Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-11-19 19:00
- Samtidigt har dessa forskare satt en helt obegriplig plump i protokollet när de förknippar den kultur som påstås råda inom svensk polis med Ku Klux Klan, anser Stefan. Det förtar mycket av det vettiga och klart läsvärda i rapporten. Mycket riktigt har det här redan plockats upp i rubrikerna av medier som varit ute efter något sensationellt i rapporten. Risken är stor att rapporten för all framtid kommer att bli ihågkommen som den som jämställde svenska poliser med personer som ägnar sig åt mordiska förföljelser av svarta människor.
På sidan 39 i rapporten citerar författarna en anonym forskare som sägs hävda att poliskulturen i Sverige visar klara likheter med s k hederskulturer, framförallt en sådan som utvecklats bland vita i USA:s sydstater. Företrädare för denna sydstatskultur uppges stå Ku Klux Klan nära. Så står det faktiskt i rapporten.
- Det är svårt att svälja att två framstående företrädare för Stockholms universitet sätter sina namn under sådana påståenden, tycker Stefan. Hur argumenterar man mot sådant?
- Däremot är det som sagt mycket som är klokt och träffsäkert i rapporten, fortsätter Stefan. Jag fäster mig förstås bland annat vid författarnas tveksamhet inför långtgående centralisering av svensk polis. De har naturligtvis helt rätt i att en ledning i huvudstaden har svårt att bland annat driva ett framgångsrikt arbete för en bra polisetik bland medarbetare ute i landet. Ett sådant arbete hör typiskt till de som måste bedrivas med stark lokal förankring av nära chefer som kan vara vardagliga förebilder och skapa personligt förtroende bland de anställda. Tvivlar man på svensk polis etik och vill göra något åt saken är med säkerhet det sämsta man kan ta sig till att skrota länspolisorganisationen och införa en rikspolismyndighet.
”Uppdraget leder oss in i den organisation som poliser verkar inom. Vi undersöker därför hur medarbetare på olika nivåer i organisationen beskriver sitt arbete och relationerna inom den myndighet som de verkar i. Vår tanke är att utifrån sådan information sluta oss till organisationens eventuella påverkan på medarbetares attityder och beteenden samt ge förslag på motverkande åtgärder. Vi har valt att studera organisationen med hjälp av intervjuer, gruppsamtal, fokusgrupper samt skriftliga frågor om organisationen som besvarats av personer på olika nivåer och inom olika yrkeskategorier. Vi har träffat anställda på alla nivåer i organisationen från ledningsgrupp,
chefer över olika verksamheter såsom närpolisstationer, reception, kriminalpolisen, länskommunikationscentral och utryckningsverksamheten till civilanställda arrestvakter och i reception, samt administratörer och poliser i yttre tjänst. Syftet med dessa kontakter har varit att undersöka hur medarbetare på olika nivåer i organisationen beskriver sitt arbete och relationerna inom myndigheten som de verkar inom. Sammanlagt har vi talat med cirka 160 personer enskilt eller i grupp.”
Av forskningsetiska skäl har man valt att inte redovisa resultaten myndighet för myndighet. Risken finns då att enskilda som uttalat sig kan identifieras. Arbetet har bedrivits vid polismyndigheterna i Skåne, Gävleborg och Östergötland.
- Det redovisas lättläst och bra, tycker Stefan. Det finns mycket att ta till sig i det avsnittet. Jag gillar bland annat att de förespråkar handledning. Jag är övertygad om att det skulle vara ett mycket viktigt steg att införa handledning på bred front i synnerhet om man tar till sig förslaget att låta särskilt utbildade erfarna poliser hjälpa till.
”Ett annat positivt exempel som vi vill lyfta fram är handledning och debriefing. För medarbetare som varit med om emotionellt svåra händelser har möjligheten till debriefing funnits. Arbetet med att utveckla denna form av psykologisk avlastning håller på att utvecklas inom polisorganisationen som helhet. Med handledning avses här ett schemalagt regelbundet återkommande samtal inom arbetsplatsen under professionell ledning som inriktas på hur man själv agerar i olika situationer. Inom socialt arbete och behandlingsprofessioner är denna form av yrkesmässigt stöd en självklarhet.”
- Forskarna framför också en synpunkter på gruppbildning inom polisen som väcker en hel del tankar. Kort kan man säga att periodplanering ger arbetsgivaren en möjlighet att minska övertiden genom att poliserna styrs mot händelser man känner till i förväg. Priset är att man mer eller mindre bryter upp turlagen. Turlagen kan i enstaka fall bidra till att konservera och föra vidare oönskade kulturer. Men betydligt vanligare, normalfallet faktiskt, är att de är utvecklande genom att gruppen för över goda kunskaper och värderingar till nykomlingar.
- Men, fortsätter Stefan, den goda utvecklingen bygger förstås på att det finns några äldre i turlagen. Rapporten pekar på att treårsstoppet på PHS medförde att det i stor utsträckning saknas äldre stabila poliser i olika grupperingar. Vi har extrema exempel i Stockholms län där unga handleds av poliser som gick ut PHS runt ett halvår till ett år före dem. Svensk polis har stort behov av en långsiktig polispolitik över blockgränserna som bland annat medför en jämn och pålitlig försörjning av nya poliser oavsett regeringskulör. Det är faktiskt viktigare att försörjningen är jämn och förutsebar än att den är stor.
- Jag tycker att forskarna gör en för stor affär av den motsättning i polisarbetet som de menar råder mellan det ”sociala” och det ”militära”. Med det ”sociala” menar de förstås de räddande, värnande, stödjande, hjälpande insatserna. Med de ”militära” ingripanden mot stora, våldsamma ordningsstörningar. Först och främst undrar jag om de möjligen missat att ordningsstörningar idag framgångsrikt hanteras i första hand ”socialt” och bara i extremfallen genom miltärliknande insatser i stora grupper med skyddsutrustning? Dessutom är de ”militära” aktionerna mycket liten del av en polis liv. Slutligen – om inte de här poliserna skötte ordningsstörningarna vem skulle då göra det? Militären?
- Man märker också tydligt att Westin och Nilsson noga läst den liggande utredningen om den nya polisutbildningen, slutar Stefan. De ger ett kraftfullt stöd till förslagen i den.
Intervju: Claes Cassel
Vill du läsa hela rapporten (rekommenderas!) klickar du HÄR!
Läs vad Stefan Eklund skrivit i Blåljus om en rikspolismyndighet. Klicka HÄR!
” Jag menar att en ensidig fokusering på en enda myndighet till och med kan förvärra polisens problem. Systemfelet som blir alltmer uppenbart beror inte på för många myndigheter, utan är istället ett chefsproblem”. Det skriver förre intendenten Eric Rönnegård nyligen i SvD. Vill du läsa hela det debattinlägget går det bra att klicka HÄR!
Gefle Dagblad, GD, var bland de som illustrerade en nyhetsartikel om Westins och Nilssons rapport med en bild av tre personer i Ku Klux Klan-huvor. Gudhrun Unogård, ordförande i Polisförbundet Gävleborg, skrev i en replik att ”GD lyckades kränka en hårt arbetande personal” Hon fortsätter: ”Att i det sammanhanget välja en sådan rubrik och att dessutom kröna artikeln med en bild av tre huvklädda Ku Klux Klan-medlemmar är att gå på, kanske till och med passera, gränsen till det kränkande”.
Vill du läsa hela Gudhruns inlägg klickar du HÄR!
På nyhetsplats återgav GD rapporten med ett TT-inslag:
”Malmö/TT
I en ny rapport jämförs den svenska polisens avigsidor med en hederskultur som står Ku Klux Klan nära. Kårandans negativa aspekter anses bidra till en nedlåtande syn på kvinnor, invandrare och homosexuella.
Rapporten är författad av professor Charles Westin på Stockholms universitet på uppdrag av rikspolischefen, skriver Sydsvenskan. Granskningen har gjorts mot bakgrund av främlingsfientliga yttranden som avslöjats bland poliser i Skåne.”
Vill du läsa hela TT-artikeln går det bra att klicka HÄR!
Har du läst den? I annat fall finns chansen genom att klicka HÄR!
Hur värdegrunden används i det praktiska arbetet kan du få veta genom att klicka HÄR!
Forskare avråder från
rikspolismyndighet
- I stort sett är det en bra rapport om bemötandeproblem inom polisen professor Westin lämnat. Han och fil dr Nilsson sätter pekfingret på viktiga frågor och det går att hålla med dem om en hel del, tycker Stefan Eklund, ordförande i polisfacket i Stockholms län som läst ”Attityd- och bemötandeproblem inom polisen”, en kartläggning och rapport av professor Charles Westin och fil dr Angela Nilsson, båda Stockholms universitet.
- Samtidigt har dessa forskare satt en helt obegriplig plump i protokollet när de förknippar den kultur som påstås råda inom svensk polis med Ku Klux Klan, anser Stefan. Det förtar mycket av det vettiga och klart läsvärda i rapporten. Mycket riktigt har det här redan plockats upp i rubrikerna av medier som varit ute efter något sensationellt i rapporten. Risken är stor att rapporten för all framtid kommer att bli ihågkommen som den som jämställde svenska poliser med personer som ägnar sig åt mordiska förföljelser av svarta människor.
På sidan 39 i rapporten citerar författarna en anonym forskare som sägs hävda att poliskulturen i Sverige visar klara likheter med s k hederskulturer, framförallt en sådan som utvecklats bland vita i USA:s sydstater. Företrädare för denna sydstatskultur uppges stå Ku Klux Klan nära. Så står det faktiskt i rapporten.
- Det är svårt att svälja att två framstående företrädare för Stockholms universitet sätter sina namn under sådana påståenden, tycker Stefan. Hur argumenterar man mot sådant?
Etik svårlöst i en myndighet
- Däremot är det som sagt mycket som är klokt och träffsäkert i rapporten, fortsätter Stefan. Jag fäster mig förstås bland annat vid författarnas tveksamhet inför långtgående centralisering av svensk polis. De har naturligtvis helt rätt i att en ledning i huvudstaden har svårt att bland annat driva ett framgångsrikt arbete för en bra polisetik bland medarbetare ute i landet. Ett sådant arbete hör typiskt till de som måste bedrivas med stark lokal förankring av nära chefer som kan vara vardagliga förebilder och skapa personligt förtroende bland de anställda. Tvivlar man på svensk polis etik och vill göra något åt saken är med säkerhet det sämsta man kan ta sig till att skrota länspolisorganisationen och införa en rikspolismyndighet.
Forskarna beskriver själva sitt uppdrag:
”Uppdraget leder oss in i den organisation som poliser verkar inom. Vi undersöker därför hur medarbetare på olika nivåer i organisationen beskriver sitt arbete och relationerna inom den myndighet som de verkar i. Vår tanke är att utifrån sådan information sluta oss till organisationens eventuella påverkan på medarbetares attityder och beteenden samt ge förslag på motverkande åtgärder. Vi har valt att studera organisationen med hjälp av intervjuer, gruppsamtal, fokusgrupper samt skriftliga frågor om organisationen som besvarats av personer på olika nivåer och inom olika yrkeskategorier. Vi har träffat anställda på alla nivåer i organisationen från ledningsgrupp,
chefer över olika verksamheter såsom närpolisstationer, reception, kriminalpolisen, länskommunikationscentral och utryckningsverksamheten till civilanställda arrestvakter och i reception, samt administratörer och poliser i yttre tjänst. Syftet med dessa kontakter har varit att undersöka hur medarbetare på olika nivåer i organisationen beskriver sitt arbete och relationerna inom myndigheten som de verkar inom. Sammanlagt har vi talat med cirka 160 personer enskilt eller i grupp.”Av forskningsetiska skäl har man valt att inte redovisa resultaten myndighet för myndighet. Risken finns då att enskilda som uttalat sig kan identifieras. Arbetet har bedrivits vid polismyndigheterna i Skåne, Gävleborg och Östergötland.
- Det redovisas lättläst och bra, tycker Stefan. Det finns mycket att ta till sig i det avsnittet. Jag gillar bland annat att de förespråkar handledning. Jag är övertygad om att det skulle vara ett mycket viktigt steg att införa handledning på bred front i synnerhet om man tar till sig förslaget att låta särskilt utbildade erfarna poliser hjälpa till.
Så här ser forskarna på handledning:
”Ett annat positivt exempel som vi vill lyfta fram är handledning och debriefing. För medarbetare som varit med om emotionellt svåra händelser har möjligheten till debriefing funnits. Arbetet med att utveckla denna form av psykologisk avlastning håller på att utvecklas inom polisorganisationen som helhet. Med handledning avses här ett schemalagt regelbundet återkommande samtal inom arbetsplatsen under professionell ledning som inriktas på hur man själv agerar i olika situationer. Inom socialt arbete och behandlingsprofessioner är denna form av yrkesmässigt stöd en självklarhet.”
- Forskarna framför också en synpunkter på gruppbildning inom polisen som väcker en hel del tankar. Kort kan man säga att periodplanering ger arbetsgivaren en möjlighet att minska övertiden genom att poliserna styrs mot händelser man känner till i förväg. Priset är att man mer eller mindre bryter upp turlagen. Turlagen kan i enstaka fall bidra till att konservera och föra vidare oönskade kulturer. Men betydligt vanligare, normalfallet faktiskt, är att de är utvecklande genom att gruppen för över goda kunskaper och värderingar till nykomlingar.
Jämn polisförsörjning
- Men, fortsätter Stefan, den goda utvecklingen bygger förstås på att det finns några äldre i turlagen. Rapporten pekar på att treårsstoppet på PHS medförde att det i stor utsträckning saknas äldre stabila poliser i olika grupperingar. Vi har extrema exempel i Stockholms län där unga handleds av poliser som gick ut PHS runt ett halvår till ett år före dem. Svensk polis har stort behov av en långsiktig polispolitik över blockgränserna som bland annat medför en jämn och pålitlig försörjning av nya poliser oavsett regeringskulör. Det är faktiskt viktigare att försörjningen är jämn och förutsebar än att den är stor. - Jag tycker att forskarna gör en för stor affär av den motsättning i polisarbetet som de menar råder mellan det ”sociala” och det ”militära”. Med det ”sociala” menar de förstås de räddande, värnande, stödjande, hjälpande insatserna. Med de ”militära” ingripanden mot stora, våldsamma ordningsstörningar. Först och främst undrar jag om de möjligen missat att ordningsstörningar idag framgångsrikt hanteras i första hand ”socialt” och bara i extremfallen genom miltärliknande insatser i stora grupper med skyddsutrustning? Dessutom är de ”militära” aktionerna mycket liten del av en polis liv. Slutligen – om inte de här poliserna skötte ordningsstörningarna vem skulle då göra det? Militären?
Stöd till utbildningsförslag
- Man märker också tydligt att Westin och Nilsson noga läst den liggande utredningen om den nya polisutbildningen, slutar Stefan. De ger ett kraftfullt stöd till förslagen i den.
Intervju: Claes Cassel
Vill du läsa hela rapporten (rekommenderas!) klickar du HÄR!
MER TVEKSAMHET MOT RIKSPOLISMYNDIGHET:
Läs vad Stefan Eklund skrivit i Blåljus om en rikspolismyndighet. Klicka HÄR!
” Jag menar att en ensidig fokusering på en enda myndighet till och med kan förvärra polisens problem. Systemfelet som blir alltmer uppenbart beror inte på för många myndigheter, utan är istället ett chefsproblem”. Det skriver förre intendenten Eric Rönnegård nyligen i SvD. Vill du läsa hela det debattinlägget går det bra att klicka HÄR!
KU KLUX KLAN
Gefle Dagblad, GD, var bland de som illustrerade en nyhetsartikel om Westins och Nilssons rapport med en bild av tre personer i Ku Klux Klan-huvor. Gudhrun Unogård, ordförande i Polisförbundet Gävleborg, skrev i en replik att ”GD lyckades kränka en hårt arbetande personal” Hon fortsätter: ”Att i det sammanhanget välja en sådan rubrik och att dessutom kröna artikeln med en bild av tre huvklädda Ku Klux Klan-medlemmar är att gå på, kanske till och med passera, gränsen till det kränkande”.
Vill du läsa hela Gudhruns inlägg klickar du HÄR!
På nyhetsplats återgav GD rapporten med ett TT-inslag:
”Malmö/TT
I en ny rapport jämförs den svenska polisens avigsidor med en hederskultur som står Ku Klux Klan nära. Kårandans negativa aspekter anses bidra till en nedlåtande syn på kvinnor, invandrare och homosexuella.
Rapporten är författad av professor Charles Westin på Stockholms universitet på uppdrag av rikspolischefen, skriver Sydsvenskan. Granskningen har gjorts mot bakgrund av främlingsfientliga yttranden som avslöjats bland poliser i Skåne.”
Vill du läsa hela TT-artikeln går det bra att klicka HÄR!
POLISENS
VÄRDEGRUND
Har du läst den? I annat fall finns chansen genom att klicka HÄR!
Hur värdegrunden används i det praktiska arbetet kan du få veta genom att klicka HÄR!
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september