Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2011-03-10 19:10SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Påverkade personer ska inte längre placeras i polisens fylleceller, skriver DN i en artikel. Så vill regeringens missbruksutredare Gerhard Larsson höja säkerheten, i det förslag som läggs i april. Det ska också öka chansen att missbrukare får vård. Utredaren ser lagstiftade tillnyktringsenheter överallt utom i ren glesbygd som en lösning. Men lösningen är inte så enkel som DN hävdar i inledningen på artikeln. Gerhard Larsson beräknar att 30-40 procent av de berusade är så aggressiva att de måste förvaras i polisarrest även i fortsättningen. En stor framgång för Polisförbundet är att utredaren föreslår även de berusade som måste läggas in i polisarrest regelmässigt ska bedömas av personer knutna till vården. Förbundet har länge påtalat det orimliga i att den medicinska bedömningen av berusade ska göras av poliser som saknar utbildning för uppgiften.
Polisen utnyttjar biljettkontrollen i tunnelbanan för att undersöka personer som de annars inte skulle kunna komma nära, hävdar Christian Tengblad i organisationen ”Planka nu” i en debattartikel i SvD.
Mindre våld utomhus, ökat förtroende, men något minskad produktivitet. Svensk polis nådde "i huvudsak" målen för 2010, lyder det i polisens årsrapport för 2010. Professor Jerzy Sarnecki har svårt att uppfatta polisens tolkningar som seriösa, framhåller han i en intervju i SvD. Journalister behöver aldrig bli besvikna på denne professor när de vill ha ett negativt uttalande om Polisen.
– Man måste göra betydligt mera avancerade analyser än de som framkommer av redovisningen, säger han till DN.
Rikspolischef Bengt Svenson intervjuas också.
I proposition 2010/11:77 föreslås att straffmaximum för köp av sexuell tjänst ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Syftet med skärpningen är att skapa ytterligare utrymme för en mer nyanserad bedömning av straffvärdet vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst. I propositionen redovisas också utvecklingsinsatser av olika slag som vidtagits för att bl.a. förebygga och bekämpa prostitution.
Omständigheterna vid enskilda brott mot förbudet mot köp av sexuell tjänst kan variera, ibland mycket. Omständigheterna bör i större utsträckning än i dag få genomslag vid bedömningen av straffvärdet. Detta gäller även sådana omständigheter som talar i skärpande riktning.
- Det är en grundläggande princip att allvarligare brott ska bedömas strängare än mindre allvarliga brott, säger justitieminister Beatrice Ask. Att den som utför en sexuell tjänst befinner sig i en skyddslös eller annars utsatt situation, kanske på grund av att hon eller han är ett offer för människohandel, bör tala för en strängare bedömning. Genom den föreslagna ändringen lämnas tillräckligt utrymme för att även vid mer allvarliga fall av köp av sexuell tjänst ta hänsyn till omständigheter som talar i skärpande riktning.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
- Att alla ska kunna känna trygghet är en viktig jämställdhetsfråga, uttalar justitieminister Beatrice Ask på Internationella kvinnodagen. Kvinnor känner sig i allmänhet mer otrygga än män, och det är något vi måste ta på allvar. Alla ska kunna lita på att det finns tillräckligt med poliser som förmår att utreda och lagföra begångna brott, och att brott får kännbara konsekvenser för förövaren.
Sedan i somras har Sverige fler poliser än någonsin, drygt 20 000 stycken. Riksdagen har dessutom på förslag av regeringen skärpt straffen för mord, våldsbrott och sexualbrott. Alla ska också kunna känna sig trygga i sina egna hem. Vi har därför infört möjlighet till elektronisk övervakning av kontaktförbud och arbetar också med förslag om fingerade personuppgifter och sekretess för förföljda kvinnor.
Men dessa åtgärder räcker inte. Mycket arbete återstår. Polisen måste bli mer effektiv. Dessutom måste polisen bli bättre på att lära sig av sina egna misstag. Samma misstag ska inte behöva upprepas.
De är unga, extrema och tar till våld. Enligt Säpo är de ¬procentuellt fler i Sverige än i flera europeiska länder. I en ny serie berättar ”Insidan” i DN om våldsbenägna extremister. I den första artikeln kartläggs de våldsbenägna grupperna i Sverige.
Det påstår två ”experter” i ett rätt säreget alkoholromantiskt inlägg på DN Debatt. Den lagstiftning som många sjöpoliser betraktar som ett genombrott för sjösäkerhet menar författarna vara en felprioritering av bevakningsresurser.
Ungdomar mellan 15 och 17 år som dömts för grova brott ska i framtiden kunna förses med elektronisk fotboja. Det föreslår regeringen i ett lagförslag som den kommande veckan skickas till lagrådet. Omyndiga som döms för grova brott placeras i sluten ungdomsvård. Men tre av fyra återfaller i brott efter att de frigivits. Nu vill regeringen ändra lagen för att minska återfallen, skriver DN i en artikel.
– Jag vill ge ungdomarna en bättre utslussning. De bör ha möjlighet att delta i praktik, utbildning, idrottsverksamhet eller vad det nu kan vara. Men det måste samtidigt ske under betryggande former och med viss kontroll. Och då är ju elektronisk fotboja rätt bra, för då slipper ungdomarna ha en vårdare med sig stup i kvarten, förklarar justitieminister Beatrice Ask (M) för tidningen.
Av regeringens pressmeddelande framgår att förslaget om fotboja bara är en del i ett större åtgärdspaket:
Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande, en lagrådsremiss, över ett lagförslag som syftar till att förbättra utslussning från sluten ungdomsvård.
Bryta med kriminell livsstil
Ungdomar som har gjort sig skyldiga till mycket allvarlig brottslighet döms till sluten ungdomsvård. Påföljden innebär ett frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem.
För unga som ska slussas ut från sluten ungdomsvård är frigivningen en kritisk period då risken för återfall är stor. Under verkställigheten ska därför fokus ligga på att planera och förebereda tiden efter frigivningen. Målsättningen med verkställigheten av sluten ungdomsvård är att den dömde ska motiveras att bryta med sin kriminella livsstil.
Brister idag
Både den övergripande planeringen av verkställigheten och det avslutande utslussningsarbetet har i dag brister, bland annat upprättas en fjärdedel av behandlingsplanerna utan socialtjänstens medverkan och cirka en tredjedel av de dömda saknar planerad utslussning. För att åtgärda dessa brister och därmed minska risken för återfall i brott föreslår regeringen ett antal åtgärder som ska förbättra verkställigheten och öka möjligheterna till successiv utslussning under kontrollerade former.
Betydelsen av en individuellt utformad verkställighet tydliggörs genom att det i lag regleras att en verkställighetsplan ska upprättas för den dömde. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra verkställigheten efter samråd med socialtjänsten. Förslagen innebär att Statens institutionsstyrelses ansvar för hela verkställigheten tydliggörs.
Förberedas för ett liv i frihet
Vidare föreslås att den dömde under den senare delen av verkställigheten ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Därutöver ska elektroniska hjälpmedel (s.k. fotboja) få användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelse utanför det särskilda ungdomshemmet. Statens institutionsstyrelse har fr.o.m. 2011 tillförts 20 miljoner kronor för att organisera en strukturerad utslussning med utvecklade kontrollmöjligheter.
Vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad föreslås utökade provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Framgång för
Polisförbundet
om fylleceller
Påverkade personer ska inte längre placeras i polisens fylleceller, skriver DN i en artikel. Så vill regeringens missbruksutredare Gerhard Larsson höja säkerheten, i det förslag som läggs i april. Det ska också öka chansen att missbrukare får vård. Utredaren ser lagstiftade tillnyktringsenheter överallt utom i ren glesbygd som en lösning. Men lösningen är inte så enkel som DN hävdar i inledningen på artikeln. Gerhard Larsson beräknar att 30-40 procent av de berusade är så aggressiva att de måste förvaras i polisarrest även i fortsättningen. En stor framgång för Polisförbundet är att utredaren föreslår även de berusade som måste läggas in i polisarrest regelmässigt ska bedömas av personer knutna till vården. Förbundet har länge påtalat det orimliga i att den medicinska bedömningen av berusade ska göras av poliser som saknar utbildning för uppgiften.
"Polisen utnyttjar
biljettkontrollen"
Polisen utnyttjar biljettkontrollen i tunnelbanan för att undersöka personer som de annars inte skulle kunna komma nära, hävdar Christian Tengblad i organisationen ”Planka nu” i en debattartikel i SvD.
”Polisens årsrapport
inte seriös”
Mindre våld utomhus, ökat förtroende, men något minskad produktivitet. Svensk polis nådde "i huvudsak" målen för 2010, lyder det i polisens årsrapport för 2010. Professor Jerzy Sarnecki har svårt att uppfatta polisens tolkningar som seriösa, framhåller han i en intervju i SvD. Journalister behöver aldrig bli besvikna på denne professor när de vill ha ett negativt uttalande om Polisen.
– Man måste göra betydligt mera avancerade analyser än de som framkommer av redovisningen, säger han till DN.
Rikspolischef Bengt Svenson intervjuas också.
Skärpt straff
för köp av sexuell tjänst
I proposition 2010/11:77 föreslås att straffmaximum för köp av sexuell tjänst ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Syftet med skärpningen är att skapa ytterligare utrymme för en mer nyanserad bedömning av straffvärdet vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst. I propositionen redovisas också utvecklingsinsatser av olika slag som vidtagits för att bl.a. förebygga och bekämpa prostitution.
Omständigheterna vid enskilda brott mot förbudet mot köp av sexuell tjänst kan variera, ibland mycket. Omständigheterna bör i större utsträckning än i dag få genomslag vid bedömningen av straffvärdet. Detta gäller även sådana omständigheter som talar i skärpande riktning.
- Det är en grundläggande princip att allvarligare brott ska bedömas strängare än mindre allvarliga brott, säger justitieminister Beatrice Ask. Att den som utför en sexuell tjänst befinner sig i en skyddslös eller annars utsatt situation, kanske på grund av att hon eller han är ett offer för människohandel, bör tala för en strängare bedömning. Genom den föreslagna ändringen lämnas tillräckligt utrymme för att även vid mer allvarliga fall av köp av sexuell tjänst ta hänsyn till omständigheter som talar i skärpande riktning.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Internationella kvinnodagen:
Trygghet en viktig jämställdhetsfråga
- Att alla ska kunna känna trygghet är en viktig jämställdhetsfråga, uttalar justitieminister Beatrice Ask på Internationella kvinnodagen. Kvinnor känner sig i allmänhet mer otrygga än män, och det är något vi måste ta på allvar. Alla ska kunna lita på att det finns tillräckligt med poliser som förmår att utreda och lagföra begångna brott, och att brott får kännbara konsekvenser för förövaren.
Sedan i somras har Sverige fler poliser än någonsin, drygt 20 000 stycken. Riksdagen har dessutom på förslag av regeringen skärpt straffen för mord, våldsbrott och sexualbrott. Alla ska också kunna känna sig trygga i sina egna hem. Vi har därför infört möjlighet till elektronisk övervakning av kontaktförbud och arbetar också med förslag om fingerade personuppgifter och sekretess för förföljda kvinnor.
Men dessa åtgärder räcker inte. Mycket arbete återstår. Polisen måste bli mer effektiv. Dessutom måste polisen bli bättre på att lära sig av sina egna misstag. Samma misstag ska inte behöva upprepas.
”Extremismen
är här för att stanna”
De är unga, extrema och tar till våld. Enligt Säpo är de ¬procentuellt fler i Sverige än i flera europeiska länder. I en ny serie berättar ”Insidan” i DN om våldsbenägna extremister. I den första artikeln kartläggs de våldsbenägna grupperna i Sverige.
”Nya regeln om sjöfylleri
förnedrande för båtförare”
Det påstår två ”experter” i ett rätt säreget alkoholromantiskt inlägg på DN Debatt. Den lagstiftning som många sjöpoliser betraktar som ett genombrott för sjösäkerhet menar författarna vara en felprioritering av bevakningsresurser.
Ask vill sätta fotboja
på unga brottslingar
Ungdomar mellan 15 och 17 år som dömts för grova brott ska i framtiden kunna förses med elektronisk fotboja. Det föreslår regeringen i ett lagförslag som den kommande veckan skickas till lagrådet. Omyndiga som döms för grova brott placeras i sluten ungdomsvård. Men tre av fyra återfaller i brott efter att de frigivits. Nu vill regeringen ändra lagen för att minska återfallen, skriver DN i en artikel.
– Jag vill ge ungdomarna en bättre utslussning. De bör ha möjlighet att delta i praktik, utbildning, idrottsverksamhet eller vad det nu kan vara. Men det måste samtidigt ske under betryggande former och med viss kontroll. Och då är ju elektronisk fotboja rätt bra, för då slipper ungdomarna ha en vårdare med sig stup i kvarten, förklarar justitieminister Beatrice Ask (M) för tidningen.
Av regeringens pressmeddelande framgår att förslaget om fotboja bara är en del i ett större åtgärdspaket:
Förbättrad utslussning
från sluten ungdomsvård
Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande, en lagrådsremiss, över ett lagförslag som syftar till att förbättra utslussning från sluten ungdomsvård.
Bryta med kriminell livsstil
Ungdomar som har gjort sig skyldiga till mycket allvarlig brottslighet döms till sluten ungdomsvård. Påföljden innebär ett frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem.
För unga som ska slussas ut från sluten ungdomsvård är frigivningen en kritisk period då risken för återfall är stor. Under verkställigheten ska därför fokus ligga på att planera och förebereda tiden efter frigivningen. Målsättningen med verkställigheten av sluten ungdomsvård är att den dömde ska motiveras att bryta med sin kriminella livsstil.
Brister idag
Både den övergripande planeringen av verkställigheten och det avslutande utslussningsarbetet har i dag brister, bland annat upprättas en fjärdedel av behandlingsplanerna utan socialtjänstens medverkan och cirka en tredjedel av de dömda saknar planerad utslussning. För att åtgärda dessa brister och därmed minska risken för återfall i brott föreslår regeringen ett antal åtgärder som ska förbättra verkställigheten och öka möjligheterna till successiv utslussning under kontrollerade former.
Betydelsen av en individuellt utformad verkställighet tydliggörs genom att det i lag regleras att en verkställighetsplan ska upprättas för den dömde. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra verkställigheten efter samråd med socialtjänsten. Förslagen innebär att Statens institutionsstyrelses ansvar för hela verkställigheten tydliggörs.
Förberedas för ett liv i frihet
Vidare föreslås att den dömde under den senare delen av verkställigheten ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Därutöver ska elektroniska hjälpmedel (s.k. fotboja) få användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelse utanför det särskilda ungdomshemmet. Statens institutionsstyrelse har fr.o.m. 2011 tillförts 20 miljoner kronor för att organisera en strukturerad utslussning med utvecklade kontrollmöjligheter.
Vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad föreslås utökade provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september