Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2010-02-11 18:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Förslag till lag:
Polis kan utreda
I en lagrådsremiss vill regeringen ändra en del i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare som avser brottsmisstänkta barn som inte fyllt 15 år. Tvångsvisa drogtester ingår bland förslagen. Blir de lag får polisen betydligt större möjligheter att ingripa.
– Barn under 15 kan vara lika brottsaktiva som kamrater över 15 och polisen måste kunna utreda vad som verkligen hänt, sa justitieminister Beatrice Ask då lagrådsremissen presenterades på torsdagen (11/2). Ett övergripande syfte med de föreslagna ändringarna är nämligen att brott begångna av barn under 15 år ska utredas i större utsträckning och mer effektivt. Utredningsenheter får också en tidsfrist på tre månader för ärendena.
Polisen ska enligt en så kallad presumtionsregel alltid inleda en utredning när barn under 15 år misstänks för ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse ett år, vilket inkluderar bland annat mord, dråp, grov misshandel, rån, våldtäkt och mordbrand samt försök, förberedelse och stämpling till dessa brott. Är det fråga om sådana brott införs också en möjlighet till kroppsbesiktning av barnet. Endast om särskilda skäl talar emot det ska en utredning kunna underlåtas.
Stöld och skadegörelse
Vidare ska polisen kunna utreda brott som inte omfattas av presumtionsregeln om det är av särskild betydelse med hänsyn till ett allmänt intresse. Detta innebär att rent polisiära skäl kan föranleda en utredning av brott som exempelvis stöld och skadegörelse.
Polisen ska också kunna utreda brott som inte omfattas av presumtionsregeln om det är av särskild betydelse med hänsyn till ett enskilt intresse. Det införs alltså en möjlighet att utreda brott som inneburit en allvarlig integritetskränkning för målsäganden, till exempel misshandel som inte är grov och sexualbrott som inte utgör våldtäkt, eller som inneburit stor ekonomisk skada för målsäganden, till exempel skadegörelse som förorsakat omfattande skador.
Brott som äventyrar den unges hälsa
Vid misstanke om andra brott ska socialtjänsten hos polisen begära att en utredning om brottet ska inledas om en sådan kan antas ha betydelse för att avgöra socialtjänstens insatser för barnet. Vid bedömningen ska särskilt beaktas om fråga är om brott som äventyrar den unges hälsa och utveckling eller om brottet är ett led i en upprepad brottslighet av den unge. Även utan en begäran från socialtjänsten ska polisen kunna hålla förhör med den unge och vidta andra brådskande åtgärder. Det ställs vidare högre krav på socialtjänsten att närvara vid polisförhör. Socialtjänsten ska kunna utebli från förhör i utredningar de själva initierat och i utredningar som inleds med stöd av den så kallade presumtionsregeln endast om det föreligger särskilda skäl.
Tidsfrist på tre månader
För att understryka vikten av att en utredning bedrivs med särskild skyndsamhet införs en tidsfrist på tre månader inom vilken en utredning ska vara avslutad.
En möjlighet att vidta tvångsvisa drogtester av barn under 15 år som misstänks för att olovligen ha brukat narkotika införs.
Möjligheten att förordna juridiskt biträde för den unge utvidgas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Kvinnliga brottsoffer är mest nöjda med hur de har bemötts av rättsväsendet. Det visar en rapport från Brottsförebyggande rådet. Även ungdomar som utsätts för brott har förtroende för rättsväsendet.
Den nya rapporten bygger på 37.500 intervjuer med personer i de så kallade Nationella trygghetsundersökningarna. Utredarna har specialstuderat hur brottsoffer tycker att de har blivit bemötta av polis, åklagare, domstol och målsägandebiträden.
De brottsoffer som har blivit rånade är mest nöjda med polisens insatser. Även inom sexualbrotten får polisen ett relativt högt betyg, men här är åsikterna bland offren mycket splittrade. Drygt 10 procent är mycket missnöjda med polisen, medan nästan 40 procent är mycket nöjda.
Länk till artikeln ur DN och till Brå.
RPS stoppar all nyrekrytering och grundutbildning av beredskapspoliser. Beredskapspoliserna bedöms vara för dyra. Dessutom uppges behovet vara för litet.
I en lagrådsremiss behandlas frågor om advokaters vittnesplikt, återbetalningsskyldighet i straffrättsliga förfaranden och den frist inom vilken huvudförhandling med häktad ska hållas sedan åtal väckts.
Sedan rättegångsbalkens tillkomst har vittnesplikten för bland andra advokater som inte är försvarare och deras biträden varit huvudsakligen begränsad till att avse vittnesmål i mål om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. År 1998 utvidgades vittnesplikten för dessa grupper till att avse även vissa brott mot underåriga och år 2006 utvidgades den till att avse bland annat brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. Avsikten var dock att dessa två reformer endast skulle omfatta personal inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Regeringen föreslår därför att vittnesplikten för advokater som inte är försvarare och deras biträden återställs till vad som gällde före år 1998.
Återbetalningsplikt
Om en misstänkt godkänner ett strafföreläggande saknas förutsättningar att besluta om återbetalning till staten för kostnader för försvarare. En tilltalad som döms för brott av domstol kan däremot bli återbetalningsskyldig för försvararkostnader. Avsikten har aldrig varit att den som godkänner ett strafföreläggande ska behandlas annorlunda än den som döms för brott av domstol. Regeringen föreslår därför att även en misstänkt som godkänner ett strafföreläggande ska kunna bli återbetalningsskyldig. Enligt förslaget ska ett beslut om återbetalningsskyldighet fattas av den domstol som förordnat försvararen.
Urinprovstagning har blivit en allt vanligare metod för att undersöka om en misstänkt har använt narkotika. Det är enligt nuvarande regler inte möjligt att på motsvarande sätt som för blodprovstagning och blodundersökning besluta att den som döms för brott eller godkänner ett strafföreläggande ska återbetala kostnader för urinprovstagning och urinundersökning. Regeringen föreslår att återbetalningsskyldigheten för statens kostnader utvidgas till att avse även urinprovstagning och urinundersökning.
Längre tidsfrist för häktade
När den tilltalade i ett brottmål är anhållen eller häktad ska huvudförhandling i tingsrätten normalt hållas inom en vecka från den dag då åtalet väcktes. Med hänsyn bland annat till att den korta fristen ofta medför problem att planera in och kalla berörda till huvudförhandlingen samt inte sällan leder till att offentliga försvarare, målsägandebiträden och åklagare måste bytas ut, finns behov av en mer flexibel ordning. Den nu gällande tidsfristen om en vecka leder även till att redan utsatta huvudförhandlingar i vissa fall måste ställas in för att möjliggöra handläggningen av mål med frihetsberövade. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att huvudförhandlingen i mål med frihetsberövade i tingsrätt ska påbörjas snarast och senast inom två veckor.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Den parlamentariskt sammansatta E-offentlighetskommittén har nyligen överlämnat sitt slutbetänkande Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet (SOU 2010:4) till justitieminister Beatrice Ask. Kommittén har bland annat haft i uppdrag att utreda om det bör införas en skyldighet för myndigheter, generellt eller i mer begränsad utsträckning, att lämna ut elektroniskt lagrade allmänna handlingar i elektronisk form.
Kommittén föreslår att det av offentlighets- och sekretesslagen ska följa att myndigheterna efter begäran ska lämna ut elektroniskt lagrade allmänna handlingar i elektronisk form om det inte är olämpligt. Den lämplighetsbedömning myndigheten ska göra tar framför allt sikte på integritetsskyddsaspekter. Rätten att efter en lämplighetsbedömning få ut elektroniska handlingar i elektronisk form kommer att komplettera den grundlagsfästa rätten att få ut allmänna handlingar i pappersform. I samtliga fall där elektroniskt utlämnande begärs av elektroniskt lagrade allmänna handlingar blir myndigheterna alltså skyldiga att ta ställning till en sådan begäran.
Skyldighet att lämna ut
Det långsiktiga målet bör dock enligt kommittén vara att myndigheterna har en i lag reglerad skyldighet att, i den mån det inte finns särskilda förbud mot det i lag eller förordning, lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form om sökanden så önskar. Det främsta hindret mot att nu föreslå en fullt ut genomförd elektronisk offentlighetsprincip är enligt kommitténs uppfattning de brister som finns inbyggda i de s.k. registerförfattningarna. Kommittén anser att det är högst angeläget att det sker en allmän översyn av gällande registerförfattningar och av begreppsbildningen på området för att komma till rätta med de problem som den befintliga regleringen innebär. Det är enligt kommitténs uppfattning angeläget att arbetet med en sådan översyn påbörjas snarast.
Kommittén bedömer vidare att det inte i nuläget är lämpligt att avskaffa sekretessbestämmelsen i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen. Enligt kommitténs uppfattning fyller bestämmelsen en viss, låt vara begränsad, funktion och bidrar därmed till att upprätthålla skyddet för den personliga integriteten. Kommittén föreslår dock vissa förtydliganden av sekretessbestämmelsen.
De föreslagna ändringarna av offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
*************************
Får Blåljus tillåta sig att påminna alla poliser och polisanställda som har kontakt med allmänheten i t ex receptioner om vikten av att göra rätt när någon begär ut handlingar från myndigheten. Kom ihåg att grundregeln är att alla handlingar är offentliga och ska efter sekretessprövning lämnas ut skyndsamt och utan några frågor till den som begär dem. Vid minsta lilla tvekan – kontakta chef eller de juridiska experter som finns inom myndigheten. Det finns stor risk att bli anmäld i de här ärendena och då är det skönt att ha på fötter. CC
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Förslag till lag:
Polis kan utreda
brottsmisstänkta
barn under 15 år
I en lagrådsremiss vill regeringen ändra en del i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare som avser brottsmisstänkta barn som inte fyllt 15 år. Tvångsvisa drogtester ingår bland förslagen. Blir de lag får polisen betydligt större möjligheter att ingripa.
– Barn under 15 kan vara lika brottsaktiva som kamrater över 15 och polisen måste kunna utreda vad som verkligen hänt, sa justitieminister Beatrice Ask då lagrådsremissen presenterades på torsdagen (11/2). Ett övergripande syfte med de föreslagna ändringarna är nämligen att brott begångna av barn under 15 år ska utredas i större utsträckning och mer effektivt. Utredningsenheter får också en tidsfrist på tre månader för ärendena.
Polisen ska enligt en så kallad presumtionsregel alltid inleda en utredning när barn under 15 år misstänks för ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse ett år, vilket inkluderar bland annat mord, dråp, grov misshandel, rån, våldtäkt och mordbrand samt försök, förberedelse och stämpling till dessa brott. Är det fråga om sådana brott införs också en möjlighet till kroppsbesiktning av barnet. Endast om särskilda skäl talar emot det ska en utredning kunna underlåtas.
Stöld och skadegörelse
Vidare ska polisen kunna utreda brott som inte omfattas av presumtionsregeln om det är av särskild betydelse med hänsyn till ett allmänt intresse. Detta innebär att rent polisiära skäl kan föranleda en utredning av brott som exempelvis stöld och skadegörelse.
Polisen ska också kunna utreda brott som inte omfattas av presumtionsregeln om det är av särskild betydelse med hänsyn till ett enskilt intresse. Det införs alltså en möjlighet att utreda brott som inneburit en allvarlig integritetskränkning för målsäganden, till exempel misshandel som inte är grov och sexualbrott som inte utgör våldtäkt, eller som inneburit stor ekonomisk skada för målsäganden, till exempel skadegörelse som förorsakat omfattande skador.
Brott som äventyrar den unges hälsa
Vid misstanke om andra brott ska socialtjänsten hos polisen begära att en utredning om brottet ska inledas om en sådan kan antas ha betydelse för att avgöra socialtjänstens insatser för barnet. Vid bedömningen ska särskilt beaktas om fråga är om brott som äventyrar den unges hälsa och utveckling eller om brottet är ett led i en upprepad brottslighet av den unge. Även utan en begäran från socialtjänsten ska polisen kunna hålla förhör med den unge och vidta andra brådskande åtgärder. Det ställs vidare högre krav på socialtjänsten att närvara vid polisförhör. Socialtjänsten ska kunna utebli från förhör i utredningar de själva initierat och i utredningar som inleds med stöd av den så kallade presumtionsregeln endast om det föreligger särskilda skäl.
Tidsfrist på tre månader
För att understryka vikten av att en utredning bedrivs med särskild skyndsamhet införs en tidsfrist på tre månader inom vilken en utredning ska vara avslutad.
En möjlighet att vidta tvångsvisa drogtester av barn under 15 år som misstänks för att olovligen ha brukat narkotika införs.
Möjligheten att förordna juridiskt biträde för den unge utvidgas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Utsatta kvinnor
mest nöjda
med rättsväsendet
Kvinnliga brottsoffer är mest nöjda med hur de har bemötts av rättsväsendet. Det visar en rapport från Brottsförebyggande rådet. Även ungdomar som utsätts för brott har förtroende för rättsväsendet.
Den nya rapporten bygger på 37.500 intervjuer med personer i de så kallade Nationella trygghetsundersökningarna. Utredarna har specialstuderat hur brottsoffer tycker att de har blivit bemötta av polis, åklagare, domstol och målsägandebiträden.
De brottsoffer som har blivit rånade är mest nöjda med polisens insatser. Även inom sexualbrotten får polisen ett relativt högt betyg, men här är åsikterna bland offren mycket splittrade. Drygt 10 procent är mycket missnöjda med polisen, medan nästan 40 procent är mycket nöjda.
Länk till artikeln ur DN och till Brå.
Nyrekrytering stoppas
av beredskapspoliser
RPS stoppar all nyrekrytering och grundutbildning av beredskapspoliser. Beredskapspoliserna bedöms vara för dyra. Dessutom uppges behovet vara för litet.
Advokaters vittnesplikt
och andra juridiska detaljer
I en lagrådsremiss behandlas frågor om advokaters vittnesplikt, återbetalningsskyldighet i straffrättsliga förfaranden och den frist inom vilken huvudförhandling med häktad ska hållas sedan åtal väckts.
Sedan rättegångsbalkens tillkomst har vittnesplikten för bland andra advokater som inte är försvarare och deras biträden varit huvudsakligen begränsad till att avse vittnesmål i mål om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. År 1998 utvidgades vittnesplikten för dessa grupper till att avse även vissa brott mot underåriga och år 2006 utvidgades den till att avse bland annat brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. Avsikten var dock att dessa två reformer endast skulle omfatta personal inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Regeringen föreslår därför att vittnesplikten för advokater som inte är försvarare och deras biträden återställs till vad som gällde före år 1998.
Återbetalningsplikt
Om en misstänkt godkänner ett strafföreläggande saknas förutsättningar att besluta om återbetalning till staten för kostnader för försvarare. En tilltalad som döms för brott av domstol kan däremot bli återbetalningsskyldig för försvararkostnader. Avsikten har aldrig varit att den som godkänner ett strafföreläggande ska behandlas annorlunda än den som döms för brott av domstol. Regeringen föreslår därför att även en misstänkt som godkänner ett strafföreläggande ska kunna bli återbetalningsskyldig. Enligt förslaget ska ett beslut om återbetalningsskyldighet fattas av den domstol som förordnat försvararen.
Urinprovstagning har blivit en allt vanligare metod för att undersöka om en misstänkt har använt narkotika. Det är enligt nuvarande regler inte möjligt att på motsvarande sätt som för blodprovstagning och blodundersökning besluta att den som döms för brott eller godkänner ett strafföreläggande ska återbetala kostnader för urinprovstagning och urinundersökning. Regeringen föreslår att återbetalningsskyldigheten för statens kostnader utvidgas till att avse även urinprovstagning och urinundersökning.
Längre tidsfrist för häktade
När den tilltalade i ett brottmål är anhållen eller häktad ska huvudförhandling i tingsrätten normalt hållas inom en vecka från den dag då åtalet väcktes. Med hänsyn bland annat till att den korta fristen ofta medför problem att planera in och kalla berörda till huvudförhandlingen samt inte sällan leder till att offentliga försvarare, målsägandebiträden och åklagare måste bytas ut, finns behov av en mer flexibel ordning. Den nu gällande tidsfristen om en vecka leder även till att redan utsatta huvudförhandlingar i vissa fall måste ställas in för att möjliggöra handläggningen av mål med frihetsberövade. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att huvudförhandlingen i mål med frihetsberövade i tingsrätt ska påbörjas snarast och senast inom två veckor.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Utlämnande av
allmänna handlingar
i elektronisk form
Den parlamentariskt sammansatta E-offentlighetskommittén har nyligen överlämnat sitt slutbetänkande Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet (SOU 2010:4) till justitieminister Beatrice Ask. Kommittén har bland annat haft i uppdrag att utreda om det bör införas en skyldighet för myndigheter, generellt eller i mer begränsad utsträckning, att lämna ut elektroniskt lagrade allmänna handlingar i elektronisk form.
Kommittén föreslår att det av offentlighets- och sekretesslagen ska följa att myndigheterna efter begäran ska lämna ut elektroniskt lagrade allmänna handlingar i elektronisk form om det inte är olämpligt. Den lämplighetsbedömning myndigheten ska göra tar framför allt sikte på integritetsskyddsaspekter. Rätten att efter en lämplighetsbedömning få ut elektroniska handlingar i elektronisk form kommer att komplettera den grundlagsfästa rätten att få ut allmänna handlingar i pappersform. I samtliga fall där elektroniskt utlämnande begärs av elektroniskt lagrade allmänna handlingar blir myndigheterna alltså skyldiga att ta ställning till en sådan begäran.
Skyldighet att lämna ut
Det långsiktiga målet bör dock enligt kommittén vara att myndigheterna har en i lag reglerad skyldighet att, i den mån det inte finns särskilda förbud mot det i lag eller förordning, lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form om sökanden så önskar. Det främsta hindret mot att nu föreslå en fullt ut genomförd elektronisk offentlighetsprincip är enligt kommitténs uppfattning de brister som finns inbyggda i de s.k. registerförfattningarna. Kommittén anser att det är högst angeläget att det sker en allmän översyn av gällande registerförfattningar och av begreppsbildningen på området för att komma till rätta med de problem som den befintliga regleringen innebär. Det är enligt kommitténs uppfattning angeläget att arbetet med en sådan översyn påbörjas snarast.
Kommittén bedömer vidare att det inte i nuläget är lämpligt att avskaffa sekretessbestämmelsen i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen. Enligt kommitténs uppfattning fyller bestämmelsen en viss, låt vara begränsad, funktion och bidrar därmed till att upprätthålla skyddet för den personliga integriteten. Kommittén föreslår dock vissa förtydliganden av sekretessbestämmelsen.
De föreslagna ändringarna av offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
*************************
Får Blåljus tillåta sig att påminna alla poliser och polisanställda som har kontakt med allmänheten i t ex receptioner om vikten av att göra rätt när någon begär ut handlingar från myndigheten. Kom ihåg att grundregeln är att alla handlingar är offentliga och ska efter sekretessprövning lämnas ut skyndsamt och utan några frågor till den som begär dem. Vid minsta lilla tvekan – kontakta chef eller de juridiska experter som finns inom myndigheten. Det finns stor risk att bli anmäld i de här ärendena och då är det skönt att ha på fötter. CC
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september