Publicerat 2010-10-07 18:00

En polis som nått

högsta posten hittills

Hillevi Engström har, som du säkert sett, blivit arbetsmarknadsminister i den

nya Alliansregeringen. Därmed torde hon vara den person med polisbakgrund som nått den högsta befattningen i det svenska samhället.

Några andra poliser som kommit skapligt högt är Kurt Lindroth som var överdirektör på Rps och polismästare i Stockholm och Gunno Gunnmo som blev länspolismästare i Stockholms län. Ungefär samma nivå nådde på sin tid polismannen Ragnar Lassinantti som slutade sin bana som landshövding i Norrbottens län.

Det här är vad Blåljus kan komma på i en hast. Har du någon yrkespolis du tycker hör hemma i det här skiktet – skriv gärna en rad till redaktionen.

Lillasyrran inte glad

Hillevi har varit polis i Norrort i Stockholms län och i Sollentuna är hon också född den 15 april 1963. Lillasyrran heter Karin Hübinette, som i intervju med DN säger sig inte vara fullt så glad som Hillevi just nu. Hon har nämligen fått besked att hon genast måste sluta på SVT:s samhällsprogram som Aktuellt och Agenda på grund av jävsituationen.

– Jag förstår beslutet helt och hållet och jag hade fattat samma beslut om jag varit min egen chef. Men jag skulle ljuga om jag sade att det var roligt, förklarar Karin Hübinette för DN.

Första kvinnliga ombudsmannen

Hillevi kom snart in på den fackliga banan inom polisen och var förtroendevald flera år. Sedan blev hon Polisförbundets första kvinnliga ombudsman. Därefter blev det politiken och hon valdes in i riksdagen för Moderaterna. Hon har de senaste åren varit ansvarig för att formulera Moderaternas nya jämställdhetspolitik. Det senaste uppdraget hon fick var som arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna och tämligen logiskt landade hon på den ministerposten.

Började som patrullerande

Kurt Lindroth började som patrullerande polis och kom senare efter juristexamen in på ämbetsmannabanan som i sinom tid förde honom till topp-jobbet som överdirektör på nyinrättade Rikspolisstyrelsen under Carl Perssons ledarskap. Efter några år utsågs Kurt till polismästare vid dåvarande Stockholmspolisen och blev omtyckt som sådan.

Jobbade i gamla Maria

Gunno Gunnmo av jämtländskt ursprung började patrullera från polisstationen på Rosenlundsgatan på Söder, d v s gamla Maria. Han drogs snart in i det fackliga arbetet som han hade en särskild fallenhet för vilken ganska snabbt förde honom till uppdraget som ordförande i Polisförbundet, den förste från Stockholmspolisen på den posten sedan 1900-talets första år. Efter ett antal år rekryterade Laila Freiwalds, som var justitieminister, honom direkt från Polisförbundet till jobbet som länspolismästare i Stockholms län när Sven Åke Hjälmroth slutade med pension. Även Gunno blev en omtyckt polischef i Stockholms län.

Började i skogen som 12-åring

Ragnar Lassinantti var född 1915 och uppvuxen i Neistenkangas i Övertorneå kommun. Han brann för att läsa och studera men familjen levde under knappa omständigheter. Redan vid 12 års ålder fick Ragnar börja arbeta i skogen. I övre tonåren fick han sin chans i form av militär utbildning som var kostnadsfri. Ragnar fick lysande betyg, slutade i armén och sökte till polisskolan i Stockholm. Efter sin polisutbildning återvände han till hembygden. 1938 blev poliskonstapel med placering i Pello. BILDEN T V: Den här bilden på Ragnar Lassinantti måste såvitt red kan se vara tagen på en av balkongerna högt uppe på gamla polishusets fasad på Agnegatan troligen utanför den dåvarande logementsvåningen kallad "sjunde himlen".

Redan 1939 blev han medlem i Socialdemokratiska partiet och snart satt han i kommunfullmäktige. Sedan blev han invald i riksdagen. 1966 blev han landshövding i Norrbottens län (BILDEN T H) och på det uppdraget stannade han i 16 år. Sin största framgång som landshövding vann han hösten 1970 då Luleå, i knivskarp konkurrens med andra nordliga städer, fick den nya tekniska högskolan, som sedan 1997 är Luleå tekniska universitet. Ragnar Lassinantti avled 1985.

En liten parantes om diskriminering: Ragnar Lassinantti hade som barn och ung en brinnande läslust. Men han läste länge lättast på finska. Då biblioteken i Sverige inte tilläts förmedla finskspråkiga böcker förrän 1957 fick lille Ragnar skida över älven till biblioteket i Finland för att låna böcker. Det var inte bättre förr.