Publicerat 2016-12-27 09:40

Framtidens poliser behöver begåvning

Utredningen om framtidens polisutbildning - Polis i framtiden - får kritik. Utredaren har valt att likställa polisutbildningen med all annan högskoleutbildning, vilket dels innebär att den verksamhetsförlagda utbildningsdelen blir utan lön, dels innebär att begåvningstester inte används vid uttaget till utbildningen.

Utredaren, Petra Lundh vill alltså ta bort personlighets- och begåvningstestet men behålla fystester och psykologtest i antagningen till polisutbildningen. Betyg och resultat på högskoleprovet ska väga tyngre i antagningen än vad de gör i dag, enligt SR Ekot.

 

Exakt vad utredningen vill i frågan kan läsas på sid 172 - 174 i utredningen.

I sånt fall kräver Polisförbundet att det ska skapas en alternativ väg in till polisutbildningen, precis som det finns olika kvoter av intag för andra utbildningar.

 

– Bra betyg behöver ju inte betyda att du blir en bra polis och tvärt om, utan du kan vara en alldeles lysande kandidat för att bli polis utan att du har haft höga betyg på gymnasiet och det är precis därför som Polisförbundet förordar en alternativ väg in så att vi inte missar någon bra kollega i framtiden överhuvudtaget, säger Lena Nitz som är ordförande på Polisförbundet till SR.

 

Utredaren Petra Lundh motiverar förslaget med att antagningen ska bli mer lik andra högskoleutbildningar.

 

– Vi inlemmar ju  polisutbildningen på det här sättet i högskolan och det finns ingen annan utbildning där man har den här typen av tester...

 

De särskilda krav som ställs på en polis, kommenterar Petra Lundh på följande sätt:
– Det finns ju många andra yrken som är väldigt speciella, man kan jämföra med domare som också har väldigt mycket att säga till om. Hon påpekar även att utredningen var eniga om att inte ha med begåvningstester och lämplighetstester som antagningsurval till den nya utbildningen.

Några som tycker annorlunda i sina remissvar är Rekryteringsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Advokatsamfundet och Riksrevisorn. Advokatsamfundet skriver bland annat: ”Polisyrkets särpräglade karaktär gör att medborgarna måste kunna ställa högre krav på blivande polismän än andra studenter."

Kraven i begåvningstesterna har redan tidigare sänkts, för att kunna fylla platserna på Polishögskolorna.

Psykologiforskaren Stefan Annell har skrivit en avhandling som utredningen hänvisar till när det gäller att ta bort begåvningstestet. Han menar att polisyrket ställer väldigt specifika krav och att både hans egen avhandling och internationell forskning visar att det är just personlighetstest och begåvningstest i kombination med konditionstest som bäst kan förutsäga huruvida en person kommer att passa som polis eller inte. Det är lite uppseendeväckande att man i utredningen inte tagit in något av den forskningen och problematiserat kring det, menar Annell i intervjun på SR. (Hans forskning finns som en fotnot på sid 172 i utredningen)

 

Blåljus kommentar: Polisyrket är lite speciellt. För att ge ett par exempel, kan de vara värt att fundera över hur och om betygen mäter den polisiära lämpligheten. Den som måste finnas i verkliga situationer. Blåljus tänker bara ge två exempel. Vid morden på skolan Kronan, ställdes mycket höga krav på den första patrullen på plats. Hade inte de poliserna haft handlingskraft och bra utbildning, kunde många fler liv ha gått till spillo.

 

Ett annat exempel, från utlandet är polisaspiranten Luca Scatà från Italien. Luca hade jobbat som polisaspirant i knappt två månader. Han stod med sin handledare och genomförde en rutinmässig trafikkontroll när IS-terroristern Anis Amri kom körande någon dag efter massakern på julmarknaden i Berlin. Terroristen sköt genast handledaren i axeln, och Luca drog sitt tjänstevapen och oskadliggjorde terroristen.

 

Båda exemplen ovan visar vilka som är de lägsta kraven som varje polis måste uppfylla den dag de träder i tjänst. Det finns så klart människor med höga gymnasiebetyg som uppfyller de kraven och en del som inte gör det. Oavsett betyg. En bra polisutbildning kan så klart göra alla bättre förberedda på svåra uppgifter, men det är de personliga egenskaperna som gör att en polis närmast instinktivt handlar rätt även i sekundsnabba förlopp. De kraven ställs inte på en domare eller en annan tjänsteman.

Tommy Hansson