerfsten? Skall åklagaren ta upp det igen? Skäl att ta upp det igen finns ju med hänsyn till hovrättens dom.”Anonym”.
Åke Djerfsten, målsägare ”bensinmacksmålet”, har själv valt offentligheten bl a genom att ställa upp med namn och bild i ett antal intervjuer. Därför stryker red inte hans namn här. Jag har sökt den allmänne åklagare som senast hade befattning med Djerfstens handlingar. Han har varit mycket i rätten och dessutom på semester. Men jag ger inte upp och återkommer i frågan.
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 22 januari 2006 kl 2215. Den uppdateras igen den 25 januari.
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Sveriges rikes lag, den lag som antogs på riksdagen 1734, stadfästes av kungen 23 januari 1736 och trädde i kraft 1 september 1736. Med 1734 års lag, som ersatte de medeltida Kristofers landslag och stadslagen, fick Sverige för första gången en gemensam lag för både landsbygden och städerna. I likhet med de medeltida lagarna var den nya lagen indelad i balkar.
Den 24 januari 1965 avled politikern och författaren Winston Churchill. Få har påverkat historiens gång som han.
Den 25 jan 1922 antog Riksdagen en grundlagsändring som gör det möjligt att anordna konsultativa folkomröstningar. Lagen användes redan samma år i frågan om rusdrycksförbud. Sedan har vi haft fem rådgivande folkomröstningar: om högertrafik (16 oktober 1955), om ATP (13 oktober 1957), om kärnkraft (23 mars 1980), om medlemskap i EU (13 november 1994) och om införandet av euro i Sverige (14 september 2003).
Jag ställer mig väldigt frågande till detta, hur avgör man om ”konkurrensförhållandena mellan två sökande är likvärdiga” i en så komplicerad ansökan som ansökan till polisutbildningen faktiskt är? Där de ska väga in personligt brev, referenser, högskolepoäng, gymnasiebetyg, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, intervju- och psykologutlåtande samt fysiska tester.
”… jag tror det till stor del handlar om en frisering
av statistiken som rekryteringen bedriver”
Att jämföra två sökande på alla dessa punkter och komma fram till att de två faktiskt är objektivt likvärdiga måste vara en lång och arbetsam process, minst sagt.
För att vara helt ärlig köper jag inte riktigt det argumentet, jag tror det till stor del handlar om en frisering av statistiken som rekryteringen bedriver. Detta intygar Marie Andersson då hon säger ”De kvinnliga sökande hade INTE bättre meriter i år än de tidigare brukar ha”.
Om man också tar i beaktande att det procentuellt är färre kvinnor än män som klarar de fysiska testerna (något som enligt både rekryteringen och ansökningshandlingarna är ett krav för att kunna gå vidare i antagningsförfarandet och alltså i förlängningen bli antagen till polisutbildningen). Där borde det rimligtvis försvinna ett par procent också.
”…kvotera in vissa grupper före andra
för att vinna politiska poäng…”
Sen undrar jag också om det gjorts någon undersökning kring kvinnors attityd till yttre tjänst. Är kvinnor mindre benägna än män att arbeta i yttre tjänst efter t.ex. barnfödsel? Det är yttre tjänst de finns ett stort behov. Meningen med målen att höja andelen kvinnor inom poliskåren kan väl knappast vara att kvinnorna ska sitta inne och männen ordningsverksamhet ”ute”.
Jag undrar om man inte i denna tid av politisk korrekthet har förlorat siktet på målet d.v.s att ge medborgarna den bästa möjliga service genom att utbilda de konkurrenskraftigaste sökandena, oavsett kön?
Istället för att i realiteten kvotera in vissa grupper före andra för att vinna politiska poäng bör man väl se till att få fler från de grupper som är önskvärda att öka inom polisen konkurrenskraftiga nog att få ett ärligt och rättvis sätt faktiskt få de platser de förtjänar, allt annat vore en björntjänst, såväl mot kvinnor, invandrare som homosexuella.
”AB”“
”Lönen blir sämre när kvinnorna tar över”
Det här blir ett väldigt långt svar:
Red kan inte underlåta att citera en rubrik i DN i dag, söndag: ”Lönen blir sämre när kvinnorna tar över”. Man har tittat på två yrkesgrupper och funnit att på tio år har agronomerna tappat nästan 5000 kr i ingångslön jämfört med psykologerna. Andelen kvinnliga agronomer har växt under tioårsperioden och andelen kvinnliga psykologer har minskat. Denna skillnad anses ha orsakat agronomernas försämrade ingångslön. – Det är ett otroligt trist mönster, säger JämO, Claes Borgström, till DN.
Och visst håller man med honom om det! Och lösningen för polisens del är förstås inte att anställa färre kvinnor för att skydda lönen utan att ta strid för alla människors lika rätt.
Och med det anar du som läser detta nog att jag i stora drag håller med insändaren. Kvinnor ska inte fifflas in i polisen utan tas in på sina kvalifikationer. Lika rätt för alla.
Jag kom in i ett polisväsende helt utan kvinnor (med några få undantag på krim). Jag levde igenom hela den tråkiga tiden när kvinnorna, motarbetade och hånade av många, slog sig in i yrket. Jag har aldrig tvekat – vi behövs alla i det här jobbet. Jag är också säker på att när kvinnorna väl lyckats sätta ner foten ordentligt här fick vi en positiv utveckling av yrket. Gert Svensson, DN, Göran Lambertz, JK, och våra andra belackare har ingen aning om hur det såg ut inom Stockholmspolisen i det tidiga 1960-talet. De tycks tro att vi står stilla och inte förändras. Utan att fördjupa mig i saken kan jag konstatera att 2006 års huvudstadspolis har kommit ljusår framåt på runt 40 år. Och i den positiva utvecklingen har kvinnorna en stor del.
”…de etniskt kvoterade förlorade
så gott som all auktoritet.”
Nog om det. Betyder det att vi ska kvotera in kvinnor? Nej, det tror jag inte. Jag var på en tids studiebesök vid New York-polisen och träffade bl a en facklig företrädare. Han berättade att man där för ett antal år sedan på försök haft etnisk kvotering till befälstjänster. Etnicitet tilläts slå ut i stort sett alla andra kvalifikationer. Resultatet blev ett kaos som det tog åratal att reda ut. En viktig faktor var att de etniskt kvoterade förlorade så gott som all auktoritet. Poliserna utgick från att de alla var korkskallar som fått sin befälsfunktion på hudfärg eller något annat etniskt begrepp. Ledningsarbetet kollapsade och fördomarna ökade.
Jag har inte kollat min sagesmans uppgifter men är starkt benägen att tro honom. Som insändarförfattaren skriver så är det en stor otjänst vi gör underrepresenterade grupper om vi låter majoritetsgrupperna tro att de förstnämnda har en gräddfil in i yrket. Det ökar bara fördomarna och motsättningarna.
Det måste vara kristallklart att lika rätt för alla råder.
”Beslut som fått mogna
under inflytande av den egna arbetsgruppen
blir sannolikt lättare att efterleva.”
Däremot bör man fråga sig om ”lika rätt” betyder slaviskt lika antagningsvillkor för män och kvinnor? Ska inte t ex vetenskapligt styrkta genomsnittliga skillnader på olika plan tillåtas få genomslag? Svaret på den frågan hämtar jag ur ”Polisens våldsanvändning, en studie av åklagarbedömningar och domstolsavgöranden i Stockholms län under åren 2002-2004” av kollegerna Åsa Besserdich och Gela Öhman, Juridiska institutionen, Stockholms universitet:
” I dag finns det [---] arbetsgrupper inom polismyndigheten som arbetar med etiska förhållningssätt och etiska riktlinjer för polisarbetet. Något mindre bra är att dessa arbetsgrupper ofta tillsätts på högre chefsnivå, utan möjlighet till insyn eller inflytande för personal på lägre nivå. Det kan vara olyckligt då de riktlinjer som utarbetas riskerar att bli pappersprodukter från ovan som inte tas på allvar. Det finns också en risk att det blir svårt att motivera och engagera personalen i dessa frågeställningar, om besluten endast fattas på chefsnivå utan möjlighet för personalen att medverka. Vi tror att en förutsättning för att nå goda resultat och få personalen att reflektera över etik i det egna förhållningssättet är att delegera uppdraget om etiska riktlinjer till personalen själva. Delaktighet och närvaro i en process av förändring skapar goda förutsättningar till förankring. Beslut som fått mogna under inflytande av den egna arbetsgruppen blir sannolikt lättare att efterleva.”
Jag är övertygad om att om man kunde finna en form för rådslag i rekryteringsfrågorna, där man blandar in ett stort antal av de poliser som ska göra jobbet ute på fältet och som har erfarenhet därifrån, skulle man få fram bra förslag. Riktlinjer som har sin bas i de förslagen skulle accepteras.
Det här har aldrig fallit Rikspolisstyrelsen in. Jag är säker på att det ligger mycket i insändarförfattarens tanke att man där fixar och trixar för att vara politiskt korrekt. Man grubblar föga över vad det här får följder längst ute i verksamheten. Polisfacket har fått betydligt mindre inflytande under den nye rikspolischefen Stefan Strömberg. Och prognosen för att han skulle bry sig om åsikter hos folk i patrulleringen är dålig. Man kan undra när regeringen tänker ta ett professionellt grepp på ledarskapet inom polisen och tillsätta folk med verkliga kvalifikationer för ett positivt, modernt chefstänkande? En sådan modern chef skulle nog hinna ägna lite tid åt att hålla budgeten också.
----------------------------------------------------------------------
”Efter att ha botaniserat bland påståendena i burken
känner jag mig totalt idiotförklarad.”
”Jag tror på facket, att det behövs. Oavsett var jag har arbetat så har jag av solidaritetsskäl alltid varit medlem i något fackförbund. Jag har även jobbat fackligt. Efter att ha suttit och tittat i "kakburken" som tagits fram av facket för att användas som diskussionsunderlag, så vet jag inte längre vad jag ska tro och tycka. Inte mina arbetskamrater heller för övrigt. Etik och moral är mycket viktiga frågor som förtjänar att lyftas fram, men hur har facket egentligen tänkt med det här? Hur många arbetstimmar har lagts ner och hur mycket har det kostat oss medlemmar att producera och distribuera "kakburkarna"? Efter att ha botaniserat bland påståendena i burken så känner jag mig totalt idiotförklarad. Är poliser i gemen verkligen så korkade, fördomsfulla och outbildade att vi ska behöva ligga på den här nivån? Jösses. Då är det riktigt illa. För dig som inte har tittat i burken, gör det nästa gång du tar en fika. Gärna tillsammans med dina kollegor. Jag skulle bli förvånad om det inte blir någon reaktion. Som sagt, etik bör diskuteras men knappast på dagisnivå. Om inte min fackavgift används till något som gagnar mig i mitt arbete, så vet jag inte om jag vill bidra längre. De pengarna kan jag använda till att komplettera min utrustning om inte annat.”Anna”.
Måtte inte ”kakburken” få dig att ompröva din positiva syn på facket, ”Anna”!
Red har själv fått en ”kakburk” och gått igenom innehållet. Visst ligger en del på ”förskolenivå”. Men jag är inte alls övertygad om att ”kakorna” är ett slag i luften. De kan behövas här och där. Och nog måste du hålla med om att förbundet föregår med gott exempel när de går in för att starta diskussionen på gräsrotsnivå i fikarummen. Behöver vi förändringar – och det gör vi troligen – så är det just därifrån de ska komma! Vad tycker läsarna?
----------------------------------------------------------------------
”Det skall bli intressant att se vad arbetsdomstolen säger
om avskedandet av polisbefälet i Skåne...”
”Att vissa poliser bara åker bil och "knappt vevar ned rutan" när folk vill något har jag full förståelse för. "Bensinmacksmålet" i Botkyrka började ju med att polisen vevade ned rutan lite för mycket... Lite kontakt med allmänheten= mycket mindre risk för incidenter som sedan leder till två år av total ångest. Vad det gäller avsked eller inte tycker jag dagens system är väldigt trubbigt med avsked/icke avsked. Vad som vidare är noterbart verkar vara att är man bara alkoholist får man jobba kvar. Vilka brott man än verkar begå så ursäktas det om man är alkoholist. Var nykter och skriv ett kränkande brev och du får sparken, kör rattonykter vid ett flertal tillfällen och du får jobba kvar... Visst alkoholism är en sjukdom men det klingar lite fel i mina öron ändå. Ett snedsteg för en nykter skötsam polis och karriären är över, flera snedsteg pga fylla och alkoholism och det enda som händer är lite vård och man får ha jobbet kvar. Det skall bli intressant att se vad arbetsdomstolen säger om avskedandet av polisbefälet i Skåne... Förresten, nu är julen och nyår över och även åklagarna bör ha börjat jobba igen. Hur går det med ärendet mot Åke Djerfsten? Skall åklagaren ta upp det igen? Skäl att ta upp det igen finns ju med hänsyn till hovrättens dom.”Anonym”.
Åke Djerfsten, målsägare ”bensinmacksmålet”, har själv valt offentligheten bl a genom att ställa upp med namn och bild i ett antal intervjuer. Därför stryker red inte hans namn här. Jag har sökt den allmänne åklagare som senast hade befattning med Djerfstens handlingar. Han har varit mycket i rätten och dessutom på semester. Men jag ger inte upp och återkommer i frågan.
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 22 januari 2006 kl 2215. Den uppdateras igen den 25 januari.
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Sveriges rikes lag, den lag som antogs på riksdagen 1734, stadfästes av kungen 23 januari 1736 och trädde i kraft 1 september 1736. Med 1734 års lag, som ersatte de medeltida Kristofers landslag och stadslagen, fick Sverige för första gången en gemensam lag för både landsbygden och städerna. I likhet med de medeltida lagarna var den nya lagen indelad i balkar.
Den 24 januari 1965 avled politikern och författaren Winston Churchill. Få har påverkat historiens gång som han.
Den 25 jan 1922 antog Riksdagen en grundlagsändring som gör det möjligt att anordna konsultativa folkomröstningar. Lagen användes redan samma år i frågan om rusdrycksförbud. Sedan har vi haft fem rådgivande folkomröstningar: om högertrafik (16 oktober 1955), om ATP (13 oktober 1957), om kärnkraft (23 mars 1980), om medlemskap i EU (13 november 1994) och om införandet av euro i Sverige (14 september 2003).
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september