Publicerat 2017-11-20 09:30

Fördröjt fyskrav ej sänkning av kraven...

I fredags berättade Polismyndigheten om sina planer för att förbättra rekryteringsläget för att kunna bli polis. Blåljus noterade att något förslag om Polislönelyft inte ansågs relevant för att få fler sökande till yrket. Något som måhända är väldigt viktigt för att få tillräckligt lämpliga sökade till PHS.

Däremot fanns det en del vettiga förslag om att förbättra rekryteringsprocessen, så att inte flaskhalsar gör att lämpliga kandidater missas. Rikspolischefen berättar i sitt veckobrev om förslagen, så här:

"Apropå fler kollegor. I veckan har vi redovisat till regeringen om hur fler kan prövas till polisutbildningen och hur vi kan få fler att fullfölja antagningsprocessen. Redovisningen innehåller bland annat förslag om att den som kallas till prövning själv ska kunna boka sin prövningstid och att polisen ska stå för kost och logi vid prövningen. Rekryteringsmyndigheten ska även utöka sin personalstyrka så att fler kan kallas till prövning. Fram till den 30 november går det att söka till polisutbildningen som startar i augusti 2018. Tipsa gärna personer du känner som skulle passa som polis. På www.polisen.se/blipolis kan alla intresserade läsa mer om antagningskrav, utbildningen och jobbet som polis."

Något som Rikspolischefen inte nämner, och som även gick blåljus förbi i fredags, är ett diskutabelt inslag i reformförslaget. Polismyndigheten har upptäckt att ca 300 kandidater till polisutbildningen inte kan antas beroende på att de inte klarat de fysiska testerna till utbildningen. Så här beskrivs det i Polismyndighetens pressmeddelande:

• "Genomföra de fysiska testerna vid prövningen men ge de som inte klarar motions- eller styrketestet, men som klarar övriga tester, en möjlighet att träna upp sig under studietiden och sedan genomföra sedvanlig examination. Man måste fortsatt klara kraven för att bli polis."

Det hela beskrivs mer ingående i själva utredningen: 

 

"Vid de senaste antagningstillfällena, där beslutad antagningsvolym

legat på 800 studenter, har ca 300 behöriga sökande missat någon del i de fysiska momenten och därför inte varit behöriga att gå vidare i antagningsprocessen.

 

Den fysiska förmågan som anses godkänd ska sedan vidmakthållas under hela utbildningstiden och examineras av lärosätena.

 

Förslaget går ut på att de som vid prövningstillfället inte klarar de fysiska momenten ska få möjlighet att träna upp sig under studietiden med stöttning från lärosätena och sedan genomföra sedvanlig examination. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet kommer kunna leverera individuella testresultat som kan användas av lärosätet för individuellt träningsupplägg.

 

Om beslut fattas innebär detta att ca 300 behöriga sökande får möjlighet att gå vidare i urvalsprocessen samtidigt som kvalitetssäkringen finns kvar. Detta är därför inte att anses som en sänkning av befintliga krav.

 

Polismyndigheten planerar att bereda förslaget för beslut för att därigenom kunna öka möjligheten för samtliga behöriga sökande att fullfölja hela antagningsprocessen."

 

Blåljus ställer sig skeptisk till att det inte skulle innebära en sänkning av antagningskravet att underkända fysprov ändå skulle medföra behörighet till utbildningen. Om trehundra poliselever går utbildningen utan att ha fysiska förutsättningar vid antagningen, är det högst sannolikt att ett antal av dessa inte kommer att lyckas träna upp sin förmåga under studieperioden. Hur många högskoleelelver får bättre kondition under studierna?

Och framtidens poliskoleelever ska ju studera vid högskolor som inte alltid har faciliteter anpassade för att träna sin fysik i första hand.

 

Då återstår tre alternativ: Antingen att de med mindre fysisk förmåga står med lång näsa utan anställning men med gedigna studieskulder. Eller att de anställs som ett slags civilanställda "specialister". Eller att reglerna ändras igen, så att de ändå anställs som ett slags poliser.

 

Det kan i sammanhanget vara värt att notera en undersökning av Polisförbundet genomfört en undersökning som refereras av tidningen Metro.

 

Av undersökningen framgår att endast en tredjedel av vuxna svenskar skulle rekommendera sitt barn eller barnbarn att bli polis.  Anledningen till att avråda var i första hand, att yrket ansågs för farligt, något som knappast skulle bli bättre med bristande fysisk förmåga avseende kondition och styrka hos framtidens poliser. Den andra anledningen till att avråda sina ättlingar från att söka till polisyrket ansågs vara den låga lönen.

 

Lena Nitz, Polisförbundets ordförande kommenterade i artikeln polisyrkets utsatthet med orden: "Utsattheten för våld och hot är en del av yrket, det är man medveten om när man söker sig till polisen. Det är därför det är så viktigt att man kan locka till sig de människor som klarar av de kraven också."

Nog är det lite märkligt att Polismyndigheten inte tycks inse sambandet mellan en rimlig polislön och möjligheten att rekrytera LÄMPLIGA POLISER SOM KLARAR YRKETS KRAV???

Tommy Hansson

UPPDATERING

Sedan information om förändringarna för antagningen lades ut på Intrapolis, har många kommenterat och ifrågasatt en del av förändringarna. Det ledde till att Stefan Wehlin, som är ansvarig för arbetet att rekrytera till polisutbildningen förklarade sig med följande text:

"Regeringen sätter ramarna för hur många anställda det ska finnas vid Polismyndigheten. Just nu är inriktningen att vi ska bli 10 000 fler anställda till år 2024. Detta är ett beslut som ställer oerhört stora krav på Polismyndigheten då dagens antagningsvolymer, som är historiskt stora, ska bli ännu större.

Syftet med ökningen är givetvis att vi ska bli fler och därigenom bl.a. få en bättre arbetsmiljö. För att öka chanserna med att lyckas få fler att påbörja polisutbildningen behöver vi jobba på många fronter där en smidig och rättssäker antagningsprocess är en del.

Förslagen som redovisas i Polismyndighetens svar har tagits fram i dialog med Rekryteringsmyndigheten och Försvarsmakten. Dessa är just förslag och behöver beredas och sedan beslutas om innan det kan bli aktuellt med en implementering.

Målet är att redan i antagningsprocessen vara en attraktiv arbetsgivare som visar ett de blivande medarbetarna betyder något. Inga krav kommer att sänkas."

Så här står det på Polisen.se om vilka krav på fysik som finns, varför, och vilka möjligheter som finns under studietiden (idag)

 

"Du ska ha normal fysisk förmåga, som bland annat innebär att du inte får ha några belastnings- eller förslitningsskador som kan göra det svårare för dig att genomföra dina arbetsuppgifter som polis.

Din fysiska arbetsförmåga testas på en ergometercykel. Prestationen graderas i en niogradig kapacitetsskala. Godkänt värde är kapacitet 5, vilket motsvarar medelgod kondition.

Muskelstyrkan mäts i en så kallad ISOKAI-maskin. Prestationen graderas i en niogradig kapacitetsskala. Godkänt värde för kvinnor är kapacitet 3 och för män kapacitet 6. Det motsvarar medelgod muskelstyrka för kvinnor respektive män.
Skilda styrkekrav för män och kvinnor"

 

"Polisutbildningen ställer inte några extrema krav på fysisk kapacitet, däremot bör du ha en livsstil som innefattar regelbunden och långsiktig träning.

Du bär ordinarie polisiär utrustning vid många övningar och ibland även tilläggsutrustning som väger mer. Vissa övningar har inslag av fysiska moment där du ska springa eller utföra tunga lyft.

 

Ingen träning sker på studietid. Du måste själv ta ansvar för din hälsa och fysiska träning under fritiden. Däremot ges råd och tips till dig om hur du kan bygga upp din fysik."

Och:

"Eftersom det måste finnas poliser dygnet runt alla årets dagar arbetar poliserna skift. Det betyder arbetstider under tidiga morgnar, dagtid, sena kvällar och hela nätter. Ibland kan det vara kort tid mellan passen och det är tidvis svårt att ha regelbundna mattider. Att arbeta på ett sådant sätt sliter givetvis på kroppen. En god hälsa är därför ett krav. Den enskilda polisen måste också ta ansvar för sin sömn, kost och fysiska träning.

 

Tung utrustning

Poliser i yttre tjänst bär mycket utrustning som sammanlagt väger 10-12 kg och bland annat består av skyddsväst, kommunikationsradio, batong och tjänstevapen. I vissa situationer behövs även tung skyddsväst, hjälm, sköld och förstärkningsvapen som ökar tyngden med flera kilo. Den extra utrustningen kan ibland behöva bäras under många timmar. Därför är det viktigt med en god grundkondition, styrka, god stabilitet och uthållighet i rygg och bål.

 

Stillasittande arbete kan ge ryggproblem

Även om poliser till viss del är fysiskt aktiva är polisarbetet i större utsträckning stillasittande eller stillastående. Mycket tid spenderas i polisbilen för transport till olika uppdrag. Bevakningsuppdrag kan utföras både sittande i fordon och stillastående ute i olika väderlek och med varierande utrustning. Alla uppdrag som utförts ska rapporteras. Under varje arbetspass sitter därför poliserna vid datorn. Stillasittandet, framförallt i polisbilen, har visat sig vara en faktor som riskerar att orsaka ryggbesvär. Det har också visat sig att den mest effektiva metoden mot ryggbesvär är fysisk träning.

 

Skaderisk vid våldsanvändning

En liten men ändå avgörande del av polisyrket är våldsanvändningen. Även om den största delen av alla uppdrag genomförs helt utan tvång eller våld tvingas poliser då och då att använda våld och olika fysiska tekniker för att lyckas med uppdraget. Våldsanvändningen är sällan utdragen i tid, men att växla från ett mer avslappnat sittande i polisbilen till att använda alla sina krafter för att få kontroll över en våldsam person ställer krav på både kondition, styrka och smidighet. Själva våldsanvändningen medför risk för skador om det inte finns en god grundfysik.

 

Tunga lyft

I polisens uppdrag ingår att hjälpa människor. Det kan handla om att omhänderta berusade personer och i vissa fall se till att de får vård. Ibland måste personer lyftas upp och till och med bäras längre sträckor.

 

God grundkondition ger bra förutsättningar

Polisens arbetssituation kräver god fysik och hälsa. Arbetet ställer stora krav på gott omdöme och genomtänkta bedömningar. Polisen måste också ha förmågan att ta snabba beslut, ibland under pressade förhållanden som en personlig hotbild. Att sova och äta bra och att ha god kondition motverkar skadlig stress och ökar förmågan att hantera de komplexa situationerna i arbetet."