Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2012-08-30 18:30KORTA BITAR OCH LÄNKAR
HÄMTADE UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN SENARE HÄLFTEN AV AUGUSTI:
Säkerhetspolisen festade som James Bond – för 5,3 miljoner kronor. Men ingen upphandling gjordes och Säpo krävde felaktigt tillbaka stora belopp i moms, skriver DN som tipsats om utsvävningarna och begärt ut handlingarna.
Nästan var tionde tjänst ska bort från Säkerhetspolisen de kommande tre åren. Hårt ansträngd ekonomi tvingar Säpo att banta, kan DN avslöja. Det ger en bitter eftersmak åt den påkostade James Bond-festen, säger flera anställda till DN, som fortsätter att rapportera om de galanta säkerhetspoliserna.
Justitieminister Beatrice Ask säger att det är bra att myndigheternas hantering av pengar granskas.
– Anslag ska användas till rätt saker och med omdöme. Det är viktigt att regler följs och därför har jag begärt en ordentligt redovisning av det här. Jag har också försäkrat mig om att man ser över rutiner och regler, säger Ask till TT.
TCO:s jämställdhetsexpert Ulrika Hagström ser hur arbetet för ett jämställt arbetsliv och rättvisa löner tar steg, både bakåt och framåt, berättar TCO-tidningen, som intervjuat henne.
Fler fartkameror och sänkt hastighetsgräns på fler vägar. Det är Trafikverkets kommande åtgärder för att få trafikanterna att lätta på gaspedalen.
För cirka sex år sedan gjordes en storsatsning på fartkameror och bötesbeloppen höjdes vilket resulterade i att hastigheten sänktes och dödsolyckorna minskade, men nya siffror från sommaren visar att vi ökat farten igen, skriver Svenska Dagbladet.
Trafikverket vill nu därför att minst 600 nya kameror ska sättas upp under de närmsta åren, främst på 80-vägarna. Man vill också sänka hastigheten på tusentals mil väg som idag har 90-gräns.
Ur signerat av Hanne Kjöller, DN:
”Kan man lita på Stockholmspolisen? Efter att ha läst polisforskaren Stefan Holgerssons ännu inte publicerade forskningsrapport lyder svaret: Nej.
Tilliten i det här fallet handlar inte om polisen kommer när man ringer eller inte, utan om man kan tro på lägesrapporter, siffror om uppklarade brott och verklighetsbeskrivningar gjorda av höga chefer. Det handlar dessvärre inte om missförstånd och enstaka siffror som blivit fel, utan om ren och skär manipulation eller till och med lögn”.
I en ledare 26/8 skriver Hanne Kjöller om en kommande rapport, där forskaren Stefan Holgersson hävdar att Stockholmspolisen friserar verksamhetsstatistik. Kjöllers slutsats är att Stockholmspolisen är manipulativ och opålitlig.
Det är i och för sig en märklig situation att gå i diskussion om en rapport som är opublicerad och som varken jag eller någon i min närhet hittills tagit del av. Men det spelar inte särskilt stor roll. Jag får uppfattningen att rapporten gör någon typ av historisk tillbakablick, som i och för sig säkert går att ha olika uppfattningar om – men som nu Hanne Kjöller förefaller ha översatt till en rådande kultur.
Efter fyra månader som länspolismästare och väldigt många samtal med olika medarbetare kan jag konstatera att det ropas efter en riktig och rättvis bild av polisen i medierna där de polisanställda kan känna igen sig. Polisen gör väldigt många bra saker varje dag. Det är väl just därför vårt förtroende hos allmänheten är så högt.
Men ingen jag talat med hittills har sagt att polisen inte kan utvecklas och bli bättre, till exempel när det gäller att hjälpa brottsoffer att klara upp brotten de utsatts för eller när det gäller att följa upp effekterna av det vi gör. Och just en sådan kultur står jag och den övriga polisledningen för. Alltså definitivt inte den som Hanne Kjöller försöker pådyvla oss.
Mats Löfving,
länspolismästare i Stockholms län.
Söderortspolisens nya fyrhjulingar var nästan fyra gånger starkare än vad lagen tillåter för vägtrafik. Fordonen måste skickas till verkstad, skriver Aftonbladet.
– Vi kan ju inte åka omkring med olagliga saker, säger trafikpolischefen Mats Lanebo till Aftonbladet.
Ur debattinlägg i Folkbladet av Billy Gustafsson Socialdemokratisk riksdagsledamot:
”När moderaterna ska beskriva vad de gjort med rättsväsendet så är den viktigaste punkten att man fortsatt S-regeringens satsning på fler poliser.
Det var vi socialdemokrater som startade de nya polishögskolorna, ökade utbildningstakten och ända sedan år 2000 så har antalet poliser ökat år för år. Och det är ju naturligtvis bra att de borgerliga efter regeringsskiftet 2006 fullföljde de socialdemokratiska satsningarna”.
Svensk polis har mycket att lära av erfarenheterna från rapporten om terrorattackerna i Oslo och Utöya.
- Rapporten är grundlig och välgjord och ett viktigt material att dra lärdom av för både polis och andra myndigheter som för politiker och övriga Europa. Den politiska debatten i Sverige måste nu handla om vilken förmåga svensk polis ska ha för att möta framtida kriminalitet, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.
Polisförbundet anser att även svensk polis lider av ineffektiva kommunikationssystem, brist på samordningen mellan myndigheter och ett otydligt ledarskap. Svensk polis är mer lik än olik norska polisen med stora avstånd att bevaka. Den kommande omorganisationen måste därför se till att polisen i framtiden består av lika bärkraftiga regioner över hela landet.
- I en situation som den vid Utöya är det omöjligt att göra allting rätt. Frågan för våra medlemmar är om de idag har fått rätt förutsättningar att hantera en liknande situation, det handlar om utrustning, utbildning, övning och resurser, säger Lena Nitz.
Polisförbundet i Sverige har ett nära och mycket bra samarbete med de nordiska polisförbunden och arbetar med att utveckla ledarskapet inom nordisk polis.
Ett tydligt uppdrag till Medlingsinstititutet om de relativa löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Arbetsvillkoren inom offentlig sektor. Livspusselfrågorna. Dessa saker vill Annika Strandhäll lyfta inom den av regeringen tillsatta jämställdhetsdelegationen, berättar TCO-tidningen.
Annika Strandhäll, som är förbundsordförande i Vision, utsågs i juli till en av tio ledamöter i delegationen för jämställdhet i arbetslivet.
Regeringen vill ge stat och kommuner rätt att beslagta felparkerade bilar som har obetalda p-böter på över 10 000 kronor.
En lagrådsremiss med det förslaget lämnas i dagarna av regeringen, skriver Expressen.
– Kronofogden ska kunna hämta fordonet och behålla det tills skulderna är reglerade, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.
Att krigsveteraner kan behöva särskild omsorg är känt och regeringen utreder om samhällsinsatserna för dem bör utvidgas.
I veckan beslutade regeringen också om tilläggsdirektiv till utredningen.
Frågan är om även andra yrkesgrupper som utsätts för särskilda risker ska komma att betraktas som "veteraner". Det kan exempelvis gälla poliser, kustbevakningspersonal, vårdpersonal och räddningstjänst, förklarar TT.
Om nattdagis:
Ur ledarkommentar av Hanne Kjöller:
”Moderaterna i Stockholm vill förbättra möjligheterna till barnomsorg nattetid. Vad de vill försämra för att få råd med detta säger de inget om. De vet inte ens vad en nattisplats kostar. - - - I SVT:s lokala program, ABC, var nyheten att Moderaterna i Stockholm vill göra det lättare att få barnomsorg på natten. - - - För de 30.000 kronor som den nattliga omsorgen kan gå loss på skulle man kunna få mer än en heltidsanställd på det vanliga dagiset. Det kan aldrig vara skattebetalarnas sak att punga ut med de slantarna för att en förälder inte vill ändra sitt liv bara för att hon fått barn”, skriver Kjöller.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Hanne Kjöller är som ledarskribent på DN en kvinnlig spegling av berättelsen om Dr Jekyll och Mr Hyde. Ena stunden knivskarp, faktadriven och fokuserad – i nästa ledare oklar, illa informerad och kränkande. Här gör hon sig lustig över föräldrar som kapar åt sig svindyra nattisplatser när de lika väl, enligt hennes åsikt, kunde gå över till dagtid. Suck. Hur är situationen för den (fiktiva) ensamstående mamman som just blivit polisassistent i Stockholm och har hela sin övriga familj och vänkrets plus sitt ex 40 mil norröver? Hon kan möjligen få dagtid av en mycket förstående chef. Men samtidigt är då hennes yrkesutveckling stukad redan från början. Tiden i ingripandeverksamheten anses av flertalet som en oundgänglig erfarenhet för att framgångsrikt gå vidare i yrket. Är det slöseri med pengar när politiker i Stockholm jobbar för att erbjuda henne möjlighet att få en normal polisiär utveckling?
Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) bör behållas. Det föreslår Yttrandefrihetskommittén i sitt slutbetänkande ”En översyn av tryck- och yttrandefriheten”, SOU 2012:55, som i dagarna överlämnats till justitieminister Beatrice Ask.
Kommittén har bestått av representanter för samtliga riksdagspartier. Ordförande i kommittén har varit justitierådet Göran Lambertz. Kommitténs huvuduppgift har varit att försöka finna en ny teknikoberoende regleringsmodell för tryck- och yttrandefriheten.
Kommittén har arbetat fram ett utkast till en samlad ny yttrandefrihetsgrundlag (NYGL). Ambitionen har varit att göra regleringen av yttrandefriheten så teknikoberoende som möjligt. En grundförutsättning för att få grundlagsskydd enligt NYGL är att yttrandet framförs i ett massmedium. Grundlagen blir automatiskt tillämplig på massmedier som ges ut av ett massmedieföretag. Lagtexten med kommentarer presenteras i betänkandet.
”En problematisk gråzon”
Kommittén har ställt NYGL mot TF och YGL i syfte att undersöka vilka eventuella för- och nackdelar som finns med att ersätta de två grundlagarna med NYGL. Kommittén har funnit att NYGL medför problem när det gäller att avgränsa tillämpningsområdet. Det nya begreppet "massmedier" kan vid en första anblick framstå som tydligt och oproblematiskt. Men som kommittén redovisar i sina överväganden skapar begreppet en problematisk gråzon. Enligt kommittén rymmer även begreppet "massmedieföretag" besvärliga gränsdragningsproblem.
Meddelarskyddet en av grundbultarna
De gränsdragningsproblem som kommittén har identifierat innebär inte bara en osäkerhet för dem som bedriver massmedieverksamhet utan också för den som önskar lämna meddelanden för offentliggörande. Osäkerheten berör därmed meddelarskyddet som utgör en av grundbultarna i tryck- och yttrandefrihetsregleringen.
Sverige måste försvara sin reglering
Kommittén har även beaktat EU-rättens betydelse vid vägvalet mellan regleringarna. Enligt kommitténs bedömning är det av grundläggande betydelse att Sverige försvarar sin nationella reglering på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. I det sammanhanget är det viktigt att framhålla att tryck- och yttrandefriheten innehåller konstitutionella värden där beslutanderätten inte har överlåtits till EU. De fördrag som styr EU-samarbetet får anses ge stöd för att hävda att de grundläggande principer som finns i TF och YGL är en del av Sveriges nationella identitet som det ankommer på unionen att respektera.
En långtgående översyn
Kommittén anser att yttrandefriheten bäst stärks och utvecklas genom att TF och YGL förbättras och förtydligas i stället för att ersättas av NYGL. Inom ramen för den nuvarande ordningen har kommittén därför gjort en allmän översyn av TF och YGL med syfte att de båda grundlagarna ska bli så tydliga och lättillämpade som möjligt. Det har skett genom en relativt långtgående översyn av lagarnas uppbyggnad och språk. I vissa fall har bestämmelser flyttats från grundlagarna till vanlig lag.
Förpackningar och bipacksedlar
Under översynen av TF och YGL har ett antal frågor som berör det materiella innehållet i grundlagsregleringen behandlats. Kommittén anser bland annat att det finns ett behov av att förtydliga under vilka förutsättningar tryck- och yttrandefriheten i TF och YGL får begränsas i lag. Andra exempel är förslagen att stärka distributionsplikten beträffande skrifter och att införa ett sammanhållet ansvar för artiklar ur periodiska skrifter när de publiceras i särskilda arkivdatabaser. I betänkandet föreslås också att det införs en så kallad delegationsbestämmelse i TF och YGL som möjliggör att i vanlig lag reglera information som förekommer på förpackningar och i så kallade bipacksedlar.
Stärka den enskildes ställning
Utöver huvuduppgiften att överväga om det går att införa en teknikoberoende grundlag har kommittén haft i uppdrag att överväga flera andra frågeställningar och problem. Det har gällt frågan om ett förstärkt integritetsskydd och att stärka den enskildes ställning i processer mot medierna. Uppdraget har även avsett frågan om Sveriges möjligheter att lämna så kallad internationellt rättsligt bistånd på tryck och yttrandefrihetsområdet.
Integritetsintrång
Enligt kommitténs uppfattning finns det i dag inte något behov av en straffbestämmelse vad gäller integritetsintrång inom det grundlagsskyddade området. Kommittén anser inte heller att Sverige kan anses vara internationellt förpliktat att införa en bestämmelse av det slaget. Däremot har kommittén gjort bedömningen att det finns skäl för regeringen att överväga en sådan bestämmelse utanför det grundlagsskyddade området.
Möjlighet väcka allmänt åtal
Vad gäller enskildas ställning gentemot medierna föreslår kommittén att möjligheten att väcka allmänt åtal vid förtal utvidgas något. Den föreslår också en annorlunda utformad bestämmelse om kvittning av rättegångskostnader i tryck- och yttrandefrihetsmål (kvittning betyder att var och en bär sina egna kostnader) så att kvittning i fortsättningen inte ska kunna ske av det skälet att rätten har en annan uppfattning i skuldfrågan än juryn. Härigenom undviker man att bestämmelsen kommer i konflikt med Europakonventionens så kallad oskuldspresumtion. Kvittning ska kunna ske efter en skälighetsbedömning där en förutsättning är att målsäganden bedöms ha haft särskild anledning att få sin sak prövad.
Internationellt rättsligt bistånd
När det gäller frågan om att lämna internationellt rättsligt bistånd på grundlagsområdet föreslås en ny bestämmelse i TF och YGL. Den innebär att sådant bistånd kan lämnas avseende åtgärder som är tillåtna enligt grundlagarna.
Två reservationer
I betänkandet redovisas också två reservationer. Kommitténs ordförande reserverar sig bland annat till förmån för införandet av NYGL.
Kommittén har tidigare lämnat två delbetänkanden, Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (SOU 2009:14) och Ny yttrandefrihetsgrundlag? - Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller (SOU 2010:68).
Vissa frågor lämnade av tidsskäl
Ett antal frågor som har väckts inom kommittén har av tidsskäl inte kunnat analyseras djupare eller blivit föremål för närmare överväganden. Särskilt kan nämnas frågan om meddelarskydd för anställda inom privat verksamhet som finansieras med offentliga medel och frågan om att utvidga bestämmelsen om hets mot folkgrupp till att omfatta även transpersoner respektive personer med funktionsnedsättning.
De av kommitténs förslag som kräver ändringar i grundlag föreslås träda ikraft den 1 januari 2015.
Upplysningar om kommitténs ledamöter och experter finns på en webbplats där man också hittar annan information om kommittén och dess arbete.
HÄMTADE UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN SENARE HÄLFTEN AV AUGUSTI:
Säkerhetspoliser festade för
minst 5300 kr per kuvert!
Säkerhetspolisen festade som James Bond – för 5,3 miljoner kronor. Men ingen upphandling gjordes och Säpo krävde felaktigt tillbaka stora belopp i moms, skriver DN som tipsats om utsvävningarna och begärt ut handlingarna.
Pressat Säpo tvingas
till tuffa nedskärningar
Nästan var tionde tjänst ska bort från Säkerhetspolisen de kommande tre åren. Hårt ansträngd ekonomi tvingar Säpo att banta, kan DN avslöja. Det ger en bitter eftersmak åt den påkostade James Bond-festen, säger flera anställda till DN, som fortsätter att rapportera om de galanta säkerhetspoliserna.
Ask: Bra att
myndigheterna granskas
Justitieminister Beatrice Ask säger att det är bra att myndigheternas hantering av pengar granskas.
– Anslag ska användas till rätt saker och med omdöme. Det är viktigt att regler följs och därför har jag begärt en ordentligt redovisning av det här. Jag har också försäkrat mig om att man ser över rutiner och regler, säger Ask till TT.
"Kvinnors hårda villkor i offentlig
sektor är den viktigaste frågan"
TCO:s jämställdhetsexpert Ulrika Hagström ser hur arbetet för ett jämställt arbetsliv och rättvisa löner tar steg, både bakåt och framåt, berättar TCO-tidningen, som intervjuat henne.
Fler kameror
ska minska farten
Fler fartkameror och sänkt hastighetsgräns på fler vägar. Det är Trafikverkets kommande åtgärder för att få trafikanterna att lätta på gaspedalen.
För cirka sex år sedan gjordes en storsatsning på fartkameror och bötesbeloppen höjdes vilket resulterade i att hastigheten sänktes och dödsolyckorna minskade, men nya siffror från sommaren visar att vi ökat farten igen, skriver Svenska Dagbladet.
Trafikverket vill nu därför att minst 600 nya kameror ska sättas upp under de närmsta åren, främst på 80-vägarna. Man vill också sänka hastigheten på tusentals mil väg som idag har 90-gräns.
"Polisen fifflar
med siffrorna"
Ur signerat av Hanne Kjöller, DN:
”Kan man lita på Stockholmspolisen? Efter att ha läst polisforskaren Stefan Holgerssons ännu inte publicerade forskningsrapport lyder svaret: Nej.
Tilliten i det här fallet handlar inte om polisen kommer när man ringer eller inte, utan om man kan tro på lägesrapporter, siffror om uppklarade brott och verklighetsbeskrivningar gjorda av höga chefer. Det handlar dessvärre inte om missförstånd och enstaka siffror som blivit fel, utan om ren och skär manipulation eller till och med lögn”.
”Polisen gör väldigt många
bra saker varje dag”
I en ledare 26/8 skriver Hanne Kjöller om en kommande rapport, där forskaren Stefan Holgersson hävdar att Stockholmspolisen friserar verksamhetsstatistik. Kjöllers slutsats är att Stockholmspolisen är manipulativ och opålitlig.
Det är i och för sig en märklig situation att gå i diskussion om en rapport som är opublicerad och som varken jag eller någon i min närhet hittills tagit del av. Men det spelar inte särskilt stor roll. Jag får uppfattningen att rapporten gör någon typ av historisk tillbakablick, som i och för sig säkert går att ha olika uppfattningar om – men som nu Hanne Kjöller förefaller ha översatt till en rådande kultur.
Efter fyra månader som länspolismästare och väldigt många samtal med olika medarbetare kan jag konstatera att det ropas efter en riktig och rättvis bild av polisen i medierna där de polisanställda kan känna igen sig. Polisen gör väldigt många bra saker varje dag. Det är väl just därför vårt förtroende hos allmänheten är så högt.
Men ingen jag talat med hittills har sagt att polisen inte kan utvecklas och bli bättre, till exempel när det gäller att hjälpa brottsoffer att klara upp brotten de utsatts för eller när det gäller att följa upp effekterna av det vi gör. Och just en sådan kultur står jag och den övriga polisledningen för. Alltså definitivt inte den som Hanne Kjöller försöker pådyvla oss.
Mats Löfving,
länspolismästare i Stockholms län.
Starka fyrhjulingar olagliga
och fick byggas om
Söderortspolisens nya fyrhjulingar var nästan fyra gånger starkare än vad lagen tillåter för vägtrafik. Fordonen måste skickas till verkstad, skriver Aftonbladet.
– Vi kan ju inte åka omkring med olagliga saker, säger trafikpolischefen Mats Lanebo till Aftonbladet.
”Regeringen passiv
och skyller på polisen”
Ur debattinlägg i Folkbladet av Billy Gustafsson Socialdemokratisk riksdagsledamot:
”När moderaterna ska beskriva vad de gjort med rättsväsendet så är den viktigaste punkten att man fortsatt S-regeringens satsning på fler poliser.
Det var vi socialdemokrater som startade de nya polishögskolorna, ökade utbildningstakten och ända sedan år 2000 så har antalet poliser ökat år för år. Och det är ju naturligtvis bra att de borgerliga efter regeringsskiftet 2006 fullföljde de socialdemokratiska satsningarna”.
Utöya-rapporten viktig för svensk polis
Svensk polis har mycket att lära av erfarenheterna från rapporten om terrorattackerna i Oslo och Utöya.
- Rapporten är grundlig och välgjord och ett viktigt material att dra lärdom av för både polis och andra myndigheter som för politiker och övriga Europa. Den politiska debatten i Sverige måste nu handla om vilken förmåga svensk polis ska ha för att möta framtida kriminalitet, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.
Polisförbundet anser att även svensk polis lider av ineffektiva kommunikationssystem, brist på samordningen mellan myndigheter och ett otydligt ledarskap. Svensk polis är mer lik än olik norska polisen med stora avstånd att bevaka. Den kommande omorganisationen måste därför se till att polisen i framtiden består av lika bärkraftiga regioner över hela landet.
- I en situation som den vid Utöya är det omöjligt att göra allting rätt. Frågan för våra medlemmar är om de idag har fått rätt förutsättningar att hantera en liknande situation, det handlar om utrustning, utbildning, övning och resurser, säger Lena Nitz.
Polisförbundet i Sverige har ett nära och mycket bra samarbete med de nordiska polisförbunden och arbetar med att utveckla ledarskapet inom nordisk polis.
Annika Strandhäll pusslar ihop
en ny strategi för jämställdheten
Ett tydligt uppdrag till Medlingsinstititutet om de relativa löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Arbetsvillkoren inom offentlig sektor. Livspusselfrågorna. Dessa saker vill Annika Strandhäll lyfta inom den av regeringen tillsatta jämställdhetsdelegationen, berättar TCO-tidningen.
Annika Strandhäll, som är förbundsordförande i Vision, utsågs i juli till en av tio ledamöter i delegationen för jämställdhet i arbetslivet.
Obetalda p-böter – då vill
regeringen att bilen beslagtas
Regeringen vill ge stat och kommuner rätt att beslagta felparkerade bilar som har obetalda p-böter på över 10 000 kronor.
En lagrådsremiss med det förslaget lämnas i dagarna av regeringen, skriver Expressen.
– Kronofogden ska kunna hämta fordonet och behålla det tills skulderna är reglerade, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.
Poliser kan få "veteranstatus"
Att krigsveteraner kan behöva särskild omsorg är känt och regeringen utreder om samhällsinsatserna för dem bör utvidgas.
I veckan beslutade regeringen också om tilläggsdirektiv till utredningen.
Frågan är om även andra yrkesgrupper som utsätts för särskilda risker ska komma att betraktas som "veteraner". Det kan exempelvis gälla poliser, kustbevakningspersonal, vårdpersonal och räddningstjänst, förklarar TT.
Om nattdagis:
"Skilj på behov och begär"
Ur ledarkommentar av Hanne Kjöller:
”Moderaterna i Stockholm vill förbättra möjligheterna till barnomsorg nattetid. Vad de vill försämra för att få råd med detta säger de inget om. De vet inte ens vad en nattisplats kostar. - - - I SVT:s lokala program, ABC, var nyheten att Moderaterna i Stockholm vill göra det lättare att få barnomsorg på natten. - - - För de 30.000 kronor som den nattliga omsorgen kan gå loss på skulle man kunna få mer än en heltidsanställd på det vanliga dagiset. Det kan aldrig vara skattebetalarnas sak att punga ut med de slantarna för att en förälder inte vill ändra sitt liv bara för att hon fått barn”, skriver Kjöller.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Hanne Kjöller är som ledarskribent på DN en kvinnlig spegling av berättelsen om Dr Jekyll och Mr Hyde. Ena stunden knivskarp, faktadriven och fokuserad – i nästa ledare oklar, illa informerad och kränkande. Här gör hon sig lustig över föräldrar som kapar åt sig svindyra nattisplatser när de lika väl, enligt hennes åsikt, kunde gå över till dagtid. Suck. Hur är situationen för den (fiktiva) ensamstående mamman som just blivit polisassistent i Stockholm och har hela sin övriga familj och vänkrets plus sitt ex 40 mil norröver? Hon kan möjligen få dagtid av en mycket förstående chef. Men samtidigt är då hennes yrkesutveckling stukad redan från början. Tiden i ingripandeverksamheten anses av flertalet som en oundgänglig erfarenhet för att framgångsrikt gå vidare i yrket. Är det slöseri med pengar när politiker i Stockholm jobbar för att erbjuda henne möjlighet att få en normal polisiär utveckling?
Den framtida regleringen
av tryck- och yttrandefriheten
Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) bör behållas. Det föreslår Yttrandefrihetskommittén i sitt slutbetänkande ”En översyn av tryck- och yttrandefriheten”, SOU 2012:55, som i dagarna överlämnats till justitieminister Beatrice Ask.
Kommittén har bestått av representanter för samtliga riksdagspartier. Ordförande i kommittén har varit justitierådet Göran Lambertz. Kommitténs huvuduppgift har varit att försöka finna en ny teknikoberoende regleringsmodell för tryck- och yttrandefriheten.
Kommittén har arbetat fram ett utkast till en samlad ny yttrandefrihetsgrundlag (NYGL). Ambitionen har varit att göra regleringen av yttrandefriheten så teknikoberoende som möjligt. En grundförutsättning för att få grundlagsskydd enligt NYGL är att yttrandet framförs i ett massmedium. Grundlagen blir automatiskt tillämplig på massmedier som ges ut av ett massmedieföretag. Lagtexten med kommentarer presenteras i betänkandet.
”En problematisk gråzon”
Kommittén har ställt NYGL mot TF och YGL i syfte att undersöka vilka eventuella för- och nackdelar som finns med att ersätta de två grundlagarna med NYGL. Kommittén har funnit att NYGL medför problem när det gäller att avgränsa tillämpningsområdet. Det nya begreppet "massmedier" kan vid en första anblick framstå som tydligt och oproblematiskt. Men som kommittén redovisar i sina överväganden skapar begreppet en problematisk gråzon. Enligt kommittén rymmer även begreppet "massmedieföretag" besvärliga gränsdragningsproblem.
Meddelarskyddet en av grundbultarna
De gränsdragningsproblem som kommittén har identifierat innebär inte bara en osäkerhet för dem som bedriver massmedieverksamhet utan också för den som önskar lämna meddelanden för offentliggörande. Osäkerheten berör därmed meddelarskyddet som utgör en av grundbultarna i tryck- och yttrandefrihetsregleringen.
Sverige måste försvara sin reglering
Kommittén har även beaktat EU-rättens betydelse vid vägvalet mellan regleringarna. Enligt kommitténs bedömning är det av grundläggande betydelse att Sverige försvarar sin nationella reglering på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. I det sammanhanget är det viktigt att framhålla att tryck- och yttrandefriheten innehåller konstitutionella värden där beslutanderätten inte har överlåtits till EU. De fördrag som styr EU-samarbetet får anses ge stöd för att hävda att de grundläggande principer som finns i TF och YGL är en del av Sveriges nationella identitet som det ankommer på unionen att respektera.
En långtgående översyn
Kommittén anser att yttrandefriheten bäst stärks och utvecklas genom att TF och YGL förbättras och förtydligas i stället för att ersättas av NYGL. Inom ramen för den nuvarande ordningen har kommittén därför gjort en allmän översyn av TF och YGL med syfte att de båda grundlagarna ska bli så tydliga och lättillämpade som möjligt. Det har skett genom en relativt långtgående översyn av lagarnas uppbyggnad och språk. I vissa fall har bestämmelser flyttats från grundlagarna till vanlig lag.
Förpackningar och bipacksedlar
Under översynen av TF och YGL har ett antal frågor som berör det materiella innehållet i grundlagsregleringen behandlats. Kommittén anser bland annat att det finns ett behov av att förtydliga under vilka förutsättningar tryck- och yttrandefriheten i TF och YGL får begränsas i lag. Andra exempel är förslagen att stärka distributionsplikten beträffande skrifter och att införa ett sammanhållet ansvar för artiklar ur periodiska skrifter när de publiceras i särskilda arkivdatabaser. I betänkandet föreslås också att det införs en så kallad delegationsbestämmelse i TF och YGL som möjliggör att i vanlig lag reglera information som förekommer på förpackningar och i så kallade bipacksedlar.
Stärka den enskildes ställning
Utöver huvuduppgiften att överväga om det går att införa en teknikoberoende grundlag har kommittén haft i uppdrag att överväga flera andra frågeställningar och problem. Det har gällt frågan om ett förstärkt integritetsskydd och att stärka den enskildes ställning i processer mot medierna. Uppdraget har även avsett frågan om Sveriges möjligheter att lämna så kallad internationellt rättsligt bistånd på tryck och yttrandefrihetsområdet.
Integritetsintrång
Enligt kommitténs uppfattning finns det i dag inte något behov av en straffbestämmelse vad gäller integritetsintrång inom det grundlagsskyddade området. Kommittén anser inte heller att Sverige kan anses vara internationellt förpliktat att införa en bestämmelse av det slaget. Däremot har kommittén gjort bedömningen att det finns skäl för regeringen att överväga en sådan bestämmelse utanför det grundlagsskyddade området.
Möjlighet väcka allmänt åtal
Vad gäller enskildas ställning gentemot medierna föreslår kommittén att möjligheten att väcka allmänt åtal vid förtal utvidgas något. Den föreslår också en annorlunda utformad bestämmelse om kvittning av rättegångskostnader i tryck- och yttrandefrihetsmål (kvittning betyder att var och en bär sina egna kostnader) så att kvittning i fortsättningen inte ska kunna ske av det skälet att rätten har en annan uppfattning i skuldfrågan än juryn. Härigenom undviker man att bestämmelsen kommer i konflikt med Europakonventionens så kallad oskuldspresumtion. Kvittning ska kunna ske efter en skälighetsbedömning där en förutsättning är att målsäganden bedöms ha haft särskild anledning att få sin sak prövad.
Internationellt rättsligt bistånd
När det gäller frågan om att lämna internationellt rättsligt bistånd på grundlagsområdet föreslås en ny bestämmelse i TF och YGL. Den innebär att sådant bistånd kan lämnas avseende åtgärder som är tillåtna enligt grundlagarna.
Två reservationer
I betänkandet redovisas också två reservationer. Kommitténs ordförande reserverar sig bland annat till förmån för införandet av NYGL.
Kommittén har tidigare lämnat två delbetänkanden, Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (SOU 2009:14) och Ny yttrandefrihetsgrundlag? - Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller (SOU 2010:68).
Vissa frågor lämnade av tidsskäl
Ett antal frågor som har väckts inom kommittén har av tidsskäl inte kunnat analyseras djupare eller blivit föremål för närmare överväganden. Särskilt kan nämnas frågan om meddelarskydd för anställda inom privat verksamhet som finansieras med offentliga medel och frågan om att utvidga bestämmelsen om hets mot folkgrupp till att omfatta även transpersoner respektive personer med funktionsnedsättning.
De av kommitténs förslag som kräver ändringar i grundlag föreslås träda ikraft den 1 januari 2015.
Upplysningar om kommitténs ledamöter och experter finns på en webbplats där man också hittar annan information om kommittén och dess arbete.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september