Polisförbundets förhandlingschef Niklas Simson berättar hur han ser på det uppkomna läget: Arbetsgivaren har försuttit en chans att för en ganska billig peng bli överens med oss. Nu kan detta gå ut över kompetensförsörjningen och många poliser fokuserar på den framtida kampen.
- Senast polislönerna avgjordes av en lönenämnd var sommaren 2014.
Själv jobbade jag då för Officersförbundet, och kunde från håll följa det stora missnöje som spred sig efter att arbetsgivaren ensidigt satte individuella löner på alla enskilda poliser. Inte minst i Västra Götaland var missnöjet stort, vilket också uppmärksammades i media, efter att arbetsgivaren utan närmare förklaring då hade delat in poliserna i kategorierna A- B- och C-poliser. Förhoppningsvis har även arbetsgivarföreträdare dessa erfarenheter färskt i minnet inför den kommande lönesättningen.
Vilka effekter kan detta få i förlängningen?
- Att arbetsgivaren försuttit chansen att till en ganska billig peng bli överens med oss, riskerar att orsaka ett ännu större missnöje bland poliserna. På lite längre sikt finns också risk att blivande poliser tänker sig för en extra gång innan de väljer yrket. Arbetsgivarens ovilja att betala för poliskompetens riskerar således den framtida kompetensförsörjningen.
Varför tar kampanjen sikte på 1 oktober 2016?
- Fackföreningar har endast rätt att ta ut sina medlemmar i strejk eller vidta andra stridsåtgärder om, och när, det eventuellt blir ett glapp mellan avtalsperioderna. Nästa gång det kan bli aktuellt i lönerörelsen för statsanställda är 1 oktober 2016. Det avtal som löper ut då (RALS 2013-2016) ger dåliga förutsättningar för det lokala facket och medlemmarna att göra sin röst hörd, vilket är en av anledningarna till att vi nu rustar för konflikt i avtalsrörelsen 2016.
Ur Polisförbundets Facknytt om Polisernas löner...