Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2004-07-29 01:11Hej!
Är en kille på 21 år som drömmer om att bli polis. Har förstått att för att vara attraktiv som sökande till PHS så bör man ha sökt flera gånger men även fått en hel del livserfarenhet då medelåldern på dem som kommer in är runt 25 (?). Sen även att alla grundläggande krav skall uppfyllas. Det som gör mig lite konfunderad är graden av extra meriter, hur långt bör jag gå? Skulle gärna vilja ha lite åsikter och tips för min kommande ansökning nu till hösten. I dagsläget skall jag till hösten läsa sociologi med socialpsykologisk inriktning på C nivå, jag har tidigare även läst ekonomisk historia A, Socialpsykologi A samt Socialpsykologi B och även 5 poäng i ledarskap och ledarutveckling.
Tanken bakom mina studier är att om jag inte kommer in på polishögskolan de närmaste 2 åren ta en examen i beteendevetenskap då det är ett ämne som intresserar mig mycket. Det är även min avsikt att skaffa mig akademisk erfarenhet för polisyrket och för mina kommande ansökningar. Jag har en bild av mig själv i framtiden som både teoretiker och praktiker. Min B uppsats som jag precis har avslutat handlar om ungdomars attityder till polisväsendet överlag. En lärare på min institution ansåg att resultatet var såpass intressant att han vidarebefodrade den till ansvariga för polisutbildningen.
På min fritid är jag vice ordförande i Röda korsets ungdomsförbund och även aktiv som fitness instruktör. Jag har tidigare även varit engagerad i antivåldsorganisationen Non Fighting Generation. Dock är min yrkeserfarenhet kanske inte den bästa. Har ca 2,5 års erfarenhet från handels men har även arbetat som elevassistent, vikarierat inom hemtjänst, dagis, skola. Har även varit lägerledare för barn med speciella behov. Detta är ett axplock av vad jag kan bidra med till mina ansökningar. Det skulle vara roligt att få tips och spontana reaktioner från er som är poliser eller har erfarenheter. Alla sorters svar är välkomna. Tack på förhand!
B“
”Hej!
Vilka meriter som är tillräckliga kan nog ingen svara på, men din bakgrund och ambition är imponerande! Jag har sagt till dem som frågar att det alltid är meriterande med arbete och erfarenhet från omsorgsarbete eller annat arbete med anknytning till föreningsliv. Det har du redan!
Då det är många som söker till polisutbildningen så är konkurrensen stor, varför många dugliga slås ut, då det inte finns platser till alla. Det vi hittills sett av rikspolisstyrelsens urvalsarbete är att annan akademisk bakgrund alltid lönar sig, varför dina studier i beteendevetenskap är ett bra val. Vidare ger de dig en grund för ett annat yrkesval, om du inte blir antagen. Lycka till!
Peter Frisell”
v ordf i polisfacket i Stockholms län
ÄR ANTAGNINGEN ETT LOTTERI?
Det vore mycket intressant att höra synpunkter från andra som sökt PHS eller som bett om råd inför ansökan. Hur har ni hanterats, hur har det gått? En del har gjort gällande att antagningen är ett lotteri, att det saknas en klar linje i den. Värt att belysa!
”Jag visste att det skulle bli svårt att komma in med så många sökande men jag tyckte mig kunna konkurrera ganska bra gentemot de övriga sökanden som var där och genomförde fystesterna. Idag fick jag ett brev med följande text: "Du har för närvarande inte kunnat konkurrera om en plats till de centrala testerna och intervjun"”.Så skriver signaturen Rickard ganska dystert i en insändare som kom till Blåljus idag. Han är bland annat förvånad över att hans militära meriter inte tycks ha vägt tyngre. Utan insyn i hur Rickards ansökan behandlats går det inte att svara säkert på vad som vägt mer eller mindre. Men generellt vågar man nog påstå – som Peter Frisell här ovan - att meriter från omsorg och föreningsliv är sådant som tillmäts stor betydelse. Det gäller inte lika självklart för militära meriter. Våra verksamheter har färre beröringspunkter än många tror. Jämför gärna meriterna i Rickards insändare med de som räknas upp i texten här ovan.
Men säkert behöver du inte ge upp, Rickard. Sök igen – många kommer in först efter att ha prövat flera gånger. Om det finns ett särskilt skäl till att du inte kunde konkurrera så vet du nog det bäst själv. Det är troligen inte något du sagt eller gjort vid tidigare kontakter med Pliktverket som du antyder.
”Enlig min uppfattning är det antalet ansökningar och vilka dessa personer är som styr konkurrensen till en plats på PHS. Man gallrar efter komparativmodellen d v s personer som anses vara bäst lämplig går vidare, MEN det innebär inte att de som inte kommer in är inte lämpliga sökanden. Sedan kan man fråga sig vilka det är som arbetar på med rekryteringen. Vad jag har förstått så är det kommenderingar på ett år för de poliser (från olika län) som granskar och rent praktiskt tar hand om alla ansökningar, men de som verkligen väljer är lite äldre poliser som har jobbat på rekryteringen i många år. Dessa borde enligt min mening också bytas ut vartefter. Lite nytänkade skulle inte skada.”
Det skriver signaturen ”Zorro”. Två rätt inflytelserika personer har haft synpunkter på det här på Blåljus hemsida den senaste tiden. Så här sa till exempel Polishögskolans rektor Birgit Hansson till Blåljus i våras (utdrag ur en längre intervju):
”Jag vill understryka att PHS inte är inblandad i uttagningen. Vi får en lista med namn från RPS personalbyrå. Innan det händer har poliser haft inverkan på urvalet i tre omgångar. Först kommer de sökande till en polismyndighet där de bland annat får göra svenskprov. Där träffar de poliser som är med och påverkar vilka namn som ska gå vidare i processen. På personalbyrån finns återigen poliser som har inflytande på vilka som ska tas ut till pliktverkets test och undersökningar. De som därefter blir kvar intervjuas igen med poliser som deltagare och slutligen bestämmer personalbyrån som sagt vilka som ska få börja på PHS. Jag tycker snarare att det inte är problemfritt med återkommande bedömningar av poliser. Jag ser en risk kåren reproducerar sig själv.”
När Blåljus senare på våren intervjuar Gunno Gunnmo, som på justitiedepartementet utreder mångfalden inom polisen, är han inne på liknande tankegångar (också utdrag ur en längre intervju):
” Gunno är också övertygad om att man måste ta itu med rekryteringen. Samtidigt understryker han att han inte funnit något stöd för tanken att dagens rekrytering skulle motverka mångfald.
- Men vi beskriver idag en massa goda egenskaper en ung människa måste ha för att bli polis, förklarar han. Jag tror att vi istället måste enas om en rad kompetensprofiler för bland annat närpoliser, utryckningspoliser och utredare och sedan rekrytera folk som bedöms klara de jobben. Det skulle troligen medföra att vi finner att vi kan rekrytera från andra grupper än vi gör idag. Sådana profiler kan utarbetas genom ett samspel mellan vetenskap och beprövad praktik som leder till att vi gör tillgänglig det som kallas tyst kunskap - yrkeskunskap som normalt är svår att förklara.
Gunno tror också att ansvaret för rekryteringen ska läggas över på Polishögskolan och att den ska ges en mer själständig ställning än den har idag.”
I ett svar till en insändarförfattare skriver Gunno bland annat vidare:
”Om det i ett system för rekrytering finns en informell, outtalad, underförstådd mall leder detta till fördel för den som stämmer med mallen och nackdel för den som inte stämmer med mallen.”
Vad både Birgit och Gunno menar är att det finns en risk för att de poliser som är inblandade i rekryteringen låter sina normer mer eller mindre medvetet bli normen för vilka ungdomar som passar till poliser. Som Birgit uttrycker saken ”Det finns risk att kåren reproducerar” sig själv. Det går knappast att förneka att hon har en poäng där. Frågan är om detta är på gott eller ont? Och svaret på den frågan beror på vem du frågar.
Våra kritiker menar förstås att vi generellt reproducerar en konservativ syn på yrket och på de människor vi jobbar med. I vissa fall reproducerar vi, enligt samma kritiker, olämpliga eller rent farliga förhållningssätt.
Den som vill se positivt på det här hävdar att vi huvudsakligen reproducerar nya generationer poliser som styrs av en beprövad poliserfarenhet, av en traditionell syn på rättvisa och hederlighet och en grundmurad inställning till lagen som vårt enda rättesnöre höjt över vinningslystnad och tränga-sig-före-mentalitet.
Ur kollegan på papper, tidningen "Polisen" har vi saxat en faktaartikel. ”Polisen” ges liksom Blåljus ut av polisfacket i Stockholms län och den här artikeln ingick i numret som kom på försommaren:
NYA POLISER?
Så ligger det till!
Den 15 september är sista ansökningsdag för dem som vill börja polisutbildning efter sommaren 2005. De skall bl.a. som tidigare ha gymnasiebetyg i svenska, engelska, samhällskunskap och historia, högskoleprov eller minst 20 poäng juridik eller beteendevetenskapliga högskolestudier.
Det var 5 939 sökande i mars för utbildningsstart i januari 2005. Av dem är nu 1 800 uttagna för fysiska tester under maj och juni. Sedan kommer 782 att kallas till sluttest i september. Hur många av dem som får börja i januari 2005 bestäms senare i höst, men troligtvis blir det ungefär lika många som nu till i augusti.
528 studenter har antagits för utbildningsstart i augusti, varav 240 i Solna, 144 i Växjö och 96 i Umeå. Övriga 48 kommer att studera på distans med stöd av en polismyndighet, men med PHS i Solna som ansvarig.
Drygt 850 studenter har gått på sommarlov efter att ha avslutat första och andra terminens teoretiska studier. För vissa återstår någon tentamen innan de flyttas upp en termin. Höstens "tredjeterminare" söker aspirantutbildningsplats för perioden juni-december 2005 i oktober.
124 studenter av alla tre skolornas totalt 384 "tredjeterminare" har sökt de 80 platser för aspirantutbildning, i Stockholms län, som finns perioden januari-juli 2005. De har intervjuats och vilka som skall få platserna har meddelats när denna artikel läses.
105 av totalt 421 utexaminerade studenter har påbörjat sin aspirantutbildning nu i juni i Stockholms län. De blir klara poliser i december i år.
82 polisaspiranter i Stockholms län blev förhoppningsvis klara poliser den 18 juli.
Peter Frisell
-----------------------------------------
”TIDIGARE DENNA MÅNAD
BLEV JAG SJÄLV ETT BROTTSOFFER”
”Tidigare denna månad blev jag själv ett brottsoffer”. Så skriver författaren till en ny insändare och berättar om polisens hantering av den situation som uppkom då han överfölls av två män. Han fortsätter:
” En önskan, hur omöjlig den än verkar vara är att landets samtliga länspolismästare tar sitt ansvar och erkänner att vi befinner oss i en situation vi snart inte längre kan hantera.”
En annan skribent tycker det var häftigt av Lars Ericson att mitt i sommaren ta upp polisbristen i Stockholms län. Han undrar ”vart alla pengar och poliser tar vägen och varför man aldrig börjar halvera RPS och andra enheter som inte arbetar med att klara upp brott.”
Han får svar på tal direkt:
”Sedan kan ju var och en ta sig en funderare på vilka siffror som är mest trovärdiga; årsredovisningen som styrs av lagar och förordningar eller facklig propaganda från Polisförbundet.”
”Man skulle kunna tycka att en polis ska ha lite högre moral när det gäller laglydighet än gemene man, men ibland verkar det inte så.”
Så skriver författaren av en ny insändare minst sagt provokativt. Vi antar utmaningen och följer upp direkt med en fråga till er, den bästa av läsekretsar. Frågan är evig och alltid lika aktuell!
-----------------------------------------
Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!
-----------------------------------------
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 28 juli 2004 kl 2355 och är därmed som utlovat åter i vanliga gängor igen efter sommarens glesare uppdateringar.
Den 29 juli 1976 inträffar den värsta jordbävningen i modern historia. Den drabbade Tangshan i Kina och dödssiffrorna översteg 750.000. Samma dag 1909 genomfördes den första flygningen i Sverige med en luftfarkost ”tyngre än luften”. Planet var byggt av de franska bröderna Voisin, pionjärer som betydde mycket för flygets utveckling. Under första världskriget byggde deras fabrik huvudsakligen bombplan. Sverige drogs faktiskt i någon mån in i detta krig när farleden Kogrundsrännan minspärrades 1916 på tysk begäran i ett hemligt avtal mellan de svenska och tyska regeringarna för att förhindra inlöpande av engelska ubåtar till Östersjön och utlöpande av engelskt handelstonnage. Kogrundsrännan sträcker sig på svenskt territorialvatten sydväst om Klagshamn i södra inloppet till Öresund. Den minerades på nytt på tysk begäran i maj 1940. Mineringen togs bort redan i juni sedan skyddet mot engelska ubåtar ordnats genom den tysksvenska nätspärren mellan Viken och Hornbæk i norra Öresund (Öresundsspärren).
Är en kille på 21 år som drömmer om att bli polis. Har förstått att för att vara attraktiv som sökande till PHS så bör man ha sökt flera gånger men även fått en hel del livserfarenhet då medelåldern på dem som kommer in är runt 25 (?). Sen även att alla grundläggande krav skall uppfyllas. Det som gör mig lite konfunderad är graden av extra meriter, hur långt bör jag gå? Skulle gärna vilja ha lite åsikter och tips för min kommande ansökning nu till hösten. I dagsläget skall jag till hösten läsa sociologi med socialpsykologisk inriktning på C nivå, jag har tidigare även läst ekonomisk historia A, Socialpsykologi A samt Socialpsykologi B och även 5 poäng i ledarskap och ledarutveckling.
Tanken bakom mina studier är att om jag inte kommer in på polishögskolan de närmaste 2 åren ta en examen i beteendevetenskap då det är ett ämne som intresserar mig mycket. Det är även min avsikt att skaffa mig akademisk erfarenhet för polisyrket och för mina kommande ansökningar. Jag har en bild av mig själv i framtiden som både teoretiker och praktiker. Min B uppsats som jag precis har avslutat handlar om ungdomars attityder till polisväsendet överlag. En lärare på min institution ansåg att resultatet var såpass intressant att han vidarebefodrade den till ansvariga för polisutbildningen.
På min fritid är jag vice ordförande i Röda korsets ungdomsförbund och även aktiv som fitness instruktör. Jag har tidigare även varit engagerad i antivåldsorganisationen Non Fighting Generation. Dock är min yrkeserfarenhet kanske inte den bästa. Har ca 2,5 års erfarenhet från handels men har även arbetat som elevassistent, vikarierat inom hemtjänst, dagis, skola. Har även varit lägerledare för barn med speciella behov. Detta är ett axplock av vad jag kan bidra med till mina ansökningar. Det skulle vara roligt att få tips och spontana reaktioner från er som är poliser eller har erfarenheter. Alla sorters svar är välkomna. Tack på förhand!
B“
”Hej!
Vilka meriter som är tillräckliga kan nog ingen svara på, men din bakgrund och ambition är imponerande! Jag har sagt till dem som frågar att det alltid är meriterande med arbete och erfarenhet från omsorgsarbete eller annat arbete med anknytning till föreningsliv. Det har du redan!
Då det är många som söker till polisutbildningen så är konkurrensen stor, varför många dugliga slås ut, då det inte finns platser till alla. Det vi hittills sett av rikspolisstyrelsens urvalsarbete är att annan akademisk bakgrund alltid lönar sig, varför dina studier i beteendevetenskap är ett bra val. Vidare ger de dig en grund för ett annat yrkesval, om du inte blir antagen. Lycka till!
Peter Frisell”
v ordf i polisfacket i Stockholms län
ÄR ANTAGNINGEN ETT LOTTERI?
Det vore mycket intressant att höra synpunkter från andra som sökt PHS eller som bett om råd inför ansökan. Hur har ni hanterats, hur har det gått? En del har gjort gällande att antagningen är ett lotteri, att det saknas en klar linje i den. Värt att belysa!
”Jag visste att det skulle bli svårt att komma in med så många sökande men jag tyckte mig kunna konkurrera ganska bra gentemot de övriga sökanden som var där och genomförde fystesterna. Idag fick jag ett brev med följande text: "Du har för närvarande inte kunnat konkurrera om en plats till de centrala testerna och intervjun"”.Så skriver signaturen Rickard ganska dystert i en insändare som kom till Blåljus idag. Han är bland annat förvånad över att hans militära meriter inte tycks ha vägt tyngre. Utan insyn i hur Rickards ansökan behandlats går det inte att svara säkert på vad som vägt mer eller mindre. Men generellt vågar man nog påstå – som Peter Frisell här ovan - att meriter från omsorg och föreningsliv är sådant som tillmäts stor betydelse. Det gäller inte lika självklart för militära meriter. Våra verksamheter har färre beröringspunkter än många tror. Jämför gärna meriterna i Rickards insändare med de som räknas upp i texten här ovan.
Men säkert behöver du inte ge upp, Rickard. Sök igen – många kommer in först efter att ha prövat flera gånger. Om det finns ett särskilt skäl till att du inte kunde konkurrera så vet du nog det bäst själv. Det är troligen inte något du sagt eller gjort vid tidigare kontakter med Pliktverket som du antyder.
”Enlig min uppfattning är det antalet ansökningar och vilka dessa personer är som styr konkurrensen till en plats på PHS. Man gallrar efter komparativmodellen d v s personer som anses vara bäst lämplig går vidare, MEN det innebär inte att de som inte kommer in är inte lämpliga sökanden. Sedan kan man fråga sig vilka det är som arbetar på med rekryteringen. Vad jag har förstått så är det kommenderingar på ett år för de poliser (från olika län) som granskar och rent praktiskt tar hand om alla ansökningar, men de som verkligen väljer är lite äldre poliser som har jobbat på rekryteringen i många år. Dessa borde enligt min mening också bytas ut vartefter. Lite nytänkade skulle inte skada.”
Det skriver signaturen ”Zorro”. Två rätt inflytelserika personer har haft synpunkter på det här på Blåljus hemsida den senaste tiden. Så här sa till exempel Polishögskolans rektor Birgit Hansson till Blåljus i våras (utdrag ur en längre intervju):
”Jag vill understryka att PHS inte är inblandad i uttagningen. Vi får en lista med namn från RPS personalbyrå. Innan det händer har poliser haft inverkan på urvalet i tre omgångar. Först kommer de sökande till en polismyndighet där de bland annat får göra svenskprov. Där träffar de poliser som är med och påverkar vilka namn som ska gå vidare i processen. På personalbyrån finns återigen poliser som har inflytande på vilka som ska tas ut till pliktverkets test och undersökningar. De som därefter blir kvar intervjuas igen med poliser som deltagare och slutligen bestämmer personalbyrån som sagt vilka som ska få börja på PHS. Jag tycker snarare att det inte är problemfritt med återkommande bedömningar av poliser. Jag ser en risk kåren reproducerar sig själv.”
När Blåljus senare på våren intervjuar Gunno Gunnmo, som på justitiedepartementet utreder mångfalden inom polisen, är han inne på liknande tankegångar (också utdrag ur en längre intervju):
” Gunno är också övertygad om att man måste ta itu med rekryteringen. Samtidigt understryker han att han inte funnit något stöd för tanken att dagens rekrytering skulle motverka mångfald.
- Men vi beskriver idag en massa goda egenskaper en ung människa måste ha för att bli polis, förklarar han. Jag tror att vi istället måste enas om en rad kompetensprofiler för bland annat närpoliser, utryckningspoliser och utredare och sedan rekrytera folk som bedöms klara de jobben. Det skulle troligen medföra att vi finner att vi kan rekrytera från andra grupper än vi gör idag. Sådana profiler kan utarbetas genom ett samspel mellan vetenskap och beprövad praktik som leder till att vi gör tillgänglig det som kallas tyst kunskap - yrkeskunskap som normalt är svår att förklara.
Gunno tror också att ansvaret för rekryteringen ska läggas över på Polishögskolan och att den ska ges en mer själständig ställning än den har idag.”
I ett svar till en insändarförfattare skriver Gunno bland annat vidare:
”Om det i ett system för rekrytering finns en informell, outtalad, underförstådd mall leder detta till fördel för den som stämmer med mallen och nackdel för den som inte stämmer med mallen.”
Vad både Birgit och Gunno menar är att det finns en risk för att de poliser som är inblandade i rekryteringen låter sina normer mer eller mindre medvetet bli normen för vilka ungdomar som passar till poliser. Som Birgit uttrycker saken ”Det finns risk att kåren reproducerar” sig själv. Det går knappast att förneka att hon har en poäng där. Frågan är om detta är på gott eller ont? Och svaret på den frågan beror på vem du frågar.
Våra kritiker menar förstås att vi generellt reproducerar en konservativ syn på yrket och på de människor vi jobbar med. I vissa fall reproducerar vi, enligt samma kritiker, olämpliga eller rent farliga förhållningssätt.
Den som vill se positivt på det här hävdar att vi huvudsakligen reproducerar nya generationer poliser som styrs av en beprövad poliserfarenhet, av en traditionell syn på rättvisa och hederlighet och en grundmurad inställning till lagen som vårt enda rättesnöre höjt över vinningslystnad och tränga-sig-före-mentalitet.
Ur kollegan på papper, tidningen "Polisen" har vi saxat en faktaartikel. ”Polisen” ges liksom Blåljus ut av polisfacket i Stockholms län och den här artikeln ingick i numret som kom på försommaren:
NYA POLISER?
Så ligger det till!
Den 15 september är sista ansökningsdag för dem som vill börja polisutbildning efter sommaren 2005. De skall bl.a. som tidigare ha gymnasiebetyg i svenska, engelska, samhällskunskap och historia, högskoleprov eller minst 20 poäng juridik eller beteendevetenskapliga högskolestudier.
Det var 5 939 sökande i mars för utbildningsstart i januari 2005. Av dem är nu 1 800 uttagna för fysiska tester under maj och juni. Sedan kommer 782 att kallas till sluttest i september. Hur många av dem som får börja i januari 2005 bestäms senare i höst, men troligtvis blir det ungefär lika många som nu till i augusti.
528 studenter har antagits för utbildningsstart i augusti, varav 240 i Solna, 144 i Växjö och 96 i Umeå. Övriga 48 kommer att studera på distans med stöd av en polismyndighet, men med PHS i Solna som ansvarig.
Drygt 850 studenter har gått på sommarlov efter att ha avslutat första och andra terminens teoretiska studier. För vissa återstår någon tentamen innan de flyttas upp en termin. Höstens "tredjeterminare" söker aspirantutbildningsplats för perioden juni-december 2005 i oktober.
124 studenter av alla tre skolornas totalt 384 "tredjeterminare" har sökt de 80 platser för aspirantutbildning, i Stockholms län, som finns perioden januari-juli 2005. De har intervjuats och vilka som skall få platserna har meddelats när denna artikel läses.
105 av totalt 421 utexaminerade studenter har påbörjat sin aspirantutbildning nu i juni i Stockholms län. De blir klara poliser i december i år.
82 polisaspiranter i Stockholms län blev förhoppningsvis klara poliser den 18 juli.
Peter Frisell
-----------------------------------------
”TIDIGARE DENNA MÅNAD
BLEV JAG SJÄLV ETT BROTTSOFFER”
”Tidigare denna månad blev jag själv ett brottsoffer”. Så skriver författaren till en ny insändare och berättar om polisens hantering av den situation som uppkom då han överfölls av två män. Han fortsätter:
” En önskan, hur omöjlig den än verkar vara är att landets samtliga länspolismästare tar sitt ansvar och erkänner att vi befinner oss i en situation vi snart inte längre kan hantera.”
En annan skribent tycker det var häftigt av Lars Ericson att mitt i sommaren ta upp polisbristen i Stockholms län. Han undrar ”vart alla pengar och poliser tar vägen och varför man aldrig börjar halvera RPS och andra enheter som inte arbetar med att klara upp brott.”
Han får svar på tal direkt:
”Sedan kan ju var och en ta sig en funderare på vilka siffror som är mest trovärdiga; årsredovisningen som styrs av lagar och förordningar eller facklig propaganda från Polisförbundet.”
”Man skulle kunna tycka att en polis ska ha lite högre moral när det gäller laglydighet än gemene man, men ibland verkar det inte så.”
Så skriver författaren av en ny insändare minst sagt provokativt. Vi antar utmaningen och följer upp direkt med en fråga till er, den bästa av läsekretsar. Frågan är evig och alltid lika aktuell!
-----------------------------------------
Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!
-----------------------------------------
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 28 juli 2004 kl 2355 och är därmed som utlovat åter i vanliga gängor igen efter sommarens glesare uppdateringar.
Den 29 juli 1976 inträffar den värsta jordbävningen i modern historia. Den drabbade Tangshan i Kina och dödssiffrorna översteg 750.000. Samma dag 1909 genomfördes den första flygningen i Sverige med en luftfarkost ”tyngre än luften”. Planet var byggt av de franska bröderna Voisin, pionjärer som betydde mycket för flygets utveckling. Under första världskriget byggde deras fabrik huvudsakligen bombplan. Sverige drogs faktiskt i någon mån in i detta krig när farleden Kogrundsrännan minspärrades 1916 på tysk begäran i ett hemligt avtal mellan de svenska och tyska regeringarna för att förhindra inlöpande av engelska ubåtar till Östersjön och utlöpande av engelskt handelstonnage. Kogrundsrännan sträcker sig på svenskt territorialvatten sydväst om Klagshamn i södra inloppet till Öresund. Den minerades på nytt på tysk begäran i maj 1940. Mineringen togs bort redan i juni sedan skyddet mot engelska ubåtar ordnats genom den tysksvenska nätspärren mellan Viken och Hornbæk i norra Öresund (Öresundsspärren).
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september