Publicerat 2005-10-23 20:38"Den 10 oktober 2005 blev jag hotad och spottad i ansiktet i min tjänsteutövning som polis. Den gripne spottade mig helt oprovocerat då jag satte mig bredvid honom i polisbilen. Därefter hotade han mig under hela transporten in till polisstationen. Vad jag vet så skulle det tas upp i HD om poliser är berättigade till skadestånd för den kränkning detta innebär. Är det någon som vet hur det gick i HD eller kan länka till domen. Tack på förhand !"Marcus""

Blåljus har tittat på www.hogstadomstolen.se  och där finns inga sådana mål avgjorda 2004 och hittills under 2005. Blåljus har också talat med den advokat som driver ett ärende från Skövde liknande det som "Magnus"  beskriver. Denne berättar att HD givit prövningstillstånd men advokaten tvivlar på att målet kommer upp i HD under det här året.

----------------------------------------------------------------------

"Han har haft för avsikt att kränka mig"

Citat:

"Frikännande för hetsåtalad polis

Åklagaren hade yrkat på fängelse eller böter för polismannen som skickade e-post med rasistiskt innehåll till kommunalrådet Ilmar Reepalu, men tingsrätten i Malmö valde att fria honom.(TT)"

"Jag blir besviken och förbannad. Ett 43-årigt biträdande polisbefäl inom Malmöpolisen skrev ett grovt rasistiskt brev till Ilmar Reepalu. Nu frias han för hets mot folkgrupp. Bakgrunden är historien om 98-årige Gustaf Holmström som fått flytta in på ålderdomshem. 43-åringen är upprörd över hur kommunen behandlat Gustaf Holmström. Med ett extremt grovt och rasistiskt språk skriver han att kommunen ska satsa på svenskfödda pensionärer istället för på människor som bor i Rosengård: "Jag kräver att du tar en del av pengarna som du och dina jävla sossekollegor lägger på kriminella Mohammed i Rosengård och satsar dom på våra svenska pensionärer istället", skriver 43-åringen i brevet som han undertecknat med sitt namn och sin adress. Han poängterar dessutom att han är polischef. Det här är tydligt att han haft för avsikt att kränka mig och andra människor som inte ser ut som honom. Poliser ska alltid uppträda korrekt och förtroendeingivande. Den här typen av uttalanden är inte godtagbara. Behåller han jobbet så kan Skåne-Län glömma att jag jobbar där. Jag tänker inte arbetar bland folk som han. Bengt Håkansson, ordförande för polisförbundet i Skåne, anser att 43-åringen ska få behålla jobbet. Jag anser att han bör avskedas. "Blivande P. från Afrika""

Här är det viktigt att notera att Blåljus inte ställer sig bakom det språk som används i citatet ur 43-åringens brev. Vidare tar varken Blåljus eller polisfacket i Stockholms län med publiceringen av insändaren ställning till hur 43-åringens fall ska hanteras. Det sköts bäst i Skåne län.

Hets mot folkgrupp är ett allvarligt brott. Som benämning på yttranden och texter är det också ett av våra mest missbrukade. I medierna hängs det på snart sagt vilka fördomsfulla dumheter som helst som publicerats. Verkligheten visar att det är åtskilliga kriterier som ska vara uppfyllda innan justitiekanslern skrider till förundersökning. Och då är det fortfarande långt till åtal och dom. Även om många av oss ogillar inskränkthet och främlingsfientlighet betyder det inte att det alltid är lagbrott när bedrövligheterna kläs i ord. Det är i stället i de flesta fall straffritt enligt brottsbalken och tryckfrihetsförordningen att avslöja sin enfald.

----------------------------------------------------------------------

Fördomar och diskriminering -

gamla problem i ny skepnad

"Så länge man förnekar problemet, och tror att diskriminering är något som inte berör oss svenskar, och i synnerhet inte en själv, kan inga förändringar åstadkommas."

Det skriver docent Torun Lindholm i en krönika för Blåljus. Torun berättar om hur forskning visat att både förövares och vittnens etnicitet påverkar upplevelsen av ett möte eller en händelse.

Det är oroande fakta som Torun drar fram och de berör var och en av oss - vilken inställning till andra grupper vi än må ha. Hon visar också att det finns vägar att motverka problemet. Det är bara en sak vi inte får göra - tiga ihjäl det!

Av rent tekniska skäl läggs Toruns krönika in på Blåljus förstasida. Senare kommer den att läggas in på avdelningen för krönikor. Du som har tankar och synpunkter kring den här mycket intressanta krönikan är välkommen på Blåljus debattforum.Omfattande forskning kring fördomar

Att människor har samma värde oavsett hudfärg eller nationalitet är en självklar princip för de allra flesta som lever i moderna samhällen. Den stora majoriteten värdesätter tolerans och öppenhet inför andra kulturer, och tar bestämt avstånd från rasistiska ideologier som skulle rättfärdiga att vissa grupper behandlas sämre än andra. Samtidigt som de flesta av oss uppriktigt upplever oss själva som öppna och fördomsfria, visar forskning från systematiska studier både i Sverige och i andra länder att många negativa föreställningar om människor från andra grupper lever kvar.  Den moderna tidens fördomar verkar dock till stor del i det fördolda, och uttrycks sällan som något öppet hat eller direkt ogillande gentemot t ex minoritetsgrupper. Istället tenderar de att, ofta utan någon medveten intention från vår sida, färga och förvränga våra upplevelser av andra på ett sätt som gör att människor från utsatta grupper på ett indirekt sätt utesluts och diskrimineras. Det indirekta och ibland svårdefinierade sätt på vilket dagens fördomar ofta uttrycks gör att man i sammanhanget brukar tala om dolda eller subtila fördomar. Under de sista två decennierna har en omfattande forskning bedrivits för att klargöra de mekanismer som gör att subtila fördomar får oss att bedöma och behandla människor systematiskt olika på grund deras grupptillhörighet.Grundläggande behov att dela in i grupper

Det tycks vara ett grundläggande behov hos oss människor, man ser det i alla kulturer, att dela in både oss själva och andra i olika grupper. Vare sig vi vill det eller inte tenderar vi att i alla sammanhang notera om en individ t ex är man eller kvinna, ung eller gammal, svensk eller invandrare osv. Den här kategoriseringen är ett effektivt sätt att kunna utnyttja sina tidigare erfarenheter. Om jag t ex träffar ett individ som jag inte känner, men som jag med ett ögonkast kategoriserar till gruppen "barn", kan jag sluta mig till en massa om den här individen utifrån mina tidigare erfarenheter av personer som tillhör gruppen. Det är t ex troligt att den här personen gillar leksaker och tecknad film, och att han eller hon inte är särskilt intresserad av vad som sagts om marknadsräntorna på TV:s nyheter. Tack vare kategoriseringen vet jag hur jag ska bete mig mot personen och vad jag kan förvänta mig av honom eller henne, och på så sätt kan samvaron oss emellan fungera smidigt.

Den förenkling av tillvaron som kategoriseringen innebär är dock inte oproblematisk. Den gör att vi fokuserar mindre på hur den enskilda individen faktiskt beter sig, och vad han eller hon faktiskt har för egenskaper, och får oss att uppfatta människor på ett sätt som bekräftar de föreställningar vi har om gruppen de tillhör. Kategoriseringen utgör därmed basen för diskriminering, och bidrar till att upprätthålla föreställningar om skillnader mellan människor som ibland helt saknar verklighetsgrund.

Annan hudfärg aktiverar hjärnans ångestcentrum

I den psykologiska forskningen finns många exempel på hur människors grupptillhörighet automatiskt aktiverar attityder hos oss som, utan att vi är medvetna om det, styr grundläggande känslor och reaktioner. Man har med s k magnetröntgenteknik, där man kan avbilda vad som händer i den levande hjärnan, kunnat konstatera att fotografier på människor med en annan hudfärg än oss själva aktiverar hjärnans rädsle- och ångestcentrum, amygdala. Bilder på personer som tillhör andra etniska grupper kan också göra att våra tankar automatiskt styrs i negativ riktning. Det här visar sig bland annat genom att vi reagerar snabbare på hotfulla eller negativa stimuli (t ex vapen) efter att vi fått se bilder på personer från andra grupper jämfört med om vi presenterats för personer från vår egen grupp. Sådan automatisk aktivering av negativa känslor och associationer återfinns inte bara bland personer som har en öppet negativ attityd till den andra gruppen, utan också hos dem som anser sig vara positiva och toleranta till gruppen ifråga.

Om en person man möter tillhör en grupp som man har negativa associationer till kommer man alltså lättare att identifiera och uppmärksamma negativ än positiv information. Givet att vi alltid måste sålla bland den oändliga mängd intryck vi ständigt tar emot, kan detta innebära att man tenderar att ta in framförallt det som är negativt hos personen, medan det som är positivt ignoreras. Den negativa uppfattning man har om personens grupp gör alltså att uppmärksamheten förvrängs på ett sätt som ytterligare förstärker de förutfattade meningar man har.

Vita amerikaner förknippar svarta med brott

De föreställningar man har om olika grupper har också stor betydelse för hur man tolkar den information man uppmärksammat. Vi tolkar ofta beteenden på ett sätt som bekräftar de fördomar vi har om olika grupper, och  det betyder att ett och samma beteende kan uppfattas på olika sätt beroende på vem som agerar. Det är ett väl känt faktum i USA att vita amerikaner brukar förknippa svarta med kriminellt och aggressivt beteende, och flera studier har undersökt hur den här föreställningen påverkar hur man uppfattar enskilda individer. I en studie fick vita deltagare se en film med en diskussion mellan två manliga studenter. Diskussionen blev stundtals ganska hetsig, och vid ett tillfälle gav den ena studenten den andre en lätt knuff. Deltagarnas uppgift var att vid olika tidpunkter beskriva studenternas beteende, t ex om det var skämtsamt och lekfullt eller hotfullt och aggressivt. Filmen med diskussionen fanns i två versioner där hudfärgen hos studenterna varierade. En grupp deltagare fick sen en film där den som utdelade knuffen var mörkhyad, medan andra såg en version av filmen där studenten som knuffade var vit.

Resultatet visade att deltagarna i de två grupperna uppfattat knuffen på helt olika sätt. Bland dem som sett filmen där den som knuffade en annan var vit karaktäriserade majoriteten beteendet som skämtsamt och kamratligt. När deltagarna däremot sett knuffen utdelas av en svart man bedömde den stora majoriteten att mannen betedde sig hotfullt och aggressivt. Även förklaringarna till varför studenten knuffades såg olika ut beroende på hudfärgen hos studenten. När en vit student knuffade till en annan ansåg de flesta deltagare att beteendet framförallt berodde på att situationen var lite hetsig, och inte direkt på studentens personlighet. När den svarte studenten gjorde samma sak i samma situation såg man däremot knuffen som ett tecken på hans våldsamma karaktär.

Både vittnens och förövares etnicitet påverkar

Det faktum att man kan uppfatta samma beteende på olika sätt beroende på vilka förväntningar och attityder man har till den grupp personen tillhör, ger anledning att fundera över betydelsen av grupptillhörighet i vittnessammanhang.  I en studie som jag genomförde tillsammans med kollegor vid Stockholms universitet undersökte vi om grupptillhörigheten hos förövare och vittne till ett våldsbrott inverkade på hur vittnet upplevde och mindes brottet. För studien spelade vi in två versioner av en videofilm som visade ett iscensatt rån i en livsmedelsaffär. Filmen visade hur en man med kniv kom in i affären och rusade fram till kassan. För att hindra rånaren från att ta pengar ur kassan tog affärsbiträdet tag i hans arm, och när rånaren försökte komma loss ut skar han biträdet i ögonen med kniven. I en av filmversionerna spelades rånaren av en man med ett typiskt svenskt/skandinaviskt utseende. I den andra versionen, där hela händelseförloppet var exakt likadant som i den första, spelades rånaren av en sydländsk man med svart hår och mörkare hy.

Deltagarna i studien var studenter med antingen svensk bakgrund eller med sydländsk invandrarbakgrund. En grupp svenskar och en grupp invandrare fick se filmen med den svenske rånaren, och två andra grupper med svenskar och invandrare fick se filmen där rånaren spelades av en man med sydländskt utseende. Efter att ha sett filmen fick deltagarna bedöma hur de upplevde rånarens beteende ur olika aspekter, t ex hur våldsam han var, hur svårt han skadade affärsbiträdet och om han verkade ha haft uppsåt att skada biträdet.

Resultatet visade att både rånarens och vittnets etnicitet hade avgörande betydelse för hur rånaren bedömdes. Svenska deltagare upplevde överlag att den sydländske rånarens beteende var mer våldsamt och allvarligt än svenskens, medan deltagare med invandrarbakgrund var hårdast i sina bedömningar av den svenske rånaren. En rimlig tolkning av resultatet är att deltagare i båda grupperna haft negativa förväntningar på rånaren med en annan etnicitet än de själva, och att dessa förväntningar färgat upplevelsen av gärningsmannens beteende.

Går att motverka men kräver ansträngning

Våra goda intentioner till trots styrs vi alltså fortfarande ofta av fördomar om olika grupper, och människor riskerar att både i vardagslivet och i rättsliga sammanhang bedömas, inte för vad de gjort, utan för vilka de är. Givet att den diskriminering som förekommer idag oftast är ett resultat av omedvetna mekanismer uppstår förstås frågan om det överhuvudtaget är möjligt att motverka dem.  Svaret är att det går, men det kräver ansträngning.

För den enskilda individen är första steget att motverka effekter av fördomar att erkänna att de kan finnas, även om man är en aldrig så utmärkt och upplyst person. Man måste också förstå de fällor som är inbyggda i vårt sätt att ta emot och hantera information från världen runt omkring oss. Vårt intellektuella system arbetar för att bekräfta det vi redan tror, och att gå emot sina förutfattade meningar om hur världen ser ut är krävande och kan till och med kännas hotfullt.  Det handlar också om att vara så motiverad att man gör den extra ansträngningen som krävs för att gå bortom sina stereotypa uppfattningar och istället försöka se individen bortom gruppmedlemskapet. Två ledord i sammanhanget är uppmärksamhet och motivation. Med uppmärksamhet på de fördomar man kan ha, och med motivationen att försöka se bortom dem går det att komma en bra bit på vägen.

Motverkas också med samhällsinsatser

Fördomar och diskriminering måste förstås också motverkas i ett mer långsiktigt och övergripande perspektiv genom insatser på samhällsnivå.  Sådana insatser handlar i slutänden på ett eller annat sätt om integrering. Det effektivaste sättet att motverka negativa föreställningar om andra grupper är att aktivt försöka minska segregering, social distans och systematiska skillnader i status. Det måste också finnas ett tydligt budskap från ledningen i en organisation eller ett samhälle att kränkande eller nedvärderande behandling av individer från minoritetsgrupper är oacceptabelt.

Även om fördomar och diskriminering hör till de mest svårlösta och komplexa problemen i det moderna samhället, finns idag en hel del kunskap som kan utnyttjas för att minska utbredningen och konsekvenserna av fenomenen. Ett kritiskt steg är dock att vi tar till oss det faktum att även den som tar avstånd från rasism och främlingsfientlighet omedvetet kan särbehandla människor på basis av deras grupptillhörighet. Så länge man förnekar problemet, och tror att diskriminering är något som inte berör oss svenskar, och i synnerhet inte en själv, kan inga förändringar åstadkommas.

Torun Lindholm

Torun Lindholm är lektor i psykologi vid Mälardalens högskola i Västerås och docent vid Stockholms universitet.

----------------------------------------------------------------------

BLÅLJUS FÖRÄNDRAS UNDER EN TID I HÖST

Omständigheterna gör att Blåljus tills vidare och någon tid framåt uppdateras ungefär varje veckoslut. Senare i höst återgår hemsidan till uppdatering var tredje dag som förut. Bevakningen och länkningen till vad medierna skriver som kan intressera poliser i länet ligger nere under den här perioden men återupptas igen senare i höst. Vi ber dig som läsare om vänligt överseende med den här tillfälliga förändringen. Vi hoppas att trots den kunna göra Blåljus intressant för dig.

----------------------------------------------------------------------

HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 23 oktober 2005 kl 2200. Den uppdateras igen om akut behov uppstår eller senast ungefär den 31 oktober.

----------------------------------------------------------------------

Den 24 oktober 1945 avrättades den norske landsförrädaren Vidkun Quisling. Han hade varit "regeringschef" under den tyska ockupationen under andra världskriget. Hans namn har därefter blivit liktydigt med landsförrädare - en quisling.

Den 25 oktober 1953 överskreds för första gången ljudhastigheten med en Lansen från Saab med Bengt Olow som pilot.

Den 26 oktober 1905 upphörde officiellt unionen mellan Sverige och Norge att gälla. Den hade då varit i kraft sedan 1814. Unionsupplösningen trädde i kraft i och med att de så kallade Karlstadskonventionerna, där Sverige erkände Norges självständighet, undertecknades av respektive lands utrikesministrar.

Den 27 oktober 1901 användes en flyktbil för första gången efter ett rån. Några franska gangsters rånade den dagen en butik i Paris, kastade sig därefter i en bil och försvann iu gatuvimlet.

Den 28 oktober 1886 invigdes Frihetsgudinnan (The Statue of Liberty). Statyn var en gåva från det franska folket till det amerikanska och bakom kolossalstatyn (46 m hög på en 47 m hög sockel) stod två fransmän: skulptören Frederic-Auguste Bartholdi och ingenjören Gustave Eiffel (just det - Eiffeltornet).

Den 29 oktober 1863 grundades Internationella Röda korset av schweizaren Henri Dunant. Han fick idén sedan han bevittnat lidandet på slagfältet i samband med slaget vid Solferino i Italien. Den ursprungliga uppgiften att bedriva fältsjukvård i samband med krig har numera vidgats till bland annat katastrof- och flyktinghjälp. En grundtanke hos Röda Korset är att aldrig ta ställning för någon part utan vårda alla offer med samma hängivenhet.

Den 30 oktober 1998 inträffade en våldsam brand i en festlokal i Göteborg med ett stort antal dödsoffer och allvarligt skadade som följd. Händelsen innebar stora prövningar för många - däribland Göteborgspolisen som ställdes inför extremt svåra arbetsuppgifter.