Publicerat 2016-11-21 09:40

Fler poliser än någonsin

I Sydsvenskan följs Polisförbundet Syds kritik mot chefer med bristande kunskap om polisverksamhet upp i en artikel som tar ett bredare grepp om polisens problem. Vad är det som gör att allvarliga brott inte klaras upp? Vad är det som gör att polisen inte syns eller kommer närmare medborgarna?

Tidningen upprepar problemet med polischefer som inte har polisiär erfarenhet, problem kopplade till omorganisationen och för få poliser. Att många poliser lämnar polisyrket har flera förklaringar. När det fattas poliser till akuta uppdrag, känner sig många poliser stressade och otillräckliga. De kan rent av uppfattas som svikare av brottsoffer som blir utan skydd och hjälp. Till det kommer problem med att gärningsmän tillåts fortsätta sin brottsliga bana trots att polisen upptäckt, gripit och rapporterat. Då är det inte konstigt att poliser tappar sugen.

Sydsvenskan tar sina exempel från södra Sverige. Men polisbristen är, som tidingen skriver, svår i hela landet. De utsatta och särskilt utsatta områdena i landet riskerar att bli fler och polisen räcker inte till för att ge de boende den trygghet de förtjänar. Tidningen gör en utblick i Europa, och det är enkelt att se att om Sverige hade 10000 poliser till, eller rent av 20000, skulle vi ha en mer normal polistäthet per capita i ett europeiskt perspektiv.

Men även i glesbygd är läget akut. Expressen beskriver hur det (inte) fungerar i Boden och Råneå i norra Sverige. Där tvingas ambulanssjuksköterskor, räddningstjänst, ordningsvakter och rent av taxi göra polisens arbetsuppgifter. Utan polisens rättigheter, utbildning och beväpning.

Expressen beskriver det så här:
"I oktober tog inrikesminister Anders Ygeman emot elva representanter från norrländska kommuner som får stora merkostnader på grund av polisbristen. Jan Sahlén, kommunstyrelsens ordförande i Kramfors, var en av dem. Han har drivit frågan om att kommunen ska skicka vidare sina fakturor från Securitas eftersom kostnaderna inte skulle ha uppkommit utan polisbristen. 

– Lågt räknat en kvarts miljon kronor per år sedan 2003. Det blir rätt så mycket pengar. Och jag har då ställt frågan till polisen om vem som är ansvarig för ordningen på offentliga platser. Ja det är ju vi, säger de då. Ja, men då skickar vi fakturan till er!"

 

En medborgare beskriver polisens förfall i Sydsvenskan: "Det är ju för bedrövligt att det gått utför så snabbt. Att polisen inte ens kan rycka ut när de får larm under ett pågående inbrott. Det kan jag aldrig acceptera."

Och i Boden kan det låta så här enligt Expressen:

"Som när Stefan Löfven säger att vi inte har en poliskris. Regeringen verkar tycka att det är viktigt hur Sverige framstår för andra länder. Jag ser hellre att andra tycker att vårt land är mediokert men att bilden är sann." och en politiker från Råneå beskriver situationen: "Det är inte bara politiken som sviker oss. Bankerna tar inte emot kontanter, utan det får kassörskorna växla på Ica. Telia, Vattenfall, Posten sviker oss alltså... you name it! Och polisen, ja, polisen, de är ju puckade när de tror de ska kunna sitta i Umeå och göra sitt jobb!"

 

Blåljus konstaterar att fakturan för befolkningens säkerhet i hela Sverige måste betalas.

Hittills har kommuner, försäkringsbolag och brottsoffer fått stå för notan, sannolikt kommer de inte att finna sig i det i längden. För varför skulle de göra det?

 

Tommy Hansson